Inlägg publicerade under kategorin Fotboll

Av Magnus Månsson - Torsdag 24 juni 15:51

Jag är en beskedlig man.

Och vem är jag att avsätta en etablerad fotbollsexpert med tränarmeriter och erfarenheter som är enorma.

Men efter gårdagens insats i EM-matchen Sverige—Polen (3—2) måste jag bara få säga: Avgå, Hasse Backe!

Det var beklämmande att höra honom, bara under första halvlek, att ett flertal gånger upprepa: Sverige har fullständig koll på matchen,

Detta mot ett Polen som under de första 45 minuterna hade två träffar i ribban och en boll studsande nära mållinjen (förvisso alla tre händelserna i samma sekvens), närmare tio hörnor med en av världens skickligaste nickspecialister (Robert Lewandowski) som måltavla, några fräsande skott tätt utanför målramen och inte att förglömma några skickliga räddningar av målvakten Robin Olsen.

Nej, Backe, du kan inte inbilla det svenska folket att Sverige hade full koll på Polen. Så okunniga är vi inte.

Att du sen kan mer än vi om spel i ytterzoner och andra taktiska finesser må så vara. Men vi vill ha en mera allmängiltig analys!

***

Den svenska gruppvinsten var glädjande och ger gynnsammare – i alla fall på förhand – förutsättningar inför fortsättningen. Det avgörande 3—2-målet (Viktor Claessons) visade på många kvaliteter av många spelare. Men det tillkom i ett skede, då Polen, i sitt prekära läge för att vinna och avancera, lagt det mesta av det defensiva tänkandet åt sidan. Det blev lyckosamt för Sverige. Hur lyckosamt får vi se i nästa vecka. Ukraina har kvalitet

***

Den spanske domaren Antonio Mateu Lahoz tillhör mina favoriter, oftast lugn, skicklig och med en bra dialog med spelarna.

I går hade han dock en olycklig kväll i 2—2-mötet Frankrike—Portugal. Hans domslut hade så när kunnat eliminerat de regerande mästarna Portugal. Hur spanjoren kunde undvika att ge rött kort till den franske målvakten Lloris för dennes knock på en portugis är ofattbart. Att Antonio Mateu Lahoz inte tog hjälp av VAR vid den straff som Frankrike fick och gjorde 2—1 på är lika underligt. Straffen var mer än tveksam. Eller lite konspiratoriskt: VAR-rummet ville inte schavottera honom.

Frankrikes 2—1-mål offsidegodkändes också med de minsta av marginaler. Domslut och decimetrar var inte med Portugal.

Mästargruppen blev så dramatisk som väntat, men domarinsatsen gav Portugal en tuff fortsättning, Belgien i nästa match.

Men se upp Portugal kan försvara sitt guld.

***

Trevlig Midsommar!

 

 

Av Magnus Månsson - Onsdag 23 juni 11:32

En veckas torrhosta, följd av en utbruten förkylning mitt i en värmebölja plus ålderskoefficienten och all kreativitet har varit försvunnen under några veckor.

Har förstås sett en massa EM-matcher i fotboll, inte alla, men nästan.

Jag har överlag nöjt mig med matcherna, alla kommentarer före, under och efter har jag utan saknad hoppat över. Och efter vad jag förstått är jag inte ensam om detta. I min bekantskapskrets är det få som lyssnar på alla de experter som alla vill framföra sina åsikter.

 Jag tror bestämt att kanalerna överskattar intresset för alla dessa studiesamtal.

Ibland får man intrycket att de inhyrda experterna får betalt efter antalet ord de spottar ur sig. Munnen går i ett. Oftast plattityder.

Det känns också någon gång pinsamt, när en matchkommentator har en helt annan åsikt om vem som, exempelvis, är Matchens lirare än de studion.

Jag skall undvika namn, men många pratas så intensivt att jag helt enkelt inte lyssnar, det bara blir en ljudkuliss.

***

VAR, videogranskningen, har jag aldrig gillat. Vad som skall/får  granskas är för selektivt. Offsidesituationer över hela planen (eller halva eftersom man inte kan vara offside på egen planhalva) nagelfars med centimeternoggrannhet medan grova ojustheter strax utanför straffområdet passerar utan åtgärd.

Inkonsekvenserna är för många för att nå den optimala rättvisa VAR-ivrarna önskar.

Exemplen från EM är redan många.

***

I min värld ger en serietabell, där alla resultat är värda lika mycket, den ultimata rättvisan, oavsett det gäller 30 allsvenska omgångar eller som nu i EM tre. Därför ogillar jag att det inbördes mötet vid lika antal poäng skall vara avgörande. Det heter att marginalerna hit och dit jämnar ut sig under en säsong (vilket i och för sig inte är helt sant) men i en så kort serie med enkelmöte är det fel att kanske just den berömda marginalen skall få så stor betydelse.

 

 Alla resultat är lika mycket värda. Det är en grundläggande idrottslig regel.

***

I kväll blir det spännande. Spanien, Tyskland och Portugal är alla i farozon för att åka ut, tre medaljkandidater. 

Av Magnus Månsson - Måndag 14 juni 18:52

Det är mycket nu.

Men det är det förstås alltid.

Fotboll på tv, fotboll live, GP-tävlingar i friidrott, Final Four i handboll, plus så ett liv utanför sportsektorn.

***

Helgens mest uppskakande händelse var den danske fotbollsspelaren Christian Eriksens kollaps under EM-matchen mot Finland. Otäcka, känslosamma bilder som berörde. Såväl positivt som negativt. Kommentarerna har varit många, tusentals, åsikterna många. Beslutet att fullfölja matchen blev omdiskuterat. Vem är jag att avgöra: Rätt eller fel?

När nu allt verkar bli bra, är det lätt, med facit i hand, att konstatera att beslutet var korrekt. Christian Eriksen fick en värdig hälsning till sjukbädden från publiken på Parken. Och från hela fotbollsvärlden.

Hjärtstillestånd är naturligtvis den allvarligaste skada som kan inträffa, men fotbollhistorian är fylld av olyckshändelser, där medvetslösa spelare transporteras till sjukhus och matcherna slutförts. Situationen blir givetvis en annan i ett EM-slutspel inför miljontals tv-tittare.

Förhoppningsvis kan händelsen på Parken få supporterna att även ge medkänsla till motståndarnas spelare och anhängare. Finlands trupp och de tillresta supportrarna uppträdde stilfullt.

***

2008 var jag som handbollsåskådare i Trelleborg åskådare till en lika traumatisk händelse. Stavstens Linus Asu föll plötsligt till golvet till synes livlös. På HK Malmös bänk fanns Daniel Thysell, utbildad brandman, som snabbt var framme hos Linus Asu och utförde den förmodligen livsavgörande räddningsaktionen. När jag träffar Daniel tänker jag ofta på honom som en verklig hjälte. Jag tror aldrig jag i något idrottsreferat använt ordet ”hjälte”. Det blir man inte för att man gjort ett avgörande mål eller några strålande målvaktsparader.,

En hjälte är en person, som i en stressad livsavgörande situation snabbt fattar de rätta besluten. Som Daniel Thysell och personalen på Parken.

Och vilken tur de drabbade personerna har att deras kollaps sker där just dessa handlingskraftiga hjältar finns.

***

Jag blir kvar vid handbollen. Såg Aalborgs slutspelsmatcher i Champions League. Laget var förvisso chanslöst i finalen mot Barcelona men semivinsten mot Paris SG var imponerande. Inför OS visade svensktrion Felix Claar, Lukas Sandell och målvakten Mikael Aggefors att de håller hög internationell klass. Claars och Sandells positiva utveckling går bara spikrakt uppåt.

***

VAR, videogranskningen, i EM-fotbollen har redan gjort mig irriterad. Vid matchen Holland (förlåt Nederländerna) mot Ukraina konstaterade domarteamet att den ukrainske försvarsspelaren hade en halv fot felplacerad och det inte var någon offside. Men hur var det med den tacklingsituation som föregick målet? Den var minst lika intressant – om inte mer – som offsiden.

Jag hävdar intensivt att den fullständiga rättvisa VAR-ivrarna strävar efter den finns inte.

Målkamera, sen får det vara stopp!

***

I helgen spelade Malmö FF en träningsmatch mot Kalmar FF, förlust 1—0. Det lär inte ha varit så bra ur MFF-synvinkel. MFF prövade spelare lite hit och dit. Det blev man nogsamt uppmärksammad på i Malmömedia.

Men Kalmar då? Kom smålänningarna med ett ordinarie lag eller testade KFF också reserver och lovande ungdomar? I min inskränkta värld hade det varit intressant att veta för att ur mitt tidningsperspektiv kunna bedöma lagens insatser.

Alltför mycket i Malmömedias fotbollsbevakning är koncentrerat till MFF. Vidgade vyer skadar aldrig.

 

 

Av Magnus Månsson - Fredag 11 juni 18:10

Om några timmar är det avspark i den första slutspelsmatchen i EM-fotbollen.

Efterlängtat.

Veckor av massmediala spekulationer och förhandsartiklar är inte något som lockar mig. Och inte heller de otaliga träningsmatcher som tv-tablåerna varit nedlusade med. Men givetvis såg jag Sveriges möten mot Finland och Armenien, två B-betonade motståndare. Vinsterna var självfallet viktiga. De gav lugn och ro. Men samtidigt: I EM kommer Sverige inte att stöta på så svagt motstånd. Överlag var kommentarerna väl positiva.

Min åsikt är naturligtvis inget värt, men visst finns det många svenska osäkerheter inför slutspelet.

***

Det allsvenska uppehållet har gett tillfälle att se några matcher från Superettan och från den södra division 1-gruppen, som Sydsvenskan generöst bjuder sina prenumeranter på. SDS-sändningar är bra med oftast kunniga referenter och kommentatorer.

***

De matcher jag sett från Superettan har mestadels varit bra. Generellt har de lag som under den senaste perioden avancerat till Allsvenskan tillfört kvalitet. Den spetsade pyramiden med endast två serier på de två högsta nivåerna har gett resultat. Standarden på de 32 främsta lagen har höjts. Det var meningen med de senaste serieomläggningarna.

***

Men har svensk fotboll råd med endast två division 1-grupper med 16 lag i varje? Enligt Svenska Fotbollförbundets vokabulär är spelarna professionella. Minimum 10 000 per år i ersättning är en löjlig summa för att kalla sig proffs. Det lär finnas några helproffs på i några lag, men de är ytterst få.

Det är en dyr serie, speciellt den norra med lag från Luleå till södra Stockholm med en resa in i Värmland.

Svensk idrott har en ovana att resa bort stora summor.

***

Jag har inte sett speciellt många division 1-matcher men kvaliteten mellan dessa och de i Superettan har varit väldigt stor. En tillfällighet? Kanske. Men steget mellan Superettan och division 1 verkar enormt. Steget upp till Superettan är svårt att ta, inte minst då ekonomiskt och organisatoriskt.

 Samtidigt motsäger jag mig själv. Två nykomlingar, IFK Värnamo och Landskrona Bois, är i nuläget topplag.

På sikt tror jag dock det blir svårt för klubbar utanför de nuvarande 32 topplagen att etablera sig i de två högsta serierna. Brommapojkarna är den förening som ligger närmast till.

Av Magnus Månsson - Lördag 5 juni 10:55

I går kom äntligen småklubbsfotbollen igång.

Efterlängtad av många, som kanske också vill läsa några rader om sitt lag i sin morgontidning. Som man på en viss nivå alltid gjort.

Och visst i Sydsvenskan fanns tre ”matchreferat”. Som dock inte förmedlade mer nytt än vad som framgår av resultatet. Fullständigt intetsägande.

Nedan ser du ett exempel! De två andra hade samma upplägg. Var finns den intressanta informationen, förutom resultatet? Inte ens målskyttarna är nämnda.

 

Division 5 sydvästra

Lunds FF—Heleneholm                                  
                              1—2

Ett måls övervikt avgjorde en målmässigt jämn match för Heleneholm, som vann borta mor Lunds FF med 2—1 i division 5 Skåne sydvästra herr i fotboll på fredagen.

När lagen möttes senast, för två år sedan, slutade det med seger för Heleneholm med 5—0.

 

Av vad jag förstår har Sydsvenskan, liksom en del andra tidningar, överlåtit textskrivandet till en robot/dator, programmerad med viss information och så kommer det fram en text, som ovan. Intetsägande var ordet!

Tänk er en dag med alla serier igång och vilket utrymme som då går åt till nonsens. Och tar plast för viktig information.

Nej, Sydsvenskan, lägg ner eller gör om!

Av Magnus Månsson - Onsdag 26 maj 19:27

Det är paus i Allsvenskan i fotboll.

Lite ledsamt i dessa isoleringstider, tvmatcherna har blivit uppiggande inslag i vardagen.

Men okej, surrogatet, EM-fotbollen, är väl gott nog.

 

Allsvenskan går till vila med två ledare. Falangerna räknar olika. Malmö FF:s tidigarelagda match och 2—1-seger mot Elfsborg ger ett försprång på tre poäng före Djurgården. Tar man bort dessa poäng leder Stockholmslaget på bättre målskillnad. Det känns väl bra för båda lagens anhängare att de kan titulera sig ”uppehållsetta”.

Men innan ens en tredjedel av serien är det irrelevant att lägga för stor vikt vid ställningen efter åtta omgångar. Att MFF fixat en trea på sin extramatch är förstås en fördel. Alla konkurrenterna kan inte göra det, men de har 22 tillfällen att göra det.

***

Det är jämnt i tabellen. Med åtta spelade matcher för alla lagen skiljer sex poäng mellan ettan och åttan och kölagen har alla inte alls långt till övre halvan.

Med andra ord: Mycket kan förändras innan ens halva serien är spelad. Tack för det!

Opportunister i media har i omgångar utsett först MFF och sedan Djurgården och nu återigen MFF som säkra mästare.

Jag tror fortfarande på en oviss fortsättning.

Inte minst kommer de öppna transferfönstren åt båda hållen att förändra förutsättningarna.

***

Klubbarna prisar överlag sina egna akademier. Men när man skall hitta ersättare verkar sportcheferna över lag – påhejade av media – söka sig utanför det egna hemmet. Spekulationsrubrikerna blir större och mer säljande.

***

Fyra tränare har varit i hetluften med risk att redan bli sparkade. Det ger rubriker. För Häcken (Andreas Alm) och Örebro (Axel Kjäll) har det löst sig. Stefan Billborn (Hammarby) och Roland Nilsson (IFK Göteborg) fortsätter att vara ifrågasatta.

Varför?

Supporterna kräver mer av sina lag. Det ingår i normallivet för en supporter. För IFK Göteborg har skador ställt till det. Många av de tongivande har passerat sin topp. En seger i stället för ett kryss (av sex) hade placerat IFK på samma nivå som Hammarby och Norrköping. Skall så små marginaler på en så kort del av spelåret vara avgörande för en tränares vara eller icke vara? Göteborg finns på den nivå man varit de fyra senaste åren.

Och Hammarby. Spelar cupfinal på söndag mot Häcken. De tre förlusterna har kommit borta mot MFF, AIK och Kalmar, har kryssat mot Djurgården och Häcken. Inga sensationella poängtapp. Mot Djurgården var en vinst inte långt borta och mot KFF hade man chanser att punktera matchen före utskåpningen efter paus. Hammarby är bara tre poäng från en tredjeplats. Är detta skäl för ett tränarbyte? Några skickligare försvarare vore en bättre investering,

***

 

 

 

 

 

”Alla”, spelare och ledare, supporters och inte minst journalister hävdar att just att ”de små” kan hävda sig mot storheterna gör Allsvenskan extra intressant. Men charmen försvinner ofta när exempelvis Mjällby tar poäng från Stockholmslagen. Då kommer adjektivet genant till användning, Vissa tendenser åt det hållet kan – det medger jag – även skönjas i Malmömedia.

***

Några ord om Malmö FF. Anders Andersson, den förre elitspelaren i MFF och nuvarande (duktige!) expertkommentatorn på Discovery+. pratar ofta om att MFF vill hålla ett högt tempo. Men han tillägger nästan lika ofta: Men …

Jag menar att det finns många men. Totalt över 90 minuter är MFF kanske det lag som drar ner på tempot allra mest.

Inkasten från Jonas Knudsen tar sällan mindre än halvminuten.

Anders Christiansen är väldigt omsorgsfull, när han skall lägga sina frisparkar och hörnor.

När målvakten Marko Johansson fångar bollen är han sällsynt kär i den och omfamnar den ofta upp mot, och över, 20 sekunder.

MFF:s speluppbyggnad från innerbackarna tar lång tid och genomförs i ett långsamt tempo.

 Anders Andersson har rätt. Viljan att hålla ett snabbt tempo harmonierar illa med verkligheten.

 

 

 

 

Av Magnus Månsson - Fredag 21 maj 18:08

Jag tycker synd om Lasse Nielsen.

Den danske mittbacken i Malmö FF har i de två senaste matcherna varnas för fördröjning av spelet. Jag är den förste att applådera att domarna beivrar alla de maskningar som lagen ägnar sig åt i ledning i slutet av matcherna.

Fler gula kort!

Men de som drabbat Lasse Nielsen känns på något sätt futtiga, felaktiga i ett större MFF-perspektiv. Jag håller mig till MFF, vars alla matcher i år jag sett, och som topplag oftast leder när klockan närmar sig 90. Lasse Nielsens 20 (?) sekunders fördröjning av spelet är ju bara hälften av den tid det tar för Jonas Knudsen att göra sina långa inkast. Från att han får bollen, gärna utbytt och vältorkad även av honom själv, tar det sällan mindre än 20 sekunder innan bollen är i spel. Och när han i vissa fall lunkat över till ”den andra sidan” har klockan ibland passerat 40 sekunder.

Är det någon vettig människa som kan förklara skillnaden varför Lasse Nielsen bestraffats men inte hans landsman Jonas Knudsen?

I ett sammanhang tidigare under säsongen sa MFF-aren Ola Toivonen i en intervju med Sydsvenskan: ”Det är ett moget beteende av oss att dra ner på tempot när vi leder.”

Men det är domarnas uppgift att se till att det finns tempo i matcherna. Även om Toivonen anser det ingår i MFF:s taktik

***

En klarare varning än den han inte fick, var MFF:s Anders Christiansens demonstrativa transport av bollen ut till hörnstolpen vid mötet mot Kalmar FF. Nonchalant långsamt promenerade han ut för att slå hörnan jonglerande (!) bollen på fötterna. Säsongens hittills tydligaste fördröjning av spelet. Utan domaråtgärd.

***

Att få se en domare straffa en målvakt som håller bollen 20 sekunder längre än de tillåtna sex, det lär jag aldrig få uppleva.

 

Av Magnus Månsson - Tisdag 18 maj 17:34

Jag skall kasta sten i MFF-land.

Och samtidigt påminna om att minnet är kort. Och selektivt.

Gårdagsmötet Malmö FF—Kalmar FF, 3—1, var inte hemmalagets bästa det här spelåret. Har alla experter och journalister, lokala och riks, glömt vad de skrev och sa efter de två inledande omgångarnas vinster över Hammarby och Häcken? Då fanns det inget mått på överorden, speciellt inte efter Hammarbymatchen.

Samtidigt med det överväldigande berömmet konstaterades det samtidigt att två av MFF-målen var verkliga misstag av Kalmarspelare. För att vinna och få så översvallande beröm som MFF och vara så beroende av två tabbar, rimmar i min värld illa mot en sansad analys.

Bollerövringarna berodde mer på tafflighet än skicklighet i MFF:s aggressiva press.

Sen var det givetvis skickligt av Erdal Rakip att upptäcka Kalmarmålvakens Lucas Hägg Johanssons irrfärd och placera bollen i det tomma målet.

Utsökt var även Anders Christiansens frispark in i mellanrummet försvarsmur och målet som gav Antonio Colak utrymme till 3—1.

Per Hansson, Discoverys expert, före detta elitmålvakt som han är, påpekade innan frisparken slogs att han tyckte att muren borde stått närmare målet för att förhindra bollen att nå dit den kom.

Lite konspiratoriskt: Det här var ett tredje KFF-misstag. Och frisparken var ur gästernas synvinkel lite oturlig – men rättdömd – en harmlös  kollision. Detta sagt för att vara extra konspiratorisk.

Jag har, trots påpekandena,  inte med ett ord sagt att MFF-vinsten på något sätt inte var berättigad.

Men säsongens bästa spel: NEJ!

***

Kalmar FF då?

Tränaren Henrik Rydströms spelfilosofi är intressant, utvecklande. Kalmar skall locka talanger till sig och en miljö som är just utvecklande. Så här långt har Kalmar visat att man är på rätt väg. Rydström har också sagt att man på vägen kommer att göra – och tillåta – misstag. Det var därför lite underligt att han var så kritisk mot sina spelare och sig själv efter 1—3 mot MFF.

KFF tvingade ju mästarna att prestera sitt årsbästa för att vinna.

Så menade i alla fall de avlönade experterna.

***

Per Hansson stiger mer och mer fram som en av Discoverys intressantaste experter.

 

 

 

Presentation

Fråga mig

24 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3
4 5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23 24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2021
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se