Inlägg publicerade under kategorin Fotboll

Av Magnus Månsson - Torsdag 27 feb 09:55

VAR, alltså videogranskningen av avgörande moment i fotbollsmatcher, skall, enligt förespråkarna, skapa den optimala, vetenskapliga rättvisan.

 Slowmotionrepiser av olika förseelser och digitala streck vid svårbedömda offsidesituationer skall studeras av personer/domare, isolerade från själva händelserna.

I de stora internationella slutspelen för landslag har vi sett videorum fyllda av tv-skärmar och ett stort antal domare av olika dignitet. Inför förra veckans match i Europa League mellan Wolfsburg och Malmö FF var det dags för första svenska lag att spela en match med VAR-granskning. I tv presenterades en polack (?) som videodomare, inget om denne hade hjälp. Han trädde in två gånger. Han, liksom huvuddomaren, friade MFF i två straffsituationer.

Rätt eller fel?

Jag skall inte kvälja dom, bara konstatera att bara för att VAR används, når man inte den optimala rättvisan. Den mänskliga faktorn finns alltid med i bedömningen. Med eller utan hjälp av videon.

Sydsvenskans krönikör använde ordet ”överlevde” i sin kommentar om granskningarna. Uttrycket är fritt för tolkning.

En annan av de trogna MFF-följarna menade att domsluten var korrekta. Hen har förstås överlag svårt att uppmärksamma och notera fel av klubb och spelare, både nu och under 110 år. Jag är övertygad om att om det varit omvända förhållanden hade kommentarerna varit annorlunda.

***

Och var MFF:s straff så klar som man ville göra gällande? Läs de nya tolkningarna och fundera om avstånd och avsikt! Och till råga av allt varnades Kevin Mbabu och är avstängd i kväll,

En tuff påföljd för att man råkar få bolluslingen på armen, som inte är över axelhöjd vid tillfället (då är all beröring straffbar).

***

Tur och otur sägs jämna ut sig i idrottens/fotbollens värld. Så är det naturligtvis inte,

Men att utgångsläget i kväll är så pass gynnsamt för MFF, underläge 1—2, kan man tillskriva de berömda marginalerna.

 

 

 

ANNONS
Av Magnus Månsson - Torsdag 20 feb 12:46

Varje mach lever sitt eget liv.

Så är det, antingen nu det gäller fotboll eller någon annan idrott. Men i spekulationerna inför en, låt oss hålla oss till fotboll, match finns det en viss logik. Inte bara ett önsketänkande. Som nu inför kvällens Europamöte mellan tyska Wolfsburg och Malmö FF.

Har de två senaste dagarna sett två imponerande insatser av två Bundesligalag i Champions League, turneringen över MFF:s Europa League, Dortmunds 2—1 hemma mot Paris SG och Leipzigs 1—0 borta mot Tottenham.

Nu är förstås Wolfsburg inget Dortmund eller Leipzig. I gengäld är MFF inte ett PSG eller ett Tottenham. Men Wolfsburg, mitt uppe i sitt seriespel, stöter vecka efter vecka på kvalificerat motstånd och är ett av Tysklands bättre lag och har kvaliteter som i min värld för tillfället är överlägsna MFF:s, långt från tävlingstempo. Optimism tillhör idrotten men också realism och logik. Att bygga optimismen på att MFF har imponerande över 4 000 stöttande anhängare på plats i kväll är en lös grund.

Såg också någonstans att Malmö FF de senaste åren haft ett bättre facit, fler vinster, i sitt bortaspel i Europaspel de senaste två säsongerna. Med statistik kan man bevisa mycket om den är tillrättalagd. De senaste åren har MFF spelat i Europa League med sitt lättare motstånd i de första omgångarna än det i Champions League 2014/15 och 2015/16. Det är givet att det ger ett positivt facit. Bortaspelet har generellt sett inte blivit en styrka.

Wolfsburg är av Champion League-klass.

Vilka förväntningar vill MFF-poeterna bygga upp?

Wolfsburg är självfallet storfavorit. Det är ett logiskt tips. Även om varje match lever sitt eget liv.

Fotbollskvaliteter väger tyngre än publikstöd och statistik.

 

 

ANNONS
Av Magnus Månsson - Måndag 17 feb 17:40

Målet var att nå Allsvenskan.

Det klarade LB 07. Men med ”fel” lag. Damlaget fixade det. Men egentligen var det herrarna som skulle bli allsvenska.

LB 07:s historia är intressant, men på samma gång lite tragisk. Den visar på den optimism, övertro, som finns när två bra föreningar förenas för att bli en elitklubb. Den pekar också på det tuffa ekonomiska klimat som finns för en ”andraklubb” i de flesta städer, även i en så pass stor stad som Malmö.

Exemplen är många.

***

När man började diskutera ett samgående mellan grannklubbarna Bunkeflo IF och Limhamns IF var det två välmående föreningar på herrsidan. 2006 hade Bunkeflo  kvalat upp till Superettan, Limhamn var ett topplag i division 3.

Säsongen därefter kom Bunkeflo femma i näst högsta serien, Limhamn var även denna säsong ett topplag i trean.

Båda klubbarna hade gedigna pojkavdelningar.På damsidan var det sämre ställt, klubbarnas A-lag hörde hemma i de lägre regionerna. Flicksektionerna hade båda många lag.

***

Att LB 07 skulle bli ett stabilt elitlag på herrsidan var en självklar målsättning. I diskussionerna nämndes Allsvenskan. Klubben skissade på en lokal arena med plats för cirka 5 000 personer. Det ställdes vissa ”krav” på kommunen i frågan.

Arenaplanerna tog aldrig fart. Och tur var väl det.

2008, första året då namnet LB 07 användes officiellt, föll laget ner i division 1, stannande kvar på den nivån i fem säsonger för att 2015 spela i trean och däreftetr två år till och med i division 4. Nu han man åter tagit steget upp till division 2 med sitt herrlag.

LB 07:s elitsatsning var seriös, man lät sina bästa ungdomslag deltaga i de bästa riksserierna med bra resultat i konkurrens med landets storklubbar.

Vad som gick snett i herrsatsningen vet jag förstås inte. En fundering kan vara att det blev för mycket för en ”småklubb” – förlåt uttrycket – att även sikta på att nå Sverigetoppen för damer. För där gick det snabbt för LB 07 och från ett utgångsläge i division 3 var klubben redan 2013 via kval upp i Elitettan för att 2017 vara uppe i Allsvenskan.

***

2013 markerade LB 07 sin inställning: Lika lön för lika arbete. Det innebar en viss flykt från herrtruppen med en försämrad kvalitet. Samtidigt tog damlaget stegen upp till Allsvenskan.

***

2020 har LB 07 inget damlag, sedan man frivilligt dragit sig ur Elitetttan på grund av ekonomiska skäl.,

Spelarmaterial för ett kompetent lag för Elitettan fanns självfallet, speciellt med tanke på att LB 07 de senaste åren haft ett landets framgångsrikaste U 19-lag, Men i hybrisens Idrottssverige, där man tror att det finns intresse och ekonomi för att driva ett lag på nivå 2 med resor från Skåne till Norrbotten, är det i längden en omöjlighet att driva en sådan verksamhet. LB 07 hade kalkylerat med resekostnader för 700 000 konor för en säsongs spel i Elitettan.

***

LB 07:s ambitiösa, och misslyckade, försök att bli en storklubb på två fronter är bevis på svårigheterna att nå dit. Hindren är många, i längden oöverstigliga.

Kan kanske kännas lite trist.

Men ett plus ett när det gäller klubbsammanslagningar blir oftast 0,75, om ens det. Inte när det gäller elitverksamhet i alla fall.

***

Svenska Fotbollförbundets arenakrav har irriterat mig länge. Förbundet har tvingat Malmö kommun att investera avsevärda belopp på Limhamns idrottsplats, LB 07:s hemmaarena. Nu är några av faciliteterna helt onödiga. Vilka de var redan från början.

Malmö kommun har många ekonomiska viktigare hål att täppa till.

Av Magnus Månsson - Måndag 10 feb 13:09

Hade tänkt skriva ner dessa funderingar redan i lördags, men det finns uppdrag jag inte vill missa.

Som att vara funktionär vid Heleneholms IF:s friidrottstävling Atleticumspelen. Även om heldagar blivit halvdagar kräver det sin man och orken räckte helt enkelt inte till. Men det är stimulerande att vara med om att ge energiska målinriktade ungdomar från Danmark och Sverige möjlighet att mötas och tävla.

Och speciellt glad blir man, när några 13-åriga flickor från Ystads IF efter en höjdhoppstävling kommer fram, tar i hand och säger: -- Tack, du är duktig och stressar oss inte.

Lite skryt kan väl vara tillåtet ibland. Tack, stimulerar även en gammal man. Och gör att man även 2021 bidrar till att cirka 700 ungdomar under två dagar kan träffas och ha trevligt i en positiv atmosfär.

En bit av en stor del, den största, av idrotten, som inte uppmärksammas utanför den trängre kretsen.

***

Det här var en lång parentes.

Vill vidare skriva något om LB 07:s uttåg ur damfotbollens elitskikt.

FC Rosengårds tränare Jonas Eidevall kommenterar i en SDS-artikel nedläggningen. Han menar, liksom jag i min senaste blogg, att man reser för mycket i svensk idrott. Han menar också att strukturerna inte är de samma inom dam- och herrfotbollen och att ekonomin är annorlunda. Därför måste man tänka om.

Ett konstaterande det också är lätt att instämma i.

Men är det inte just att man ger, och ser, en skillnad som genustänkarna hakar upp sig på.

Sen slår Jonas Eidevall in på det typiska FC Rosengårdsspåret: Det är Svenska Fotbollförbundets fel. Besluten om seriesystemet och upplägget av Svenska cupen är fattade i demokratisk ordning. Klubben har varit delaktig i besluten.

Förbundet kan knappast klandras för att både Kungsbacka och LB 07 med kort varsel drar sig ut cupspelet.

Jag uppfattat FC Rosengård som gnälligt. Man har synpunkter på längden på landslagets Algarveläger och för något åt sedan förhindrade man en av sina talanger att deltaga i ett internationellt slutspel för landslag.

Det är när de svenska damlandslagen spelar och når framgångar som damfotbollen uppmärksammas och når de stora massornas intresse runt om i landet. Inte när FC Rosengård spelar inför glest besatta läktare på Malmö idrottsplats.

Bra landslag är det i särklass bästa PR-vapnet för en bredare svensk damfotboll.

 

Jonas Eidevall är också oroad över att när antalet klubbar under den absoluta svensktoppen, som LB 07 och Kungsbacka, minskar kommer det att finnas färre miljöer för unga talanger att utvecklas i. Så är det naturligtvis.

Men vilket ansvar tar FC Rosengård? Man värvar hellre – och då helst utomlands – än satsar på egenproducerat. Eller värvar från mindre bemedlade på samma plattform.

Att unga och senare blivande svenska landslagsspelare får ge plats för spelare med utländskt pass ger inga plus i min betygskalender.

Av Magnus Månsson - Fredag 7 feb 16:53

Malmö är för litet.

Ja, för att ha mer än ett elitlag i varje idrott. Eller till och med elitklubb om vi går utanför lagsporterna.

Jag har skrivit det tidigare. Och i dessa dagar finns det all anledning att upprepa sig. I fjor Panterns ishockeylag, nu LB 07:s damlag i fotboll.

Tiden får utvisa om det om sex, sju år finns utrymme för både FC Rosengård och Malmö FF på damfotbollssidan. I nuläget finns förstås det stora finansiella stödet för båda lagen.

Efter MFF:s nej till ett samgående med LB 07 var det en utopi att det i framtiden skulle finnas plats för tre topplag i Malmö. LB 07:s position på elitkartan var bara en tidsfråga.

***

LB 07-fallet väcker många frågor. Klubbens ordförande Robert Lenir säger i ett uttalande att han hade förhoppningen att spelarna skulle kunna livnära sig på att spela fotboll. Det framgick inte i artikeln om det rörde sig i LB 07 eller om  det var i LB 07/MFF.

Men ändå! I Elitettan, nivå 2!

I fjor var publiksnittet 346, delvis räddat av en PR-strid mellan Stockholmsklubbarna.

 I Allsvenskan hamnade snittet på 895. FC Rosengård kom upp i 895, en i min värld låg siffra med den massmediala uppbackning laget fick. Sämst publiksnitt i Allsvenskan var – ja, just – LB 07:s med sina 484 åskådare/match.

Med dessa siffror som grund: Hur kan Robert Lenir fundera i helprofessionella spelartrupper?

Räcker tio miljoner per år enbart i personalkostnader för en seniortrupp?

***

Rent generellt har svensk elitlagidrott ett hybrisproblem, den felaktiga tron på att man i vårt långa land kan skaffa intresse för en riksomfattande serie på nivå 2. Speciellt på damsida – detta sagt utan något genusperspektiv. Som nu exempelvis i fotboll och handboll. LB 07 hade kalkylerar med resekostnader på 700 000 kronor för en säsong i Elitettan. Är det vettigt att ett Malmölag åker till Morön i Västerbotten för att spela fotboll på nivå 2 inför 300 åskådare? Dessa pengar kan användas bättre för att utveckla fotbollen. Svensk idrott reser upp alldeles för mycket pengar.

De ojämna tabellerna både i Allsvenskan och Elitettan för damer visat att det inte finns den bredd som motiverar endast två elitserier.

***

Att nu LB 07 och tidigare Kungsbacka och Kalixlaget Assi hoppat av Elitettan borde väcka några förändringstankar.

 

Av Magnus Månsson - Söndag 12 jan 15:53

I veckan hade Malmö FF inbjudit till testträning för att skaffa underlag för fyra nya flicklag i åldrarna 11 till och med 14 år.

94 unga, förhoppningsfulla tjejer mötte upp. Det är en imponerande siffra när det gäller flickfotboll i den här regionen. Det visar på den dragningskraft och det attraktionsvärde som finns i namnet Malmö FF hos ungdomarna – och deras förhoppningsfulla föräldrar, som ser blivande stjärnor i sina telningar,

Av dessa 94 tjejer skall MFF gallra ut ett 50-tal. Det är naturligtvis inte 94 flickor utan fotbollsbakgrund. De kommer från klubbar i Malmö och närområdet. Klubbar, som, rent generellt sett, har svårt att få kontinuitet i sin flickverksamhet. En av de i Sydsvenskan intervjuade 13-åringarma berättade också att hennes nuvarande lag var på väg att läggas ner. Då är det givetvis utmärkt att det finns alternativ. Samtidigt lär de finnas lag/klubbar som får se några – och förmodligen då de bästa – flickor attraheras av storklubben och som en följd får svårigheter att själv mönstra lag och trupper. Underlaget är nämligen skört. I Malmö är det bara FC Rosengård som har lag i alla årsklasser för flickor. Inte ens Skånes numerärt största ungdomsklubb, LB 07, klarar det.

Skånebolls seriesammanfattning för 2019 visar också tydligt på flickfotbollens rekryteringssvårigheter. I 13- och 14-årsserierna skall man spela 11-mannafotboll, men man tillåter lag att spela i niomannalag, och till och med sju, för att överhuvudtaget få ihop ett lag. Inom dam- och flickfotbollen är det också många klubbar, till och med tre, som slår sig samman för att bilda ett serielag. I båda fallen rör det sig om många.

Och det är givetvis positivt: Så många som möjligt skall ges möjlighet att spela fotboll.

Det är i denna verklighet man skall se Malmö FF:s nysatsning.

Alla ungdomar skall självfallet själv ha rätt välja klubb – om man nu blir antagen – men jag är rädd att MFF:s nysatsning kommer att inverka negativt på närområdets övriga ambitiösa klubbar.

Det finns för närvarande inte ett tillräckligt stort antal flickor i dessa åldrar att täcka det hål som MFF-satsningen ger,

Oron, som kom fram när MFF ambitioner blev kända, är inte oberättigad.

 

Av Magnus Månsson - Torsdag 2 jan 17:33

I går hade jag en nyårsförhoppning på min blogg att min morgontidning Sydsvenskan skulle skildra den breda, djupa idrotten grundligare.

I dag fick jag ett besked, tidningen bjuder redan på husmanskost. Så stod det i en krönika.

Jaså, är det så? Vilken självbild har redaktionen? Det är en självklar fråga. En annan är: Är kunskapen om regionens idrott så bristfällig att man verkligen menar det man skriver?

Vad säger elitlagen i bowling och badminton – både med internationellt meriterande aktiva – och squash? Hur ofta får vi läsa om alla de duktiga utövarna i taekwondo, och andra av kampsporterna, bågskytte, kanot, short track, ja, listan över regionens många idrotter med elitaktiva kan göras verkligen lång,

Vi har inte fått läsa om att MAI 2019 för andra året i följd blev bästa SM-klubb i friidrott. Hur ofta bevakar man de stora inomhustävlingarna i Atleticum, oftast med friidrottare från Skåne, och utlandet, av hygglig klass.

Och inte har vi fått läsa om att Malmö KK efter några års regress klubbmässigt åter finns i Sverigetoppen i simning.

Min husmanskost är definitivt mer varierad än krönikörens.

***

Äntligen har så Sydsvenskan i krönikeform kommenterat sammansättningen av Malmö FF:s nybildade damtrupp. Det är ett svansande likt den berömda kattens kring den heta gröten. Det är inga klara besked, mest det ena eller det andra.

Krönikören, det är Max Wiman, har tidigare gett supporterjournalistiken ett ansikte. Det har nu kompletterats med naivitetens. Han har minsann frågat spelarna varför de valt MFF: Det fanns en genuin önskan att spela med sitt favoritlag,

Inget om idrottsliga ambitioner. Och inte en relevant fråga om de ekonomiska villkoren vid kontraktsskrivningen. Vad vill spelarna få ut av något år på korpnivå (tidningen använder själv denna benämning)? Knappast någon i den nuvarande truppen kommer att spela elitfotboll. Åldern kommer att ta ut sin rätt. Spel i division 4, 3, 2 och kanske till och med i division 1 för ett helt lag skapar inget elitlag. Märk att Dösjöbro IF, varifrån elva plus två spelare kommer, var chanslöst i kvalet till Elitettan mot Jitex, 0—4 och 0—3.

MFF kommer att under hela resans gång att tvingas värva spelare. Den egna ungdomsverksamheten, som väl ännu inte startat, kommer inte att kunna leverera tillräckligt många spelare när det är dags för Allsvenskan.

Frågetecknen hopar sig.

Wiman avslutar: De som inte tycker det inte är journalistiskt intressant (min anmärkning: hur MFF förändrar de skånska villkoren på damsidan) förenklar verkligheten.

Självfallet är detta intressant. Artiklarna har lästs av många. I min enkla värld är det intressant att fundera över hur MFF skall få plats bredvid FC Rosengård i Europa och LB 07 i Malmö. Och hur inverkar flicksatsningen på övriga föreningars verksamhet? Och hur ser fotbollskartan i Malmö ut? I tidigare inlägg har jag ställt frågorna. Men dessa aspekter har jag inte läst om i någon SDS-krönika.

Att följa MFF-damernas seriespel med mer än resultat och tabell – som man gör med damlaget i Redhawks försök att nå högsta serien – vore en skymf mot så mycket elitidrott i regionen.

Det finns mera näringsrik husmanskost att servera än division 4-fotboll för damer. Det är faktiskt nivå 6.

 

 

Av Magnus Månsson - 27 december 2019 17:24

Det har varit mycket diskussion om damfotboll i Malmö på sistone.

Malmö FF:s göranden och låtanden ger alltid kommentarer och synpunkter i Malmö. Sen MFF tog över Malmötronen från IFK Malmö även på damsidan i början av 1980-talet har MFF i olika namn, Ld B FC Malmö och FC Rosengård, varit ohotad etta i stan.

Närmast har LB 07 kommit de senaste åren med spel på samma, högsta nivån.

Husie IF hade en framgångsrik period under första decenniet av 2000-talet och var 2007 väldigt nära att nå Allsvenskan.

Om man välvilligt drar en elitgräns vid tredje nivån har förutom MFF, LB 07, IFK och Husie även Kirseberg, Kulladal, Söder, Håkanstorp och Vången haft lag på tredje plattformen. 1980-talet var bredden på toppen helt annat än nu. MFF, IFK, Kirseberg, Kulladal och Söder höll alla till i det som då inte var falsk varudeklaration.
2019 spelade det tredje bästa laget från stan förvisso i division 3, men i realiteten ”femman”. Den vann Lilla Torg, så en viss ljusning kan man förhoppningsvis skönja.

Ett bevis på damfotbollens instabilitet i Malmö är att MFF, IFK, Kirseberg (Malmö City hade lag), Kulladal, Söder, Håkanstorp och Vången, om nu ens klubbarna finns, inte hade någon dam-flickverksamhet 2019.

En slutsats vågar man dra. Seniorbredden var bättre under de sista årtionden av 1900-talet. De äldsta flickserierna var då för 16-åringar, så seniorlagen innehöll förmodligen många äldre tonåringar. Nu finns serier för 17- och 19-årngar med det var endast Rosengård (båda grupperna) och LB 07 (F 19) som hade lag i dessa grupper.

Under mina år som ansvarig för Malmösport på Sydsvenskan förde jag noggrann statistik över utvecklingen inom Malmöfotbollen. Sista året 2004 fanns det nio Malmölag för F 15 och F 16 som spelade seriefotboll, i år fyra. I 13—14-årsklasserna 28 lag år 2005, 2018 endast 16, därav tre sjumannalag.

Slutsatsen är given: Var skall de tre (Rosengård, MFF och LB 07) elitklubbarna hitta sina blivande elitspelare? Redan i år fanns ett 15-tal aktiva med utländskt pass i de två allsvenska lagen. Hur kommer framtiden att se ut? Utlandsimport är dyrt. Reglerna sätter rejäla ekonomiska krav för att ta hit utländska proffs.

Utvecklingen kommer att bli intressant att följa. Men hur utvecklande är det för den totala damfotbollen i Malmö?

***

Några andra noteringar:

1978 avgjordes de första division 1-serierna för damer. De var sex till antalet. IFK Malmö deltog i den södra avdelningen under de tre första åren. När IFK degraderades 1980 tog MFT steget upp och aldrig åkt ut. Något derby blått mot gult i seriesammanhang har alltså aldrig spelats.

Först 1988 blev det en enda allsvensk serie.

***

Malmö FF/LdB FC Malmö/FC Rosengård leder den officiella allsvenska maratontabellen. Kan tyckas märkligt att MFF får tillgodoräkna sig poäng för lag som man inte ville ha inom familjen.

Det blir en grannlaga uppgift för statistikerna att reda ut begreppen, när MFF så småningom åter tar en plats i Allsvenskan.

FC***

 Rosengård har en gedigen grund bakom A-laget. Har ytterligare ett seniorlag och ett lag i vardera F 19 (skandinaviska mästare), F 17, F 16 och F 14 och tre i F 13. Längre redovisar Skåneboll inga tabeller.

LB 07 är betydligt tunnare med luckor i F 17 och F 14.

***

Av ”småklubbarna” är Hyllie IK med seniorlag och fyra ungdomslag främst, följt av Husie IF, ett plus tre.

 

Presentation

Fråga mig

23 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20 21
22
23
24 25
26
27
28
29
<<< Februari 2020
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ manssonsport med Blogkeen
Följ manssonsport med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se