Alla inlägg under september 2018

Av Magnus Månsson - Lördag 29 sept 21:19

Mina synpunkter på tv-kommentatorn Daniel Kristiansson delas tydligen av många.

Det har jag förstått av samtal och korrespondens på olika sociala medier. Givetvis tror jag inte att Daniel tagit del av min blogg.

Men se i torsdags kommenterade han Kalmar FF—BK Häcken utan att hemfalla åt sitt tröttande, eviga rabblande av statistik och inte heller berättade han om spelarnas, ledarnas och funktionärernas hela idrottsliv. Jag blev överraskad och glad.

Och i går var Daniel i farten igen – ser man mycket handboll och fotboll i CMore  kan man inte undvika denne flitige herre. Än en gång höll han sig på mattan under mötet Redbergslid--AIK. Det går faktiskt att referera utan att pladdra hela tiden.

Nu skall Daniel bara lära sig handbollsreglerna, så kan det bli bra, eller i alla fall ok. Hans nye bisittare Charlie Sjöstrand – duktig – kunde dock inte undvika att ironisera:

-- Nu har du snart kommenterat så många matcher att du kan reglerna.

Tystnad är ett sätt att få någon att lyssna.







ANNONS
Av Magnus Månsson - Torsdag 27 sept 16:30

Så blev det då en förlust för Malmö FF i Allsvenskan i fotboll, 1—3 mot IFK Norrköping.

Och så var det då igång, samma mantra som under våren: ”Vi var det bättre laget”.

Så löd det då efter poängtapp från tränaren Magnus Pehrsson och främst Markus Rosenberg,  nu från den nye tränaren Uwe Rösler och två danskar, som inte var direkt lysande i går.

Ställningen i en match och dess betydelse präglar givetvis de taktiska dispositionerna. Norrköping ansåg tydligen att de hade förmågan att spela för att försvara pausledningen. Och gjorde det med skicklighet och de marginaler som finns i alla matcher (Jag tänker på MFF:s stolpskott.)

I ett lag räknas även målvakten. Norrköpings Isak Pettersson var väldigt duktig, MFF:s Johan Dahlin si så där. Två av baklängesmålen kom efter returer från honom. Förvisso efter två hårda skott men att släppa bollen rakt ut var knappast optimalt.

Vill man vara elak så var det enligt MFF-kommentarerna Johan Dahlins fel att laget förlorade. Det är att göra det enkelt för sig.

Sett över 90 minuter var det inte som Sydsvensks rubrik gör gällande: ”Vi (MFF) var klart det bästa laget”.

Det är tröttsamt att alltid från MFF-håll komma med undanflykter.

Malmömedia föll denna gång inte in i bortförklaringarnas värd. Tack!

***

Jag tror inte för ett ögonblick att Sydsvenskans MFF-krönikör läser min anspråkslösa blogg och än mindre rättar sig efter mina synpunkter.

Men inte desto mindre var det intressant att läsa nedanstående rader i dagens krönika:

”Men det är också en sanning att vi alltför ofta glömmer motståndaren i bedömningen av lagen som vi bevakar närmare. Konsekvensen den här gången är att när en målvakt spelar som Isak Pettersson gjorde, är det inte lätt att göra mål. Han gjorde några formidabla räddningar och stod dessutom rätt placerad och var vaken inläggsspelet. En topprestation helt enkelt.”

Denna synpunkt har jag predikat många gånger.

Hoppas naturligtvis på en fortsättning.

***

I dag spelas två – ja, faktiskt – för toppstriden viktiga matcher i Allsvenskan.

IFK Göteborg mot AIK, naturligtvis. Men också Kalmar mot Häcken. Om Häcken vinner är Hisingelaget bara tre poäng efter MFF och har efter denna naturgräsmatch sina sju återstående matcher på favoritunderlaget, konstgräs. Däribland MFF, Östersund och Norrköping på Bravida.

Varning är utfärdad.


ANNONS
Av Magnus Månsson - Onsdag 26 sept 13:36

I går tänkte jag på Sportkanalens se Halmstads BK mot Landskrona Bois i fotbollens Superetta.

Men så hörde jag att det var Daniel Kristiansson som refererade. Nej, inte en gång till orkar jag med denne pratkvarn. Hade hört honom tre gånger bara de senaste dagarna. Flitig är han denne Daniel Kristiansson. Men...

Egentligen skall man inte i dessa tider klaga på kunniga och pålästa personer. För påläst är han. Men återigen ett men. Vad är intressant och vad kan en normal tittare ta till sig? Daniel Kristiansson rabblar data om alla spelare i ett i ett, i vilka klubbar de spelat, i vilka matcher de gjort mål och i vilken minut, alla inbördes möten, ja, allt, allt, allt.

Nu har han snöat in sig på domarna. Han berättar om när dessa senast dömde på den aktuella idrottsplatsen och resultatet i just den matchen, fast inget av lagen var inblandade. Det finns fler exempel. Varför?

Man orkar helt inte lyssna. Jag väljer ofta bort honom.

Det blir pinsamt. Vad vill Daniel Kristiansson briljera med? Är det kanske så att han vill dölja sin brist på förståelse för det tekniska och taktiska som kännetecknar en kunnig referent/kommentator?

Dessa brister kommer tydligast fram när han refererar handboll. Tomas Axnér har lärt honom en del under årens lopp. Den nuvarande kommentatorn Jennie Linnell gör så gott hon kan.

Men mycket återstår.

Lasse Granqvist, den store etermediaprofilen, berättade för några år sedan vid Frukostmöte i Idrottsmuseets Vänner att man inför en match skulle vara faktainläst på allt till 100 procent. Men bara använda 5.

Inte 110 Daniel Kristiansson!

Dessa båda herrar jobbar inom samma koncern. Är det inte dags för en kurs med Granqvist som lärare och Kristiansson som elev!?

(Valde bort HBK—Bois och såg i stället Örebro—Sirius. Reportern Anders Fredriksson är förvisso ingen muntergök, men man slipper en massa fullständigt onödig, förvillande information.)

***

I kväll spelar Malmö FF sin viktigaste inhemska match, sedan Uwe Rösler blev  tränare i somras. Min morgontidning hade en hel sida om MFF. Inget konstigt i det. Men inte ett ord om motståndaren IFK Norrköping, inget om eventuella skador, inget om eventuella avstängningar. Inget.

I min enkla värld mycket intressanta uppgifter inför toppmötet. Irriterad men inte förvånad.

***

JSM i handboll inleddes i helgen. Skåne fick en flygande start. 17 av 22 lag tog sig direkt till steg 3 i 18-årsgrupperna. Resterande fem får en ny chans i steg 2.

Klara damlag: Som ettor, Ankaret, Lugi och IFK Kristianstad, som tvåor H 43 Lund, H 65 Höör, Trelleborg, Eslövs IK, HK Malmö och OV Helsingborg.

Klara herrlag: Som ettor, IFK Kristianstad, Åhus, OV och Ystads IF, som tvåor Lugi, HK Malmö, Vinslöv och H 43.

Av Magnus Månsson - Lördag 22 sept 15:19

I helgen inleds USM-spelet i handboll.

Den här säsongen kulminerar tyvärr turneringen i inte med finalspelet i Malmö. De tre dagarnas slutspel på sex planer på Stadionområdet har de tre senaste åren varit en av idrottsårets höjdpunkter här i stan. Nu är det en nybyggd arena i Uppsala som tar hand om finalarrangemanget i början av maj.

Totalt är 590 lag anmälda i de sex åldersklasserna, 14, 16 och 18. Av dessa är 336 flicklag, 254 pojklag. Intressanta siffror. En markant skillnad mellan könen, som gör sig gällande i alla åldrarna, 18 år 62—54, 16 år 121—94, 14 år 153—104.

Man kan också utläsa att det stora tappet sker i steget upp till juniorklassen, det vill säga upp till 18-årsgrupperna. Men också att procentuellt fler pojkar än flickor fortsätter upp i de äldre klasserna. I seniorsseriespelet är seriepyramiden betydligt bredare på herrsidan.

I friidrott är trenden densamma: Fler unga tjejer än grabbar friidrottar men över de 20 har herrarna även  här ett numerärt övertag. Precis som handboll.

Det finns dock en väsentlig skillnad. I pojkarnas 14-årsklass i USM är, för att ta ett exempel, 21 skånska lag anmälda. Det innebär att en bra bit över 200 skånska 14-åriga grabbar kommer till start. Dessutom finns det ett antal lag som nöjer sig med spel på det lokala planet.

Är man generös och snäll och räknar alla skånska friidrottande pojkar i samma åldersspann är de cirka 25. Alltså i hela Skåne. Ungdomsandbollen är cirka tio gånger större friidrotten bland pojkar i distriktet.

Skåne i USM, då? 111 lag deltager, 60 för flickor, 51 för pojkar. Även här är flickhandbollen större i alla åldersgrupper, 12—10 i 18 år, 23—20 i 16 och 25—21 i 14. Differensen är alltså inte lika stor som på riksplanet.

24 föreningar har anmält lag, en marginell minskning från de senaste åren. Dalhems IF har inlemmats i Malmö HK, Näsby IF i IFK Kristianstad. Det är en liten förklaring,

Flest lag till start har H 43 Lund med 13, följt av Lugi med tio, IFK Kristianstad nio, Ankaret (Bjärred) åtta, OV Helsingborg och Ystads IF sju samt Åhus och HK Malmö med sex vardera. Elit- och småklubbar i en härlig blandning.

Skånsk handbolls styrka.

Trots att H 43 efter konkursen för några år sedan spelar med båda sina seniorlag på nivå 4 tillhör ungdomsavdelningen både numerärt och kvalitativt  de främsta i landet. Det är starkt av den forna elitklubben att fortsätta sitt idoga arbete,

 Men trots denna solida grund är det tuff att avancera i seriesystemet. I en region med så många lag högre i pyramiden är det svårt att behålla de främsta talangerna. Det har de senaste åren visat.

En förening på nivå 4 brukar kallas ”småklubb”. Det gäller inte H 43 Lund.

Av Magnus Månsson - Onsdag 19 sept 16:10

Jag har skrivit det förr. Och jag står fortfarande för det.

Varför negligeras i stort alltid motståndarna till Malmölagen i kommentarer och referat i Malmötidningarna?

Som nu i samband med HK Malmös segermatch i Handbollsligan mot Önnered, 29—27. Inte ett ord om en Göteborgsspelare i Sydsvenskan. Kvällsposten byggde hela sin artikel på vad man läst i Sydsvenskan. Hur många läsare fångar man då?

Skånskan hade dock noterat att Önnereds Daniel Blomgren var en av matchens stora sevärdheter. Heders!

Nättidningen Skånesport.se besöker jag med ojämna mellanrum. Som i dag för att läsa om Önnered—HK. Inte ett ord. Men en lång artikel om en U 21-match i fotboll mellan Malmö FF och Öster. Vad säger handbollsfolket om en sådan prioritering?

Jag såg givetvis handbollsmatchen på tv. Tack C more er bevakning!

Det var sevärt och intressant. HK:s tyngd och rutin gav utslag. Och så naturligtvis evighetsmaskinen i målet Dan Beutler.

Men för en allmänt handbollsintresserad betraktare var det angenämt att stifta bekantskap med seriens nykomling. Det är ett ungt lag med många talanger. 21-årige Daniel Blomgren är nämnd. David Sandberg (20 år), Samuel Strömberg (19) och Marcus Norrbrink (17) var tre andra spelare, vars utveckling skall bli intressant att följa. Det skall jag med nöje göra, när tillfälle ges.

Jag kände bara igen två spelare i Önnered, bjässen på linjen Victor Rhodin och H 43-bekantingen Måns Gerdtsson, som inledde strålande men sen, som vanligt, inte kunde fullfölja intentionerna.

Nykomlingen har haft en tuff inledning, Kristianstad och Lugi borta, HK Malmö borta, tre av förra säsongens fyra främsta lag.

Tv-konkurrensen med fotbollen är i detta skede stor, så hittills har jag bara sett sex handbollsmatcher men frapperats av hur många unga, duktiga spelare kring de 20 som får speltid.

I dagens massmediala värld är det synd att det inte uppmärksammas utanför en snäv lokalbevakning.

Jag har en klar uppfattning om att en större kännedom om motståndarlagets och dess spelare hade höjt intresset.  Inte för de helt enögda förstås.

Det är inte pressens uppgift att göra pr för idrotten. Men lite vidgade vyer hade kanske höjt respekten.



Av Magnus Månsson - Söndag 16 sept 12:41

Givetvis är det en styrka att i en fotbollsmatch vända 0—2 till 3—2.

Som nu Malmö FF i det allsvenska mötet mot Östersund.

Vissa kommentarer från Malmöhåll var till och med lite euforiska. Jag hade i stället varit orolig. Det MFF presterade den första halvtimmen hade mot ett bättre lag än Östersund kunnat straffas än värre. Och var nära att bli så.

Östersund av i dag är inget topplag. Gårdagens förlust var den fjärde raka med uddamålet.

Mycket om Östersund har kretsat kring sommartappet av succétränaren Graham Potter och fixstjärnorna Saman Ghoddos och Ken Sema. Man har glömt bort att jämtarna under samma period även mist Alhaji Gero, Brwa Nouri och Sotirios Papagiannopoulos, fem givna startspelare under våren. Det är inget lag som kan komma obemärkt från så många starka spelarförluster. Gårdagens Östersund var något av ett B-lag i jämförelse med vårens.

MFF:s upphämtning skall ses mot denna bakgrund. Varken före eller efter matchen har Malmömedia uppmärksammat dessa totalt ändrade styrkeförhållanden.

Det var starkt av Östersund att under dessa omständigheter skaka MFF.

Kanske en större prestation än att vända 0—2 till 3—2.



Av Magnus Månsson - Fredag 14 sept 16:49

Så var det dags igen.

Nystart i den allsvenska fotbollen.

Efterlängtat. Men nu blir det jobbigt att hinna med allt. Handbollsligan skall ha sitt. Tur att mitt ishockeyintresse är måttligt. Det blir kollisioner tillräckligt de kommande månaderna.

Fotbollen då? Tio omgångar återstår, det vill säga 30 poäng att spela om. Det är en lång spurt. Mycket kan – och kommer att –  hända. Det är lite tröttsam att höra att två förlorade poäng i omgång 19 innebär ett adjö till en toppstrid.

Det finns drömmare som tror att Malmö FF skall hinna fatt AIK, elva poäng före. Form är förvisso en färskvara, men efter att ha sett AIK helt neutralisera Häcken har jag svårt att serieledarna skall falla igenom så totalt.

Optimismen i Malmö grundar sig på att MFF är obesegrat under Uwe Rösler, naturligtvis bra i sig. Samtidigt har det allsvenska programmet varit gynnsamt. I sex av de åtta matcherna har man mött lag från undre halvan, i fem av dem fyra sladdande lag.

Att påstå att det är svårare att möta bottenlag än lag från toppskiktet är ju nonsens. TFF och Sirius på Stadions naturgräs är något annat än Östersund, Norrköping och Häcken, tre lag med bevisad skicklighet på konstgräs.

Jag tror att MFF har ett för svårt restprogram för att komma ikapp AIK. Ett AIK som dessutom har hemmafavör i mötet i slutet av oktober.

Hammarby kan också bli svårpasserat, sex poäng före som tvåa. Stockholmslaget har ett något gynnsammare program kvar. Och glöm inte att MFF har några tuffa Europamatcher den närmaste tiden!

IFK Norrköping då? Har svajat lite och inte fått utdelning på sitt spelövertag. Enligt mig lite onödiga poängförluster. Norrköping har topplagen AIK, MFF, Djurgården och Östersund hemma och har bara förlorat en match på Östgötaporten (mot TFF!). Kan mycket väl både bibehålla och förbättra sin tredjeplats.

***

Har MFF haft ett gynnsamt program efter VM-uppehållet har Trelleborg haft det motsatta, i stort idel topplag. Efter Häcken och Djurgården lättar det något. TFF har kontrakt och eventuellt kval i egna händer, har kvar att möta Dalkurd, Sirius och Brommapojkarna och även Elfsborg, de fyra lag som ligger före TFF.

Elfsborg är för bra för att riskera nedflyttning.

***

Mitt Skånetips så här inför långspurten: Malmö FF fyra och Trelleborg fjortonde, det innebär kval . Inför vårstarten var mitt tips detsamma.



Av Magnus Månsson - Tisdag 11 sept 17:25

Jag brukar inte skriva om politik på den här sidan.

Men i dessa dagar har man matats i tidningar, tv och radio och då går det inte att undvika att fundera över händelser kring valet.

Som egentligen är tre val, riksdag, region och kommunal. Tre olika forum för beslut i olika frågor. Från Sveriges budget till var man skall anlägga en cykelbana. Det behövs helt olika kompetenser. Ok, många gör sina val, ger inte sin röst till samma parti i de tre valen. Men hur många lägger inte sin röst i samma korg utan att reflektera över följderna?

I går hörde jag två företrädare från Sverigedemokraterna i två skånska kommuner på allvar ifrågasatte partiets möjlighet att hitta kompetenta (båda använde detta värdeladdade ord) personer till de stolar valresultatet gett dem. SD har tidigare under mandatperioder inte kunnat fylla sina platser, många stolar har stått tomma.

Det är ett allvarligt demokratihot, när egna partikamrater ifrågasätter att personer, tillsatta på viktiga positioner, inte har tillräcklig kunskap för att utföra sitt betydelsefulla jobb. Och kanske det allra värsta: Alla eventuella tomma stolar.

Kommunalvalet har kommit i skuggan i de flesta kommuner. Rikspolitiken har fått alltför stor genomslagskraft ute i kommunerna. Det rör sig i många fall om helt andra frågor, på helt olika plan.

Riksdagsval och kommunalval har tidigare haft olika dagar. Det var kanske inte så dumt.

***

Jag har också funderat över Vänsterpartiets roll. V ingår i det rödgröna block, som gett makten till den sittande regeringen och som nu vill fortsätta att leda Sverige. V var också det enda parti på vänsterkanten som gick fram i valet, S och MP backade. V är också klart större än MP. Likväl kräver man ingen plats i regeringen.
Och varför vill S inte ha med V i den styrande församlingen? Är det på grund av partiets historia?

Jag menar att det är lite fegt av båda parter att inte ta steget fullt ut. V vill vara med och bestämma men inte ta ansvaret fullt ut. Och S erkänner inte fullt ut – även här passar uttrycket in – att V med sitt förflutna inte är helt accepterat i alla socialdemokratiska led.

Lite politisk fegspel.

***

Skriver man om politik bör man uppge sin politiska hemvist. Jag har under alla år, utom ett, röstat liberalt. Utan att hålla med i alla frågor.

Presentation

Fråga mig

17 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26 27
28
29
30
<<< September 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ manssonsport med Blogkeen
Följ manssonsport med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se