Alla inlägg under juli 2014

Av Magnus Månsson - 30 juli 2014 11:20

Svenska Spel, tillsammans med SEF (Föreningen Svensk Elitfotboll), har beslutat att under 2014 och 2015 ge de tre främsta lagen i Allsvenskan tre miljoner kronor för att bättre kunna förbereda sig för spel i Europa, två miljoner till svenska mästarna, 500 000 kronor till tvåan och trean.

Vän av ordning frågar sig varför svenska cupmästarna, som också har en given plats i Europa League, inte får en del av kakan?

Återigen visar de styrande att talet om höja prestigen på cupen mest är munväder.

Syftet med extra tillskott till ”Europaklubbarna” är vällovligt men summorna är – förlåt uttrycket – som att Pissa i Mississippi. Vad får man för en halv miljon för att förstärka en trupp – ett av syftena med extrabidraget?

Inte heller spelarköp för två miljoner ger någon större effekt på den europeiska fotbollsscenen. Jag har ingen exakt uppfattning om vad det kostar att lösa en allsvensk spelare under kontrakt men man får nog inte första sorteringen, lika lite som när man hämtar spelare från den nordiska marknaden.

Effekten blir att som i fallet med Malmö FF, att man har stärkt truppen för att befästa sin ställning som Sverigeetta på bekostnad av några seriekonkurrenter.

Det kan väl inte vara meningen med extrabidraget?

Men har laget blivit tillräckligt konkurrenskraftigt i kvalet till Champions League?

Gårdagsmötet mot Sparta Prag – jag såg det på datorn – visade på klasskillnad. Jag vet att det bara är halvtid men jag har svårt att se att inte tjeckerna gör mål även på Swedbank.

***

I kväll gör Marta förmodligen debut i FC Rosengård. Jag gillar henne som fotbollsspelare. Jag har alltid försökt se henne i Malmö när Umeå och Tyresö varit på besök. Förutom att få se henne har det oftast varit spännande matcher mot MFF/LdB.

Men när nu Marta kommer att spela för Rosengård försvinner ingredienser i det som gör en fotbollsmatch extra intressant, matchens betydelse och spänningen.

Rosengårds internationella trupp kommer att defilera hem ett nytt SM-guld. Visst kommer Martas entré att höja publikintresset i Malmö men inte i längden till de höjder man hoppats.

Uppvisningsfotboll lockat inte.

ANNONS
Av Magnus Månsson - 28 juli 2014 11:18

”Program! Matcher att följa på tavlan!”

Visst minns vi lite äldre försäljarnas argument för att få oss att köpa program till den förestående fotbollsmatchen och visst minns vi när vaktmästarna på Gamla ip manuellt ändrade siffrorna på den stora anslagstavlan i östra kurva. Det var ett spänningsmoment bara att se i vilken match det skett någon förändring.

På ”Gamelstadion” fick sen åskådarna ta del av ändringarna på ljustavlan i Lorensborgskurvan.

Att följa matcher på tavlan” var en naturlig del av fotbollsunderhållningen. Rapporteringen gav ett mervärde.

Nu på Swedbank är det inga matcher att följa på tavlan även om det spelas ett par matcher parallellt. Inte ens speakern förmedlar något om händelserna utanför Swedbank. Han meddelar oddset för den aktuella ställningen och så då och då utdelningen på Bomben, en fullständigt onödig information om man inte samtidigt känner till resultaten i de övriga matcherna.

På Swedbank finns bara plats för Malmö FF. Jag är övertygad om – även om jag ibland tvivlar – att det finns ett intresse även för andra lag i publiken.

Jag är inte ensam om att sakna ”Matcher att följa på tavlan!”

***

Fotbollen är över huvud taget usel på att informera åskådarna på plats. Inför matchen MFF—Kalmar hade jag läst på hur skade- och avstängningssituationen var i klubbarna. Väl på plats hade jag fördelen av att ta del av de uppgifter pressen fick angående de anmälda trupperna. Jag saknade Erik Johansson i MFF och Melker Hallberg samt Marcus Nilsson i KFF.

Varför?

Samtidigt med presentationen – eller lite före – kunde man förklarat anledningarna. Jag tror att de som var på plast ville veta.

Hur ”bänken” ser ut är också intressant. Den presenteras aldrig. Inte ens på ljustavlan.

Och vid den här aktuella matchen fanns det en intressant spelare för Malmöpubliken – och kanske också för en och annan journalist – att få någon kännedom om. Vänsterbacken Sebastian Ramhorn är nämligen från Oxie och tillsammans med sin tvilling Johan var han med i det J 17-lag som kom på tredje plats i VM i fjor.

Det finns säkert fler saker att informera om som gör en match intressantare.

Den som föredrog att följa matchen via tv blev säkerligen informerade om anledningarna till de sena återbuden och vilka spelare tränarna hade att tillgå som ersättare.

I min värld skall åskådaren på plats ha samma möjlighet till information som tv-tittaren.

Tänk till, ni ansvariga inom fotbollen!

***

Sydsvenskan satte i sin rapportering från matchen ett oslagbart rekord. Inte en enda gång – förutom i TT:s facit – nämndes en Kalmarspelare vid namn. Inte ens målskytten skåningen Sebastian Andersson.

Naturligtvis berättade tidningen inget om anledningarna till Hallbergs och Nilssons uteblivande.

***

På tal om Sydsvenskan! I dagens Håll koll på i veckan nämns Sparta Prag—MFF, England—Sverige i fotboll för damer, Åbergs på Jägersro samt SM i friidrott med motiveringen att flera MAI-are deltar.

Men det gör faktiskt också aktiva från IFK Lund, Björnstorp och Öresund.

Hur klubbunden får en tidning bli?

ANNONS
Av Magnus Månsson - 24 juli 2014 19:55

Ventspils mot Malmö FF på datorn?

MM-finalen i fotboll mellan Flagg och Prespa Birlik?

Jag valde en cykeltur genom ett varmt, vackert Sommarmalmö och såg då att politikernas mål med ett förtätat Malmö är på väg att förverkligas. Det byggs höghus på alla möjliga tomter i innerstaden.

Ett besök på Dalhems idrottsplats ger minnen om Kirseberg IF och dess storhetstid, då laget på 1980-talet var en kvalförlust mot Karlstad från att nå den näst högsta serien. Ett Kirseberg IF som sedan 2008 inte finns mer. Nu heter man Malmö City efter sammanslagningen med Rörsjöstadens IF. Det är en klubb utan identitet.

Kirsebergs fotbollsintresserade har fått en annan förening att identifiera sig med, BK Flagg, förvisso fem år äldre än Kirseberg (födelseåren är 1932 respektive 1937) men nästan alltid stadsdelens lillebror när det gäller fotboll. Nu spelar herrlagen på samma nivå, division 4, men det är Flagg som för närvarande är bäst.

Före detta Kirsebergsspelare finns nu Flagg och många KIF-spelare, ledare och supporters ur de äldre generationerna ses betydligt oftare på Dalhemsplanen än på Kirsebergs ip, Citys hemmaarena.

***

Vi var väl något över 200 personer som såg finalen. På 1950-talet sågs finalerna några år av över 5 000 åskådare. 1948 möttes Allians och Rapax (saliga i åminnelse) i finalen och i Fotbollklubbarnas Samorganisations kalender uppges åskådarantalet till 7 797, men i bakhuvudet gnager ett litet minne att det blev omspel att siffran är från de två finalmatcherna.

Gott nog!

***

Att stå hängande på ett staket – Dalhem hade fått ett nytt – en varm sommarkväll och på nära håll se en fotbollsmatch är något speciellt. En bra grön plan och så ett lag i röd tröja och blå byxor (Flaggs dräkt) är en oslagbar f'ärgkombination på en fotbollsplan.

***

Bland åskådarna fanns exallsvenska spelarna Peter Hillgren (TFF, MFF, HIF) och Ulf Nilsson (TFF) som var för att se hur sönerna, Filip, målvakten i Prespa, och Tobias och tvåmålsskytten Johan skötte sig. Alla tre visade att även denna generation kan spela boll även om nu nivån är något lägre än den fäderna spelade på.

***

Ett möte med likasinnade ger också nyheter. Som att ännu en av de klassiska småklubbarna i Malmö nu tackar för sig på seniornivå. BK Kick från 1926 har nu under uppehållet dragit herrlaget ur sin serie och skall nu spela med några pojklag i de yngre årgångarna.

Sen lär Eriksfälts FF, bildad 1947, ha planer på att anpassa sitt namn till sin nuvarande stadsdel och byta till Lindeborgs FF.

***

Matchen, då? Ett något nonchalant division 2-lag Prespa Birlik vann med 4—3 i en trevlig tillställning där ett piggt trevligt spelande Flagg mycket väl kunde skrällt. Båda lagen hade flera chanser att utöka sin målskörd.

Att det finns spelare med både teknik och spelintelligens även på lite lägre nivå är ingen hemlighet. Flaggs Korush Lashkari är en lirare som jag nog skall cykla ut och titta på fler gånger.

***

Jag valde rätt i går.

Fotboll live en skön sommarkväll överväger en match på datorn i ett varmt, kvavt rum. Det finns så många mervärden.


Av Magnus Månsson - 21 juli 2014 10:54

Malmö FF:s mål är att bli bäst i Norden.

Det är en relevant målsättning för en elitklubb i Sverige.

Men dit når man inte genom att vara bäst i Sverige. För det krävs det framgångar även i Europa. Det har MFF insett. Rekryteringen av Åge Hareide som tränare var en viktig detalj i att närma sig målet. Handlingskraften nu i sommar med att skaffa nya spelare till den tunna truppen en annan.

Hareides sätt att i de senaste matcherna forma sina trupper visar att MFF vill satsa på två fronter. Den enda vägen för att bli rankad som Nordenetta.

Det som förvånar mig är att inte alla krönikörer hyllar denna inställning, det finns en viss försiktighet i kommentarerna. I Skånskan har det under lång tid predikats att det är viktigare att vinna ett nytt SM-guld än att avancera i det pågående kvalet till Champions League. Med den kryptiska motiveringen att då är laget klart för CL-kval igen.

Men förlåt, vad har jag missat? MFF är ju där redan i år: Ta vara på tillfället och ge Sverige fler rankningpoäng inför kommande säsonger. Vad säger att förutsättningarna i dessa spelarturbulenta tider blir bättre kommande år?

Och förresten, ett missat SM-guld innebär ingen stängd Europadörr. Det finns minst tre svenska platser i Europa League att kämpa om. EL är förvisso inte lika glamouröst som CL men kan bjuda på attraktiva motståndare, som kanske passar svensk standard något bättre. I den något sämre konkurrensen  kan det också innebära fler utvecklande internationella matcher.

MFF har av tradition insett vad ett internationellt utbyte betyder för en positiv utveckling och skall givetvis hyllas för denna inställning.

Skall man bli bäst i Norden räcker det inte med att försvara ett SM-guld, man måste också lyckas i någon av de europeiska turneringarna.

***

Såg Kalmar FF mot Malmö FF på tv. 1—1 var efter chanserna någorlunda rättvist. Spelmässigt var MFF bättre. I detta hänseende var KFF en klar besvikelse.

De nya i MFF då? Finns ingen anledning att göra någon bedömning efter en match med så ringa tid för förberedelser för spelarna. Mest anmärkningsvärt var Anton Tinnerholms tillkortakommande i några löpdueller.  Det såg inte bra ut.

I Sydsvenskans betygssättning hälsades de nya MFF-spelarna välkomna med ett extrapoäng var.

***

Men spelarbetyg skall man inte ta någon större hänsyn till. Såg i Expressen att Falkenbergs målvakt Otto Martler fick en tvåa efter sin stormatch mot AIK. Det är till att ha pretentioner, redaktör Petter Landén!

***

Halva Allsvenskan är (nästan) avklarad. MFF har ett sexpoängsförprång.

 Givetvis ett bra utgångsläge. Men en liten förlustknall – det kommer att ske – och nederlag mot de närmast jagande och det är jämt igen.

Jag vill bara påminna optimisterna.

Av Magnus Månsson - 17 juli 2014 09:20

Jag var på fotboll i går och såg MFF:s bedrövliga 0—0 match mot Ventspils i kvalet till Champions Leaue.

Max Wiman i Sydsvenskan var välgörande kritisk mot tränaren för uteblivna byten, för taktiken, för spelidén och mot de enskilda spelarna.

Skånskans Ole Törner konstaterade förvisso att matchen var usel men koncentrerar sig i sin krönika – som symptomatiskt nog i papperstidningen lanseras under vinjetten Törners MFF-blogg – på att MFF går vidare efter returmötet på onsdag. Det tror jag också!

Ledning och spelare undgick all negativ kritik.

Den här gången utklassade Sydsvenskan morgonkollegan Skånskan.

***

Några egna iakttagelser:

För MFF:s fortsättning både i Europa och i Allsvenskan kan man hoppas att nytillskottet på mittfältet Enoch Kofi Adu har offensiva passningskvaliteter. Det var en verklig bristvara i går på innermittfältet.

***

Varför lägga energi på något man inte kan påverka, Åge Hareide? Vore det inte viktigare att väcka dina spelare än att ödsla kraft på domslut som du ändå inte kan ändra?

***

Markus Rosenberg säger i matchprogrammet att det är hedrande att ha fått överta kaptensbindeln efter Guillermo Molins. Jag vet förstås inget om Rosenbergs roll i omklädningsrum och på träning, men hans kroppsspråk under matcher – jag bedömer inte enbart efter gårdagen – ger inte den energi till omgivningen jag förknippar med en lagkapten. Som dessutom är hemköpt för att leda laget mot höga mål.

I går följde lagkaptenen inte med sina lagkamrater ända bort till klacken för att tacka.

Min bänkgranne liknade Rosenberg vid en Primadonna.


Av Magnus Månsson - 16 juli 2014 15:54

Isaac Kiese Thehlin från IFK Norrköping till Malmö FF.

Anton Tinnerholm från Åtvidabergs FF också till MFF.

Två övergångar inom den allsvenska fotbollen som visar på hierarkin – eller om man så vill med ett modernare uttryck näringskedjan – inom den inhemska fotbollen.

MFF i topp, lagen från Östergötland längre ner på listan.

Men MFF är inte ensamt om att skaffa förstärkningar från sina seriekonkurrenter. Två klubbar ligger i topp, MFF och Djurgården. Jag har i SEF:s Fotbollsguide kollat spelartrupperna från de fyra senaste säsongerna och sett varifrån spelarna hämtats. MFF och Djurgården har skaffat cirka tio spelare direkt från klubbar i Allsvenskan eller från lag som precis degraderats. (Att jag skriver ”cirka” beror på att det givetvis finns gränsfall av olika orsaker.)

Förvånansvärt är kanske att IFK Göteborg bara skaffat sju nya spelare från sina allsvenska motståndare.

Elfsborg, med den bästa placeringssviten i serien sedan 2006, har efter att Daniel Mobaeck kom från Kalmar FF 2005 inte värvar en enda allsvensk

spelare. De som representerat Boråslaget har varit lån som av någon anledning inte passat in i sin förra klubb.

Förlorarna? Brommapojkarna har tappat några duktiga spelare, likaså Mjällby.

***

Alla dessa presskonferenser med nya spelare tenderar att bli lite patetiska.

Den köpande klubben är jättenöjd, den nye spelaren uttrycker sin glädje över att ha hamnat just i den klubben.

Är det någon som över huvud taget trott på några andra svar?

Och så hoppar lokalpressen in och applåderar nytillskotten utan att egentligen ha kunskap om spelarens kapacitet på sikt.

***

Anton Tinnerholm kommenterade lördagsmatchen mellan sin nya och gamla klubb och berömde sitt MFF och menade att det var klasskillnad. Det var det – just då.

Men behövde han göra denna nedlåtande kommentar? Det är ju åren i ÅFF som hjälpt honom så här långt.

Brist på respekt kallar jag det,

Av Magnus Månsson - 14 juli 2014 17:10

VM i fotboll är över.

Det känns skönt. Det blev till slut lite mycket.

Men det är klart det blir väl lite abstinens de dagar då då inte heller är allsvensk fotboll i tv.

Det mesta har väl sagts och skrivits om den här VM-turneringen. I alla fall sagts i tv med tanke på alla studiotimmar som uppfyllt tablåerna. Jag höll mitt löfte till mig själv – åtminstone till 90 procent – att skippa för- mellan- och eftersnacket. Det blev bara för mycket.

Förmodligen gick jag miste om många intressanta synpunkter och reportage men slapp också irritera mig på analyser in absurdum.

Under matcherna kom jag på mig att inte heller lyssna på ordmattorna från kommentatorer och vidhängande experter.

Det blev till slut lite för mycket även här.

***

Några gånger tog jag mig tid att lyssna på Henrik Brandao Jönsson, min förre elev från Videdalsskolan i Malmö. Jag var till och med klassföreståndare för honom. Henrik – jag skall inte skriva vad han kallades av sina skolkompisar och informellt av lärarna – var annorlunda och initierad om annat än det rent fotbollsmässiga.

Han var under VM flitigt förekommande på tv-bilderna och de som följde alla VM-programmen såg nog den gode Henrik oftare än vi lärare under vissa perioder. (Brottet skolk är preskriberat efter 30 år.)

Som idrottslärare misslyckades jag med att få honom intresserad av fotboll men det intresset kommer kanske automatiskt vid en flytt till Brasilien. Så det misslyckandet får man ta.

Det är i alla fall trevligt när före detta elever lyckas.

En läsning av Henriks bok ”Gräset är grönare i Brasilien” rekommenderas.

***

Sämst i VM var FIFA:s direktiv till domarna att vara sparsamma med de gula korten. Hur kan en organisation som utåt står för fair play över huvud taget komma på en sådan idé? Ofattbart!

***

Bäst var linjedomarna – jag vet att de kallas AD. Visst, det fanns några missar som man med hjälp av grafiklinjer såg. Men alla rätt i kniviga, snabba situationer var imponerade rakt över.

När så en expert först dömer ut ett beslut av en linjedomare och sen i lugn och ro i sin fåtölj under ett helt inslag kallar Holland för Belgien, då blir jag irriterad. Inte för att han säger fel utan för brist på förståelse, att alla kan göra fel.

***

För övrigt tycker jag att kommentatorer och experter skall gå en kurs i regelkunskap.

***

Gruppspelet är det intressantaste i VM för oss som inte har något speciellt favoritland men vill se snabb teknisk fotboll och se den lille utmana och besegra den store.

Det blev inga vinster för Japan och Sydkorea, men deras sätt att spela anfallsfotboll attraherar mig.

Jag hoppas på ett genombrott precis som inom damfotbollen.


Av Magnus Månsson - 12 juli 2014 12:25

Utanför mitt köksfönster i närheten av Malmö stadion har man på cykelbanan i veckan målat ljusblå streck.

Det indikerar att det skall arrangeras ett långlopp i löpning av något slag. Javisst ja. Den första officiella SM-tävlingen i en mil landsvägslöpning skall avgöras i dag i Malmö.

Men var är start och mål och hur dags startar man? Och vilken sträckning har banan?

Slår upp dagens Sydsvenska för att få svar på mina frågor. Det finns en förhandsartikel men inte ett ord om när, var och hur. I min journalistvärld är dessa uppgifter fundamentala.

I stället vinklar reportern artikeln på att en 92-årig dam skall ta sig runt milbanan tillsammans med ett barnbarn. Det är självfallet bra att äldre människor rör på sig, men jag har svårt att förstå att stora delar av Malmös centrum skall avspärras en extralördagstimme för att 92-åring skall deltaga i lopp, som förvisso inbjuder motionärer men som först och främst är elitlopp.

Och att damen till och med skall uppmärksammas har jag än svårare att förstå.

***

I dagens Sydsvenska handlar ledarkrönikan av Heidi Avellan om tidningarnas kris och att utebliven information på sikt är en fara för demokratin. Nu tror jag inte att en undermålig artikel på en sportsida är en demokratifara men en fara för en tidning i kris om de olika avdelningarna alltför ofta har artiklar som irriterar de ännu trogna läsarna.

***

Skånskans förhandsartikel var också skriven av en semestervikarie men denne hade kunskap om det viktigaste i en informativ artikel.

Så nu vet jag hur dags och var jag skall stå och se den svenska eliten kämpa om SM-gulden och lite senare heja fram mina vänner och bekanta till bra prestationer.

Men jag kommer inte att vänta in huvudpersonen i SDS:s förhandsartikel.


Presentation

Fråga mig

16 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3
4 5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16 17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ manssonsport med Blogkeen
Följ manssonsport med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se