Isaac Kiese Thehlin från IFK Norrköping till Malmö FF.

Anton Tinnerholm från Åtvidabergs FF också till MFF.

Två övergångar inom den allsvenska fotbollen som visar på hierarkin – eller om man så vill med ett modernare uttryck näringskedjan – inom den inhemska fotbollen.

MFF i topp, lagen från Östergötland längre ner på listan.

Men MFF är inte ensamt om att skaffa förstärkningar från sina seriekonkurrenter. Två klubbar ligger i topp, MFF och Djurgården. Jag har i SEF:s Fotbollsguide kollat spelartrupperna från de fyra senaste säsongerna och sett varifrån spelarna hämtats. MFF och Djurgården har skaffat cirka tio spelare direkt från klubbar i Allsvenskan eller från lag som precis degraderats. (Att jag skriver ”cirka” beror på att det givetvis finns gränsfall av olika orsaker.)

Förvånansvärt är kanske att IFK Göteborg bara skaffat sju nya spelare från sina allsvenska motståndare.

Elfsborg, med den bästa placeringssviten i serien sedan 2006, har efter att Daniel Mobaeck kom från Kalmar FF 2005 inte värvar en enda allsvensk

spelare. De som representerat Boråslaget har varit lån som av någon anledning inte passat in i sin förra klubb.

Förlorarna? Brommapojkarna har tappat några duktiga spelare, likaså Mjällby.

***

Alla dessa presskonferenser med nya spelare tenderar att bli lite patetiska.

Den köpande klubben är jättenöjd, den nye spelaren uttrycker sin glädje över att ha hamnat just i den klubben.

Är det någon som över huvud taget trott på några andra svar?

Och så hoppar lokalpressen in och applåderar nytillskotten utan att egentligen ha kunskap om spelarens kapacitet på sikt.

***

Anton Tinnerholm kommenterade lördagsmatchen mellan sin nya och gamla klubb och berömde sitt MFF och menade att det var klasskillnad. Det var det – just då.

Men behövde han göra denna nedlåtande kommentar? Det är ju åren i ÅFF som hjälpt honom så här långt.

Brist på respekt kallar jag det,