Inlägg publicerade under kategorin Fotboll

Av Magnus Månsson - Söndag 11 nov 20:31

Fotbollsallsvenskan är slut.

AIK firar guld, Norrköping silver och Malmö FF också ett silver. Av någon outgrundlig anledning delar fotbollen ut två silver, ett stort och ett litet.

MFF firar naturligtvis inte sin tredjeplats. En sak har jag lärt mig: I Malmö räknas bara guld. Lite typiskt malmöitiskt högdraget, enligt min smak.

MFF firade sin säkrade Europaplats 2019, en nog så viktig placering med tanke på klubbens ekonomiska kostym.

Vid slutsignalen kunde man genast läsa – i Malmömedia givetvis – att MFF räknat från nye tränaren Uwe Röslers inträde varit bäst i Allsvenskan. Han gjorde sin debut i omgång 14. Sen dess har MFF tagit 40 poäng, lika många som AIK, en poäng mer än Norrköping.

Så snacket om att ”Om bara Uwe Rösler kommit tidigare så hade …, det köper jag inte.

Och glöm inte att MFF under höstomgången med Rösler bara vann en enda match mot de fyra topplagen, 2—1 mot Hammarby. I övrigt 1—1 mot AIK och Häcken och 1—3 mot Norrköping.

Jag har ingen som helst anledning att ta från Uwe Röslers hans kapacitet som fotbollstränare. Naturligtvis är han skicklig. Det har hans resultat visat. Jag är bara mot hysteri, parad med lokalpatriotism.

Hur bra Uwe Rösler är i ett internationellt perspektiv får vi se när Europa League-spelet är avklarat.

***

När man nu summerar det allsvenska spelåret 2018 ur MFF-synpunkt förbiser man nog så viktigt fakta: Uwe Rösler har haft en trupp som kvalitetsmässigt var vida överlägsen den Magnus Pehrsson, den sparkade tränaren, hade att tillgå. De unga spelare som Magnus Pehrsson tvingades använda och dessutom fyllde ut bänken med, fanns nu inte med ens i dagens 20-mannatrupp.

När MFF-ordföranden Håkan Jeppsson förra hösten basunerade ut att klubben skulle vinna SM-guld och konkurrera i Europa med trupp bestående av cirka 50 procent egna talanger, skrev jag att det var en fullständigt orealistisk målsättning. Det visade sig också. Jag vill inte på något sätt slå mig för bröstet, bara ställa en försiktig undran: Hur kan en ordförande i en svensk storklubb ha så lite kunskap om hur fotbollsvärlden ser ut 2018?

Och hur kan han/styrelsen få med sportchef Daniel Andersson på samma spår.

Det är Håkan Jeppsons och Daniel Anderssons fel att Malmö FF var utanför guldstriden 2018 före de avslutande omgångarna.

 

ANNONS
Av Magnus Månsson - Fredag 2 nov 18:12

Trelleborgs FF är mitt favoritlag i den allsvenska fotbollen.

Är både medlem och har säsongskort.

Tyvärr blev sejouren i högsta serien denna gång bara ettårig. Något annat var väl inte att vänta. Mitt tips, plats 14, före seriestarten var mest ett önsketänkande.

Patrick Winqvist, tränaren, som, sedan han lagt bort MFF-arrogansen, ger ett sansat och sympatiskt intryck, sa inför omstarten efter VM inför mötet mot AIK: -- AIK köper hem Sebastian Larsson med över 100 landskamper, vi tar in Isak Jönsson från division 2-laget Olympic (och Skurups AIF).

Patrick pekar på TFF:s position i näringskedjan (ett adekvat ord i den kommersiella fotbollen). Välskötta föreningar som TFF, Falkenberg, Halmstad, Mjällby och Brommapojkarna och några andra kan inte på sikt etablera sig i Allsvenskan under länge perioder. Deras realistiska mål blir att då och då spela i Allsvenskan under några säsonger.

Men de behövs i svensk fotboll. De har en förmåga att hitta talangerna i småklubbsvärlden. Det är viktigt.

Isak Jönsson (för övrigt en släktning, så jag är jävig) är ett utmärkt exempel. Från ingenstans (ursäkta Olympic och Skurup!) har han på några månader blivit en skicklig allsvensk mittback som nämns med respekt även på denna nivå.

Det skall för övrigt bli intressant att se utvecklingen på honom och hans skolkamrat från Skurup, MFF-aren Hugo Andersson. Isak med kontinuerligt spel på seniornivå, Hugo med få korta inhopp i MFF.

Isak är inte det enda exemplet på talanger som från lägre nivåer fått ett genombrott i årets TFF.

Framför allt Felix Hörberg från lilla Västra Ingelstad, som inte fick fortsätta i MFF och inte kom in på Fotbollsgymnasiet, men som via en av Malmöfotbollens främsta fostrare av talanger, Kvarnby IK, hamnade i TFF. Sett över hela säsongen är 19-årige Felix, enligt mig, Allsvenskans bäste debutant under 20 år.

I Malmö med dess undermåliga klubbredd på en hyfsad nivå är det viktigt att det finns mer än MFF som en elitklubb i regionen. Inte minst sedan Landskrona Bois degraderat från Superettan.

Vägen in i MFF:s seniorled är trång. Det är få ens från de egna akademierna som tar steget dit in. Och än färre från områdets övriga klubbar. För dem är TFF ett bra alternativ.

Och vi skall inte glömma att TFF själv har många talanger, mogna för elitfotboll.

Trots degraderingen har TFF med den nuvarande, totalt sett, unga truppen, ett utmärkt läge att 2019 bli ett topplag i Superettan.

Risken är naturligtvis överhängande att några, kanske främst Isak Jönsson och Felix Hörberg, lockas över till någon allsvensk klubb. Jag tror förstås att deras utveckling mår bättre av kontinuerligt spel i Superettan än bänknötandet i Allsvenskan. Deras tid kommer.

Trelleborgs FF behövs i svensk elitfotboll.



ANNONS
Av Magnus Månsson - Onsdag 31 okt 18:18

Jag såg via tv den allsvenska toppmatchen AIK—Malmö FF, 1—1.

Naturligtvis har jag åsikter om de omdiskuterade händelserna, som upprört många i MFF:s omgivning. Vanligtvis sansade personer har använt de stora, hårda orden i sina inlägg på diverse media. De professionella kommentatorerna har varit hovsamt återhållsamma.

Min tid har inte räckt till för ett blogginlägg tidigare. Jag ville också gärna se repriser på de omdiskuterade situationerna. Det är gjort.

Givetvis fördömer jag Sebastian Larssons målfirande. Så gör man bara inte även om kvitteringen lär leda till SM-guld.

Naturligtvis granskade jag domare Bojan Pandzics jobb.

Att placera MFF-muren före 1—1-målet cirka två meter fel är en rejäl tavla.

Och nog borde MFF:s Anders Christiansen fått frispark i farligt läge när han vek in från höger och blev omkullsprungen av en AIK-are.

 Så tar vi de två situationerna där MFF-tränaren Uwe Rösler ansåg att MFF blev rånade på vinsten.

1)    Ingen människa på den här jorden kan bestämt avgöra om Marcus Antonsson var offside eller ej. Inte ens den viftande assisterande domaren. Nu visade tv-stillbilderna med inritade streck – om de är korrekt dragna – att Antonssons ena fot var någon decimeter på fel sida.

”Linjedomaren” hade tur. Eller så är han så skicklig.

Uwe Rösler kan från sin position inte se något alls.

2)    AIK-frisparken på övertid då? Alla hävdade att Skurupspågen (bara det!) Hugo Andersson tackling och bortnickande av bollen var korrekt. Och så var det.

Men det fanns ytterligare en MFF-mittback inblandad, Lasse Nielsen. Hans armar var placerade i Alexander Milosevics rygg och nacke och på ett foto på Sydsvenskan ser man tydligt att Lasse Nielsens ena hand är uppe och träffar AIK-aren i ansiktet.

I min regelbok två korrekta domslut.

Det fanns fler situationer, åt båda hållen, att diskutera. Men det får räcka med dessa.

Men en fundering: Tänk om Andreas Vindheim fixat 0—2 vid sitt friläge. Då hade matchens eftermälen blivit helt annorlunda.

***

Kan dock inte låta bli att kommentera Uwe Röslers uttalande om Bojan Pandzic:

 -- Det var en för stor match för honom.

Inte att Bojan Pandzic hade en dålig dag. Nej, Rösler dömde ut honom som yrkesman. Jag tycker det är anmärkningsvärt.

Vänd på det. Bojan Pandzic säger offentligt:

-- Uwe Rösler är inte tillräckligt bra för att träna ett topplag som MFF.

Vilka rabalder!




Av Magnus Månsson - Måndag 29 okt 17:14

Det har varit mycket nu.

Inte minst fotboll, mest via tv.

Såg naturligtvis den spännande avslutningen av Allsvenskan för damer, följde Kopparbergs/Göteborg mot FC Rosengård, 4—2. Dramatik var det, inte tu tal om annat. Och det var den som räddade tv-timmarna. För som helhet var det ingen större fotbollsunderhållning. Låt vara att Göteborgs fyra mål var ”granna”. Inte minst Ellen Rubenssons båda.

Och för dem som i idrottsvärlden har en stark känsla för ”de små” gladde Piteås SM-guld extra varmt.

Nåväl. Rosengårds guldmiss har kommenterats från många håll. Jag läste förstås vad de huvudansvariga, sportcheferna Therese Sjögran och Erling Nilsson, hade för framtidsplaner för laget: Vi måste värva spelare som är villiga att stanna kvar i klubben under en längre tid.

Så löd deras recept. Alltså samma beprövade metod som inneburit tre missade guldsäsonger i följd. Ja, förutom nu förhoppningen om en längre kontraktstid. Men det är väl en utopi i dagens fotbollsvärld. Även på damsidan.

Men inte ett ord om att låta spelare från de egna leden, från regionen, få chansen. FC Rosengård har genom åren alltid haft lag med topplaceringar i den allsvenska F 19-serien, det finns till och med SM-guld i prisskåpet. Man vad har det blivit av de talanger som bevisligen har funnits? Har de, precis som landslagsaktuella seniorer, tvingats bort för att få speltid på andra håll så att FC Rosengård kan skapa ett ”nordeuropeiskt landslag”?

Av spelare från närområdet har Ebba Wieder startat i tio allsvenska matcher, Nellie Lilja i tre.

Facit är också ett underbetyg åt den egna ungdomsverksamheten och fotbollslinjerna på Malmö idrottsgymnasium och Idrottsgrundskolan, som FC Rosengård ansvarar för på dam- och flicksidan. Syftet med dessa skolor är att ge kommunens ungdomar extra tid att utvecklas till elitspelare. Man ser givetvis att eleverna skall stanna i Malmö och fortsätta sin utveckling här.

LB 08:s allsvenska damtrupp är mer regionalt uppbyggd men i den finns bara en spelare som har en Malmöförening som moderklubb, Elina Lenir från Husie IF. Och hon startade inte en enda gång.

Det borde finnas en potential i en så stor stad som Malmö att få fram fler damelitspelare än vad som nu är fallet.

FC Rosengård verkar dock inte intresserat.




Av Magnus Månsson - Söndag 21 okt 14:11

Jag såg toppmötet i den allsvenska fotbollen mellan Malmö FF och Hammarby, 2—1, via tv.

Det var en tuff match med mycket duellspel. Domarteamet kom snabbt i fokus, på plan, på läktare och bland mer eller mindre professionella kommentatorer såväl de tidningsrelaterade som de på andra social medier.

Min uppfattning är klar: Tre varningar är alltför få i en match av den här karaktären. Vid den här tidpunkten av säsongen är många spelare bara ett gult kort från en avstängning. Efter att tidigare ha sett mer eller mindre ”billiga” varningar resultera i avstängningar känns det inte okej att bedömningsnivån mellan domarna är så stor. Skillnaderna ger skillnad. Och det är inte bra.

Kristoffer Karlsson och hans team hade det inte lätt. Jag begär inte att man – som tv – skall se MFF:s ikon Markus Rosenberg långt från bollen sparka en Hammarbyspelare i bakhasorna. TV:s Anders Andersson menade att det var ”gult”. Varför inte ”rött”? Att medvetet sparka på en motståndare är direktutvisning. Men ok, ser man inte så …

Däremot förstår jag inte varför MFF-målvakten Johan Dahlin inte straffades för sitt provocerande uppträdande i samband med Hammarbys straff. Då, om inte annars, undergrävdes Kristoffer Karlssons auktoritet. En berättigad varning för osportsligt uppträdande hade inneburit att Johan Dahlin varit avstängd mot AIK.


Av Magnus Månsson - Fredag 19 okt 18:08

I går förlorade FC Rosengård i fotbollens Champions League för damer mot Slavia Prag, 2—3.

Det var naturligtvis inte bra. Utgångsläget för att ta sig kvartsfinal är inte det bästa. Den stora morgontidningen basunerar på krönikeplats ut: Europa springer från Sverige med rasande hastighet.

Vi har läst om hur de stora klubbarna i de stora fotbollsländerna nu även satsar seriöst på fotboll för damer med spektakulära värvningar. Se bara hur många svenska landslagstjejer som spelar utomlands! Och på hur många före detta Rosengårdsspelare som nu tjänar sitt levebröd i andra länder!

Men i går var motståndet ett lag utan några välkända namn. Alla spelarna, med ett undantag, hade slaviska namn. Ett mästarlag från ett land utan några meriter på den internationella damscenen.

Mot detta ställes ett ”Nordeuropeiskt landslag”.Samme krönikörs benämning på FC Rosengård i torsdagstidningen.

I min enkla värld är resultatet ett underbetyg för dem, sportcheferna Erling Nilsson och Therese Sjögran, som byggt laget. Den oftast ensidiga satsningen med en trupp bestående av cirka tio spelare med utländskt pass har inte gett de långsiktiga framgångar man förväntat sig.

Över tid den senaste perioden är förstås FC Rosengård landets framgångsrikaste klubb. Samtidigt menar jag att den internationella touchen inte gynnat landslagsfotbollen. Svenska/skånska talanger har inte fått utvecklande speltid i topplaget FC Rosengård.

Det är ju också intressant – men också mindre glädjande ur svensk synpunkt – att Champions League på damsidan liknar den för herrar. När svenska klubblag möter de riktigt stora är klasskillnaden markant. Men Slavia Prag tillhör förstås inte kategorin storlag.

Så viss kan Malmölaget vända.

Gårdagsförlusten var måhända en nyttig väckarklocka.

Men det finns viktigare strukturella problem inom svensk damfotboll, inte minst inom rekryteringen, att diskutera.


Av Magnus Månsson - Söndag 7 okt 22:31

Att dom inte lär sig.

Jag tänker på paret som kommenterade det allsvenska toppmötet i fotboll mellan Häcken och Malmö FF, 1—1. Herrarna hette Erik Edman och Patrik Westberg. Två personer det inte finns några skäl att vanligtvis kritisera. Patriks lite personliga stil att kombinera sina referat med kunniga kommentar gillar jag, faktiskt.

Men i dag fastnade de båda i mantrat att oavgjort resultat var en förlust för båda. Det gäller kampen om Europa, alltså en topptreplacering. Givetvis hade en seger gett ett bättre utgångsläge. Men med resultaten några timmar senare visade sig att BÅDA lagen fortfarande är i samma grad aktuella för en tredjeplats som före avspark.

Krysset gav två vinnare. Inte två förlorare.  Lår vara att nuvarande serietvåan Hammarby drog ifrån med två poäng och nu är fem poäng före MFF och sex före Häcken. Och Hammarby skall möta båda dessa lag.

Norrköping har också samma plusdifferens.

Och det återstår fem omgångar, 15 poäng att spela om.

I min värld var det inte två förlorare som lämnade Bravida.

***

Det talas om Malmö FF:s fantastiska form. Form är en färskvara. Och man kan ta avstamp vid olika tidpunkter. Ser man kortsiktigt på de tre senaste omgångarna i Allsvenskan är poängskörden för de sex toppklubbarna:

9 poäng: Östersund

7 poäng: AIK och Häcken

6 poäng: Hammarby

5 poäng: Norrköping

2 poäng: Malmö FF

Kanske lite elakt att dra fram just denna statistik. Men det är inte desto minde sann. MFF har tappat på sina toppkonkurrenter på senare tid.

Men krysset på söndagen ger MFF en fortsatt möjlighet. Samma gäller för Häcken.


Av Magnus Månsson - Torsdag 27 sept 16:30

Så blev det då en förlust för Malmö FF i Allsvenskan i fotboll, 1—3 mot IFK Norrköping.

Och så var det då igång, samma mantra som under våren: ”Vi var det bättre laget”.

Så löd det då efter poängtapp från tränaren Magnus Pehrsson och främst Markus Rosenberg,  nu från den nye tränaren Uwe Rösler och två danskar, som inte var direkt lysande i går.

Ställningen i en match och dess betydelse präglar givetvis de taktiska dispositionerna. Norrköping ansåg tydligen att de hade förmågan att spela för att försvara pausledningen. Och gjorde det med skicklighet och de marginaler som finns i alla matcher (Jag tänker på MFF:s stolpskott.)

I ett lag räknas även målvakten. Norrköpings Isak Pettersson var väldigt duktig, MFF:s Johan Dahlin si så där. Två av baklängesmålen kom efter returer från honom. Förvisso efter två hårda skott men att släppa bollen rakt ut var knappast optimalt.

Vill man vara elak så var det enligt MFF-kommentarerna Johan Dahlins fel att laget förlorade. Det är att göra det enkelt för sig.

Sett över 90 minuter var det inte som Sydsvensks rubrik gör gällande: ”Vi (MFF) var klart det bästa laget”.

Det är tröttsamt att alltid från MFF-håll komma med undanflykter.

Malmömedia föll denna gång inte in i bortförklaringarnas värd. Tack!

***

Jag tror inte för ett ögonblick att Sydsvenskans MFF-krönikör läser min anspråkslösa blogg och än mindre rättar sig efter mina synpunkter.

Men inte desto mindre var det intressant att läsa nedanstående rader i dagens krönika:

”Men det är också en sanning att vi alltför ofta glömmer motståndaren i bedömningen av lagen som vi bevakar närmare. Konsekvensen den här gången är att när en målvakt spelar som Isak Pettersson gjorde, är det inte lätt att göra mål. Han gjorde några formidabla räddningar och stod dessutom rätt placerad och var vaken inläggsspelet. En topprestation helt enkelt.”

Denna synpunkt har jag predikat många gånger.

Hoppas naturligtvis på en fortsättning.

***

I dag spelas två – ja, faktiskt – för toppstriden viktiga matcher i Allsvenskan.

IFK Göteborg mot AIK, naturligtvis. Men också Kalmar mot Häcken. Om Häcken vinner är Hisingelaget bara tre poäng efter MFF och har efter denna naturgräsmatch sina sju återstående matcher på favoritunderlaget, konstgräs. Däribland MFF, Östersund och Norrköping på Bravida.

Varning är utfärdad.


Presentation

Fråga mig

17 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5 6
7
8
9
10
11
12
13 14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ manssonsport med Blogkeen
Följ manssonsport med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se