Inlägg publicerade under kategorin Fotboll

Av Magnus Månsson - Tisdag 25 juli 19:44

De är skicklig, fotbollsagenterna.

Eller är det sportcheferna i klubbarna ute i vida världen som är godtrogna?

Jag får ofta sådana här tankar när man läser om alla de fotbollsövergångar som sker – också i vida världen. Men låt oss hålla oss till Sverige.

Nu i dagarna är funderingarna aktuella igen. Den italienska Liga A-klubben Spal – förvisso nykomling – har köpt två spelare från Allsvenskan, AIK:s Sauli Väisänen och Malmö FF:s Pa Konate. Två hyggliga spelare, men de är inte ens helt ordinarie i sina klubbar. Liga A rankas högre än Allsvenskan och risken är uppenbar att de hamnar på samma långa lista som så många andra duktiga spelare, den med spelare långt från en A-lagsplats.

Den listan är som sagt lång, liksom den med spelare som efter bara en kort period utomlands återkommit till Sverige, där de fått den tidigare bristvaran speltid.

Ok, med erfarenhet och ett större bankkonto än när de flyttade. Så har naturligtvis också den skicklige agenten gjort sig en ny hacka, när han sålt samme spelare en andra eller tredje gång.

Förhoppningsvis vet den svenske köparen vad han får och man får också hoppas att återköpssumman är lägre än den vid försäljningen. I så fall blir det ett ekonomiskt plus för svensk fotboll på den affären. Om nu inte sign-on-bonusen – en sådan lär också finnas i många fall – till spelaren är alltför hög.

Som jag sagt tidigare, övergångar i de större bollsporterna platsar även på ekonomisidorna.  I denna karusell är agenterna en ekonomisk vinnare.

Sen kan man ju undra om det i den stora fotbollsnationen Italien inte finns inhemska på spelare av Sauli Väisänens och Pa Konates kapacitet.

Liksom man kan ställa samma fråga till de svenska klubbarna, där det finns utländska spelare med tveksam kvalitet.

 

 

ANNONS
Av Magnus Månsson - Måndag 24 juli 15:38

Har från och till sett några matcher i EM-fotbollen för damer.

Det lär bli fler när turneringen går in i slutspelet. Då det också kan vara dags med några synpunkter. Redan nu kan man dock konstatera att målvakterna – med några undantag – generellt sett blivit bättre.

Men jag tycker faktiskt synd om dem. Målet, 7,32x2,44, är för stort, speciellt på höjden. De kvinnliga målvakterna har svårt att nå upp. De taffliga ingripandena sker oftast på de höga skotten, även ”ofarliga” sådan, just under ribban. Längden och den fysiska kraften räcker inte till. Måtten är fastställda efter mansstandard.

I friidrott är häck- och hinder olika för kvinnor och män, kastredskapen har olika vikt. I basket och handboll är bollstorleken inte de samma. I golf är tee olika. Det finns fler exempel där idrotten har hänsyn till den naturliga fysiska skillnaden mellan könen.

Men inte i fotbollen. Det är dags att sänka ribban för att ge målvakterna mera rättvisa.

***

Sen kan man givetvis också ställa sig frågan, varför en 13-årig tjej (eller kille) skall ha ett lika stort mål att vakta som en fullvuxen karl.

 

 

ANNONS
Av Magnus Månsson - Lördag 22 juli 14:28

Om några timmar inleds andra halvlek av Allsvenskan i fotboll, modell 2017.

Första halvlek har givetvis gett antydningar om hur tabellen kommer att se ut efter 30 omgångar. Delvis i alla fall, men med ett värvningsfönster vidöppet åt alla håll kan det hända mycket.

Malmö FF:s sorti från Europaspel har ändrat förutsättningarna. Den tuffa höst man planerat för blir inte av, samtidigt som två svåra toppkonkurrenter, AIK och Östersund, haft och får ett tätare program. Norrköping, ett annat eventuellt hot, har också haft fler Europamatcher än MFF. Att Norrköping föll bort var en större idrottslig besvikelse än att MFF gjorde det. Det är trots allt en viss skillnad på ett fotbollslag från Balkan än ett från Baltikum.

Så här inför andra halvlek finns det kanske fog för vissa summeringar, helt subjektiva.

 

ÖVERRASKNINGAR

Givetvis först och främst IK Sirius, som med för den stora fotbollsallmänheten okänd trupp och med begränsade resurser skapat ett lag, som spelar en effektiv och attraktiv fotboll.

Östersunds andra säsong i högsta serien är också överraskande. Jag trodde inte att laget skulle fortsätta att utveckla sin fotbollskonst. Och då finns inte knallsensationen i kvalet mot Galatasaray med i bedömningen.

Sirius och Östersunds ”vårtermin” visar dels att topplagen från Superettan numera är bra förberedda för allsvenskt spel och dels att det finns talanger ute i bygderna med kvalitet.

J-Södras anonyma trupp är uppbyggd på samma sätt, liksom Sundsvalls. Förvisso inga topplag och inga lag som kan inlemmas i kategorin överraskningar men två klubbar som ger en bra bild av att man kan lyckas utan stora pengar.

BESVIKELSER

BK Häckens inledning har inte varit bra. Skador och missflyt med domarna har delvis ställt till det. Man skall inte heller bortse från att Hisingelaget säsong efter säsong tappat sin ledande målskytt.

Höstens prestigevärvning av Alexander Farnerud har i hans vårform blivit en belastning. Han har inte klarat av den nyckelroll han fått. Häcken har varit som bäst utan Alexander Farnerud. Men vem petar en prestigevärvning?

Djurgården med sina tunga värvningar borde haft en bättre placering. Truppen är ju bra.

Med ett innermittfältspar, som i bästa slag rankas som det kanske bästa i Allsvenskan borta, är bottenplaceringen för Kalmar FF kanske förklarlig. Men även utan Rasmus Elm och Ismael borde laget kunnat prestera bättre.

 

STJÄRNSKOTTEN

Några unga spelare som imponerat – i alla fall då och då: målvakterna Patrik Dahlberg (IFK Göteborg) och Isak Pettersson (HBK), Jesper Nyholm (AIK), Simon Olsson (Elfsborg), Felix Beijmo (Djurgården), Nicklas Eliasson (Norrköping). Kingsley Sarfo (Sirius/MFF) samt Häckens Daleho Irandust och Egzon Binaku.

 

NYCKELSPELARE och ARTISTER

Som gjort en det mycket bra hittills:

Johan Wiland och Anders Christiansen (MFF), Stefan Ishizaki (AIK), Simon Lundevall (Elfsborg), Andreas Johansson (Norrköping), Jiloan Hammad (Hammarby) och Nordin Gerzic (ÖSK).

 

FELAKTIGT STRAFFADE

Fyra välkända tränare, etablerade, Pelle Olsson, Jörgen Lennartsson, Janne Jönsson och Peter Swärd har fått sparken. Men ingen sportchef som anställt vederbörande och formerat trupperna.

 

ÖNSKAN

Att domarinsatserna inte blir så svajiga. Misstagen har varit för många. Nivåerna för skiftande match för match och domare för domare.

 

 

Av Magnus Månsson - Torsdag 20 juli 17:36

Det ät lite dämpat i MFF-land i dessa dagar.

Det märks i samtal med fans. Och i den MFF-sympatiserade delen av massmedia.

Elimineringen i kvalet till Champions League mot Vardar (1—3) har satt sina spår. Favoriterna höll inte den klass man trott. Men redan före match 2 i Makedonien kunde man hos två av de känslomässigt mest engagerade skribenterna läsa sig till en viss oro. Ett avancemang var inte självklart. Oron var berättigad.

De fyra tävlingsmatcherna efter uppehållet och före 1—3 var inte övertygande, 3—2 mot Eskilstuna, 1—0 mot Häcken, 1—1 mot Vardar hemma och 3—3 mot Sirius. Totalt sett var målvakten Johan Wiland lagets främste i dessa fyra möten. I alla fall om någon är intresserad av min åsikt.

***

Orsaken till förlusten – jag nöjer mig med denna benämning, de hårdare omdömena är använda – är i grund och botten den, att det lag man mönstrade i tisdags inte var tävlingsförberett för en tuff internationell match.

I min värld – oavsett idrott – är det tävlingar som betyder något, som är den nödvändiga grunden för lyckade resultat. För bra form. I synnerhet i internationell konkurrens.

I det lag som spelade mot Varda hade Markus Rosenberg totalt 10 minuters speltid av 360 (4x90), Rasmus Bengtsson 26, Pa Konate 74, Ekreim 87 och Berget 183, den ende i denna kvintett med en hel match i benen.

Dessa fem spelare var tävlingsmässigt inte förberedda för en match i ett så kvalificerat sammanhang som ett kval till Champions League.

***

Bredden i MFF må vara Allsvenskans bästa. Här räckte den inte till.

Detta sagt utan att ha några synpunkter på laguttagningen.

 

 

Av Magnus Månsson - Söndag 16 juli 12:44

När håller en fotbollsmatch högsta kvalitet?

Det måste ju vara de matcher som bli mållösa. Då har ju inga misstag begåtts. Jag raljerar förstås, men alla mål föregås faktiskt av mer eller mindre bra ingripande av någon spelare någonstans på plan.

Jag såg 3—3-mötet mellan Malmö FF och Sirius på tv. I mångt och mycket handlade kommentarerna från Malmöhåll om slarv av hemmaspelarna, när överraskningslaget från Uppsala gick från 1—3 till 3—3.

För mig är slarv i stort det samma som bristande skicklighet, tekniken räcker inte till för att utföra det spelaren tänkt göra.

MFF vann avslutningsstatistiken med 21—8. Det är givetvis ett bevis på bristande skicklighet från MFF-spelarnas sida. Framåt och bakåt. Att inte omsätta övertaget med fler mål och samtidig släppa till lika många är inte slarv utan oskickligt. Framåt och bakåt.

Dessutom minns jag inte någon extraordinär räddning från Siriusmålvakten Joshua Wicks. Kollegan i MFF Johan Wiland däremot svarade med en reflexparad för matchens särklassigt bästa individuella prestation.

Det jag vill ha sagt är att förlusten av de två poängen för MFF inte berodde på slarv utan på bristande förmåga.

 

Av Magnus Månsson - Fredag 14 juli 22:21

Återigen blev det debatt – i alla fall en tillstymmelse – om att införa effektiv speltid i fotboll.

Detta efter onsdagsmötet mellan Malmö FF och Vardar i kvalet till Champions League. Denna gång var det MFF som sig drabbat. Med rätta, om ni frågar mig. Publiken reagerade, MFF-spelarna och delar av massmedia, de med känsla för hemmalaget.

Men med handen på hjärtat har man inte sett MFF i liknande situationer agera på exakt samma sätt? Utan att MFF-spelarna eller hemmapressen ondgjort sig.

Målvakten Johan Wiland tar dubbel så lång tid på sig vid en inspark vid en MFF-ledning med 1—0 än när det står 0—1. Och hur många sekunder tar det inte för Anton Tinnerholm att hitta rätt plats för ett inkast vid liknande resultat?

Ändamålen helgar medlen. När det inte beivras är det fel på regeln.

Och hur intressant är det att under mer än en minut se några spelare diskutera vilken variant av frispark som skall ge resultat. Diskussionen ingår i de 90 minuterna. Kan någon rättfärdiga en sådan regel? Det finns åtskilliga andra fördröjande exempel, som gör att tempo ibland blir undermåligt.

Det måste bli effektiv speltid, inte minst för trovärdighetens skull.

Och så slipper spelare och journalister kommentera ”maskandet” ur sitt eget egoistiska perspektiv.

Bara det är ju positivt.

 

Av Magnus Månsson - Söndag 9 juli 20:22

Rubrikens frågetecken har sitt berättigande efter gårdagsmötet i den allsvenska fotbollen mellan BK Häcken och Malmö FF, 0—1.

Dagens massmediala samhälle ger otaliga möjligheter att ta del av en match. Man kan med lätthet läsa många tidningar på datorn och mer eller mindre seriösa sajter.

Jag såg matchen i tv.

För den delens skull vill jag absolut inte påstå att min analys är den korrekta. Men visst kan man notera hur olika man kan se på en och samma match.

En krönikör ägnads stora delar av sitt alster åt att såga domaren Johan Hamlin, någon kallade honom ”lottodomare”. Tidningen som betygsätter även domarna gav Hamlin en trea på en femgradig skala.

Några raljerade och menade att uddlösa Häckens enda stora målchans var målvakten Peter Abrahamssons skott över i slutminuten. Likväl fick MFF-målvakten Johan Wiland antingen en trea eller fyra i betyg. Något måste han ju haft att avstyra.

Betygssättningen i match efter match är som den är. De två tidningar som graderade MFF-spelarna – Skånesport.se och dess löjliga formuleringar bortser jag helt från – hade bara samma betyg på fem av tolv spelare.

Det fanns en straffsituation för MFF som diskuterades. En tidning menade att det var straff, tv-kommentatorerna: icke straff.

Någon påstod att Häcken idkade hockey-fotboll – vad det nu betyder – och borde straffas med någon eller några varningar.

Men – om jag nu får ha en personlig uppfattning – nivån är ju fastställd, när en spark i ansiktet med följd att den skadade tvingas avbryta matchen bara resulterar i en varning.

Det känns skönt att lugnt och stilla kunna se en match och själv bilda sig en uppfattning. Att läsa mer än en tidning och studera några sajter gör en bara ännu mera villrådig.

För vem begriper egentligen fotboll?

Av Magnus Månsson - Måndag 3 juli 16:45

Vädret den senaste tiden har inte inbjudit till sol och bad.

Fotbollen har inte haft den konkurrens man hade hoppats på. Det har blivit några herrmatcher den senaste tiden, allt från en halvlek i division 2 till finalen i Confederations Cup. Skilda världar på många sätt. Ett 70-tal åskådare på division 2, över 57 000 på cupfinalen.

Division 2-fotboll drar i regel här i Malmö inte över 100 personer per match. Det är väl sin sak men – och jag har skrivit det förr – att spelare på den här nivån med, ärligt talat, stora brister i sitt fotbollskunnande över huvud taget skall ha betalt, är för mig obegripligt. Artister – absolut ingen jämförelse – som inte lockar publik får inga nya uppdrag. Men vecka efter vecka kan mediokra spelare hämta sin lön utan att mer än ett fåtal har intresse för deras prestationer. 

Tänk om spelarlönerna på en låg nivå i stället hade investerats i utbildning av tränare och ledare, hur mycket bättre hade då inte svensk fotboll kunna bli på sikt.

Malmöfotbollen bakom MFF – vi pratar om herrsidan –  är lite av ”inavel”. I stort samma spelare går runt i de olika klubbarna på division 1- och 2-nivån. Och resultaten visar att de bara håller nivå 4-standard. Ingen klubb sticker nämligen ut. Och för det får spelarna lön, definitivt ingen lön efter prestation.

Spelarkarusellen lär fortsätta. Endast FC Rosengård och Kvarnby IK kan inom en rimlig framtid lyfta upp spelare från de egna leden. Prespa Birlik och IFK Malmö får vänta länge, innan några egna ungdomar från tunna ungdomsavdelningar är mogna för spel i ett A-lag.

I min gammaldags idrottsvärld är det lite ledsamt att Kvarnby IK ”tvingats” in i samma karusell. Övergångarna till konkurrentklubbarna har de senaste åren varit för många för att laget skall ha kapacitet att hålla sig kvar i tvåan. Det skall väl också poängteras att klubben i år tappade Melvin Frithzell, som gör succé i Superettan och IFK Värnamo.

Finns det då några andra Malmöklubbar som kan slå sig in stans Topp 5? Tja, välskötta, stora ungdomssektioner finns i alla fall i BK Olympic, Kulladals FF och LB 07. Sen är inte minst det ekonomiska steget långt. Speciellt om man dessutom måste betala spelarlöner.

 

 

 

 

Presentation

Fråga mig

16 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8 9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24 25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ manssonsport med Blogkeen
Följ manssonsport med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se