Alla inlägg under juli 2019

Av Magnus Månsson - Onsdag 31 juli 19:10

Var på fotboll i går, finalen i Malmömästerskapen mellan IFK Malmö och Rosengårds FF, 4—0.

Vi blev väl till slut något över 100 personer på Malmö stadion. Det är någonstans där publiksiffran hamnar i dessa tider, när det är dags för MM-final. Annat var det på 1940- och 50-talen då man exempelvis kunde räkna in siffror som 6 929 (1950 Lydia—Kulladal) och 5 401 (1943 Limhamn—Rapax) på finalarenan Heleneholms idrottsplats. Noteringar från 3 000 till en bra bit över 4 000 var ofta förekommande.

7 997 står det i åskådarkolumnen för finalmötet mellan Malmö SK och Rapax 1948 men jag har för mig att det spelades två finalmatcher det året.

Nåväl på en ”gamla, goda tiden” var MM-finalen en av Malmös årliga idrottshögtider.

Fotbollsmässigt var gårdagsfinalen, den 86:e i ordningen, ingen höjdare. Det var den klasskillnad det skall vara mellan division 2 (IFK) och 4 (Rosengård).

IFK-vinsten blev dock historisk, det var klubbens nionde MM-titel. IFK har därmed lika många som Limhamns IF. Då hör det till saken att först 1987 tilläts Malmö FF och IFK vara medlemmar i Fotbollsklubbarnas Samorganisation. Den hette tidigare Småklubbarnas Samorganisation. MFF har deltagit några år med ungdomslag i varierande ålder.

27 olika föreningar har blivit seniormästare sedan starten 1933,

9 mästerskap

Limhamns IF (42, 43, 54, 60, 63, 65, 66, 60, 70)

IFK Malmö (93, 94, 96, 99, 00, 01, 04, 18, 19)

7 mästerskap

Kulladals FF (51, 57, 59, 80, 90, 98, 17)

Kirseberg IF (53, 61, 75, 77, 81, 84, 97)

6 mästerskap

BK Olympic (33, 34, 67, 72, 73, 11)

IF Allians (36, 46, 48, 56, 69, 74)

4 mästerskap

Husie IF (71, 87, 92, 95)

NK Croatia (88, 89, 91, 16)

Malmö FF (02, 03, 05, 06)

3 mästerskap

Sofielunds IF (37, 38, 62)

2 mästerskap

Håkanstorps BK (35, 39)

FBK Rapax (40, 41)

Malmö BI (44, 45)

Malmö SK (47, 79)

BK Flagg (49, 52)

BK Lydia (50, 58)

BK Kick (55, 64)

Bunkeflo IF (76, 78)

IF LB 07 (08, 13)

Kvarnby IK (12, 15)

1 mästerskap

FBK Balkan (82)

Sorgenfri IK (83)

Eriksfälts FF (85)

MABI (07)

Lilla Torg FF (09)

FC Rosengård (10)

Prespa Birlik (14)

***

Mästarlistan innehåller mycket malmöitisk fotbollshistoria.

13 av de 27 mästarklubbarna har antingen upphört, är vilande, bytt namn eller lierat sig med någon annan förening:

Håkanstorp, Allians, Sofielund, Rapax, Limhamn, MBI, Malmö SK, Lydia, Kirseberg, Kick, Sorgenfri, Eriksfält och Mabi.

Och på den förlorande finalsidan finns ytterligare försvunna föreningar: Sjölunda IF, Häckens IF, Sundets IF, Bulltofta IF och Oxie IF.

Lite nostalgi döljer sig verkligen i ovanstående namn.

 

 

 

 

ANNONS
Av Magnus Månsson - Söndag 28 juli 13:33

Oväder över Malmö.

Kan vara skönt efter all värme och inte minst ett bra tillfälle att ta igen den tidningsläsning man missat under en minisemester i Kalmar med en dagsutflykt till det fascinerande naturen på Öland.

Förr i tiden, på 1970- och 1980-talen och en bit in på 1990-talet, när besöken i Kalmar var oftare kunde man köpa Sydsvenskan på ett flertal ställen i Kalmar. Numera på sin höjd – om den kommit fram i tid eller att det minimala antalet exemplar inte är slutsålt – på Centralen. Jag sparade mina pengar tills jag kom.

Lokaltidningen Barometern – och den är bra – fick räcka som tidningsinformation.

Så förmiddagen har ägnats åt att ta igen vad jag missat i SDS under några dagar.  Mycket läsvärt, speciell i A-delen.

***

Som alla andra har jag  en modern mobiltelefon med tillgång till hela världens nyhetsflöde – det finns ju inga andra mobilalternativ för oss äldre med ett liv utan den yngre generationens behov – men jag föredrar min stora, stabila, fasta dator på skrivbordet i arbetsrummet, när jag skall surfa runt på nätet för att hitta den information som husorganet missar.

Så en del av regnförmiddagen har ägnats åt ett tittande/sökande på datorskärmen. Det där sökandet utan uttalade mål tar oftast för mycket av den tid man borde ägnat åt annat.

Men nyfikenheten är inte sällan starkare än självdisciplinen.

***

Såg förstås en intervju med Malmö FF:s tränare Uwe Rösler, där han återigen kritiserade Svenska Fotbollförbundet. Det har hänt en hel del gånger under hans drygt ettåriga vistelse  i Sverige. Denna gång är ”felet” att MFF:s möte i dag mot Östersund spelas klockan 15 i stället för 17.30 Rösler menar att de 150 minuter längre vila laget då fått efter torsdags EL-kval mot Domzale kan vara avgörande för utgången i dag.

Men samtidigt: Nu får han 150 minuters längre uppehåll till returen mot slovenerna. Det är väl bra? För matchen mot Domzale är väl mer betydelsefull än den i Östersund?

Är det inte lite för mycket gnäll från MFF:s sida nu? 0m allt och alla.

***

Själv hade jag gärna sett att Östersund—MFF hade haft avspark 17.30

Men av helt andra skäl än Uwe Rösler. Då hade jag sluppit välja mellan Östersund—MFF och Djurgården—Häcken.

Jag har ännu inte bestämt mig.

 

ANNONS
Av Magnus Månsson - Måndag 22 juli 16:30

I går tappade Malmö FF två allsvenska fotbollspoäng, 1—1 hemma mot Sirius.

Och då skall per automatik domarinsatsen granskas.

Vanligtvis stänger jag av tv:n i samband med slutsignalen, intetsägande spelarintervjuer är inget för mig. I går dröjde jag dock kvar – men bara någon minut. Det räckte att höra MFF:s Guillermos Molins beklaga sig över att det varit mer brottning än fotboll från Sirius sida.

Hans uttalanden följdes naturligtvis upp av kvällstidningarnas nätsidor. Man gör ju gärna så, plockar upp från andra i stället för att själv producera egna nyheter.

Såg sen en journalist påpeka att det fanns fyra tillfällen inom Sirius straffområde, då en VAR- (video-) granskning (om det nu vore tillåtet) var befogat och att det åtminstone i ett av fallen borde varit straff.

Jag blir bara så trött på alla dessa bortförklaringar till tappade MFF-poäng. Från alla håll.

På tal om det VAR, som inte finns i svensk fotboll. Från min tv-vinkel var det omöjligt att se om Anders Christansens kvittering var offside. I VM nu senast är jag ganska säker på att situationen granskats. Men det hade ju varit synd om målet underkänts, för det var ju ett riktigt grant mål.

***

Nu när jag ännu är igång. Det gäller den frikännande domen mot Haris Raditinac. På bloggplatser och i andra medier har man dundrat och ironiserat och någon har till och med gjort en jämförelse med Tage Danielssons sannolikhetsmonolog om Harrisburghaveriet. Satir och ironi är svårt och konsten på hög nivå är förbehållen genier.

Det är självklart att stämplingen har skett och är bestraffbar. Det är bara glyttigt att framhäva något annat. Tv-bilderna har vidimerat det. Situationen är dock också bedömd av ett domarteam på plats: Hörna till Djurgården.

Domarna har gjort ett misstag. Jag har tidigare i två inlägg framfört min åsikt. Den står fast. Förbundet har samma uppfattning: Man kan med nuvarande regler inte gå in och peta i enskilda fall, oavsett skadeutfallet.

***

Lördagens möte mellan Sundsvall och Häcken visade på en annan händelse som kunnat hamna hos en kommitté hos förbundet.

Sundsvalls Peter Wilson kom helfri med Häckens målvakt Peter Abrahamsson, som enligt domaren fällde Wilson ojuste. Enligt domaren innanför straffsparksområdet. Tv-bilderna visar att förseelsen skedde utanför.

Det blev alltså ändå en straff, som Abrahamsson räddade. Han fick också en varning.

Regeln för frilägesutvisning, eller som det heter målchansutvisning, ändrades inför förra säsongen. Sker det ojusta inom straffområdet skall straff utdömas och en varning utdelas till förövaren. Tidigare gällde rött kort. Motiveringen för ändringen är att påföljden var trefaldig, straffspark, utvisning och avstängning en match.

Men. Om domaren sett att händelsen skett utanför straffområdet hade det inneburit frispark, rött kort och en matchs avstängning.

Häcken gynnades rejält av ett felaktigt domslut i och med Abrahamsson straffräddning.

Är det någon som menar att Häckenmålvakten så att säga retroaktiv skall få sitt röda kort?

Jag vill bara peka på alla det svårigheter som kan dyka upp vid efterhandsbedömningar.

***

Häcken blev för övrigt missgynnat vid derbyt mot IFK Göteborg, då domaren vid en indirekt frispark inom straffområdet felaktig placerade bollen i ett ”ofarligt” läge. Där hjälpte inga protester.

***

Såg att Sirius tränare Mirza Jelecak blev irriterad på MFF:s Uwe Rösler för att denne gratulerade Sirius till en poäng. Är det en så stor prestation att ta poäng mot ett MFF, som bara vunnit en av fyra matcher sedan uppehållet?

 Alltid denna överlägsna MFF-attityd gentemot omgivningen.

 

 

 

Av Magnus Månsson - Fredag 19 juli 21:08

Jag saknar mitt Idrottsmuseum.

Mitt och mitt, jag menar Malmö Idrottsmuseum, det som fanns i Baltiska hallen. Jag kunde se lokalerna från mitt köksfönster, innan man rev och byggde om Annebergsskolan till tre våningar.

Själva utställningen var inte speciellt intressant, stereotyp och sällan förnyad. I och för sig kan man på Stadsarkivet ta del av det stora arkiv som fanns i källaren i Baltiskan men man får inte samma personliga hjälp man fick på IM. Speciellt av Josef Gersner under alla åren. Josef finns förstås nu på Stadsarkivet och det är tur det. Han är en av de få som kan hjälpa till när det gäller de idrottsrelaterade frågorna. Och det är ju inte alltid han är där och kan bistå.

Men mest av allt saknar jag biblioteket. Jag har skänkt hundratals böcker, tidskrifter och program med vetskapen om att jag bara hade 300 meter att gå för åter ta del av innehållet. Kombinationen arkivet/biblioteket vägg i vägg var oslagbar, när det gällde att skriva en artikel i Skånsk Idrotts Historia, en nekrolog till samma bok eller som nu mitt försök att skriva Heleneholms IF:s historia i ett perspektiv av friidrottens utveckling i Malmö och sydvästra Skåne med utblick på övriga Skåne.

Jag måste förstås hålla mig frisk i många år för att bli klar med detta projekt.

Ett dilemma för IM i Malmö var att det var ett Riksidrottsmuseum. Inte som exempelvis de Göteborg och Helsingborg, som är koncentrerade till respektives stads idrottshistoria.

IM i Malmö drevs i kommunal regi, det i Helsingborg ideellt. Och vi som i stort hela våra liv ägnat åt oss åt ideell verksamhet vet hur överlägset detta arbetssätt är jämfört med det kommunala. IM i Helsingborg drivs av Föreningen Idrottsarkivet med ett omfattande program av varierad art.

Bland annat ger man ut böcker. I bokform har man bland annat dokumenterat Olympias och Idrottens Hus historia och i ett storverk presenterades alla HIF:s allsvenska fotbollsspelare mellan 1924 och 2012.

I dagarna är det dags för ett nytt boksläpp. Den 23 september klockan 13 presenterar författaren Ken OIofsson och hans medhjälpare, ett av naven i FIA, Hasse Sjöström Agent 001, en bok om Börje Lantz, Sveriges förste fotbollsagent.

www.hbgidrottsmuseum.se kan man läsa mer om FIA och boksläppet.

Och förresten förena gärna ett boksläppsbesök i Idrottens Hus med att ta en extra timme på muséet, för något år sedan utsett till Sveriges främsta idrottsmuseum.

Av Magnus Månsson - Torsdag 18 juli 15:35

I dag har U 20-EM i friidrotts inletts i Borås.

I söndags avslutades U 23-EM i Gävle.

15 friidrottare med skånsk anknytning har deltagit eller kommer att göra det i dessa mästerskap, åtta tävlar för Malmö AI, fem för IFK Helsingborg, en för Eslövs AI och en för Växjöklubben 24Seven. Så ser Friidrottssverige ut, det är storstadsregionernas storklubbar som har flest aktiva med på denna nivå, med några få inslag från det vi kallar småklubbar.

Men det finns också en annan bild av friidrotten i Sverige, just de mindre klubbarnas betydelse. Vi tittar på de 15 ”skåningarnas” moderklubbar. Då får du fram följande: IFK Helsingborg fem deltagare, Vellingeklubben IK Finish fyra, Heleneholms IF två och vardera en från Eslöv, Hässleholm, Huddinge och Linköping.

Det är inte första gången Helsingborg och Finish sticker ut i liknande sammanhang. Jag vurmar naturligtvis främst för Finish, småklubbsälskare som jag är. Vellingeföreningen har ytterligare fler aktiva i andra föreningar av svensk toppklass i olika åldersklasser. Svensk friidrott behöver fler ”Finish”. De drivande ledarna/tränarna har kommit upp i åren och av olika anledningar har entusiasmen minskat. I regionen har Pallas i stort tynat bort. Heleneholm har en minimal verksamhet vad gäller arenafriidrott utanför de allra yngsta, Trelleborg syns inte heller speciellt ofta i tävlingssammanhang, lika lite som Staffanstorp.

Det får inte gå samma väg med IK Finish.

I Malmö arrangeras återigen ingen utomhustävling för ungdomar 2019. Efter ett uppehåll 2017 har Finish blåst liv i Finish Games nere i Vellinge i fjor och i år. Responsen nu i sommar var liten. Startfälten var små. För att få ekonomi i evenemanget hade man bjudit in till tävlingar för 7-åringar. Grannklubbarna hjälpte inte till för att få kvantitet. MAI hade en förhållandevis stor trupp, men ack så liten i förhållande till hur många ungdomar man har i sina träningsgrupper. Heleneholm deltog men en veteran – inget annat. Trelleborg hade sju deltagare.

I vissa grenar var det ett klubbmästerskap för Öresund, så kallar sig Finish i tävlingssammanhang.

Jag vet naturligtvis inte hur de styrande i IK Finish tänker, men det är nog inte långt från den missmodiga känsla jag fick, när jag försökt blåsa liv i en enda liten seniortävling i Malmö per säsong: Hopplöshet.

Så känns det när inte ens grannarna ställer upp för att få igång i en nödvändig tävlingsverksamhet.

Må IK Finish hålla ut!

 

  

Av Magnus Månsson - Onsdag 17 juli 10:43

Jag har en vän och före detta kollega från Sydsvenskan, Stefan Eckerström, vars blogginlägg jag med intresse läser varje gång.

 

Den 23 juli skrev han:

 

Nej, min själ. Nu måste jag säga de där orden jag lovade mig själv att aldrig säga som pensionär: det var bättre förr. Jag menar i fotbollen. Då när domar'n dömde. Fel eller tveksamt ibland, alldeles rätt oftast, efter personlig övertygelse alltid.

 

I går skrev han:

Rätt av MFF att anmäla

Ser att MFF bestämt sig för att anmäla Djurgårdens Haris Radetinac till fotbollens disciplinnämnd efter vansinnestacklingen mot Arnor Traustason som fick passera utan domaråtgärd i söndags. Jag tycker det är bra. Tacklingen var verkligen, som det heter, karriärhotande. Att Radetinac saknade uppsåt har ingen betydelse: det är utfallet som räknas, inte avsikten. Här var det dessutom uppenbart att domaren missade situationen helt...att han skulle bedömt tacklingen som sjyst faller ju förhoppningsvis på sin egen orimlighet. Ska bli intressant att se vad disciplinnämnden kommer fram till. Gult kort i efterhand? Rött med ett antal matchers avstängning? Här ligger det kanske Radetinac i fatet att han ganska nyligen avtjänat straff pga direktrött kort i en annan match. Upprepade brott brukar inte vara någon plusfaktor. Personligen är jag annars lite förvånad över att just Radetinac är "gärningsman". I mina ögon har han aldrig tillhört fotbollens värsta busklientel, snarare tvärtom. En hårt kämpande gentleman (allt är relativt), själv tufft drabbad av tacklingsrelaterade skador vid flera tillfällen. I någon mån hade han f ö otur i söndags: satsningen som sådan var inte värre än de man tvingas åse i var och varannan allsvensk match nuförtiden. Skillnaden var att offret blev allvarligt skadat - exakt hur illa är fortfarande oklart - och att relevant domslut uteblev. Därför är det fullt rimligt att fallet prövas i högre instans.

 

”Elak” som jag är påminde jag honom om hans ord av den 23 juni. En författares/journalists värsta fiende är ibland de ord hen en gång skrivit.

 

Jag fick ett svar:

Okej. Där har du en poäng, onekligen. Men då handlade det om VAR. HÄR handlar det om en skadad spelare, offer för fotbollens eskalerande brutalitet. Och om en domare som av en eller annan anledning låter händelsen passera utan åtgärd. Det finns grader och gränser i allt - och så jävla perfekt att jag inte kan nyansera en tidigare framförd åsikt vill jag inte bli. För mig spelar heller inte klubbtillhörigheten någon som helst roll. Nu råkade det vara en MFF-spelare som drabbades. Det kunde varit en Djurgårdare, en Östersundare, en vem som helst i vilket lag som helst, mitt ställningstagande hade blivit exakt detsamma. Jag är också övertygad om att vilken annan klubb som helst gjort motsvarande anmälan i motsvarande situation.
Respekt för DIN åsikt.
Mvh/S

å 

Jag tycker ditt svar haltar. En granskning i efterhand är en form av VAR, även om resultatet dröjer. Då gäller alltså inte din ”gyllene regel”: Dömt är dömt.

Du skriver också: satsningen som sådan var inte värre än de man tvingas åse i var och varannan allsvensk match nuförtiden. Skillnaden var att offret blev allvarligt skadad.

Min följdfråga blir då: Skall en straffpåföljd för två likartade förseelser grundas på hur allvarlig skadan är? En ojusthet kan ju vara farlig utan att någon skada uppstår alls.

Mitt huvudargument mot efterhandsgranskning kvarstår: Kamerorna registrera inte alla händelser och vi har genom åren sett hur samma situation kan bedömas olika från olika vinklar.

Inget system är felfritt. Så låt dömt vara dömt.

Har givetvis också RESPEKT för din åsikt.

MM

Av Magnus Månsson - Tisdag 16 juli 10:41

Ser att Malmö FF anmäler Djurgårdens Haris Radetinac till fotbollförbundet för hans tuffa stämpling mot MFF:s Arnor Traustason.

Vad jag minns har disciplinkommittén i år ändrat två domslut och annullerat en varning på Häckens Paulinho och en på MFF:s Franz Brorsson. Det kan vara fler.

Men MFF:s anmälan, och om den blir godkänd, kan föra ut på djupt vatten. Raditinacs förseelse dokumenterades av tv och producenten valde att reprisera den åtskilliga gånger. Det finns underlag för en bedömning.

Men hur många ojustheter, värda kort av varierad valör, sker inte under en säsong utan att domarteam eller tv-kamerorna upptäcker dem. Eller att producenten föredrar att inte visa dem.

Vi har väl alla sett en och annan armbåge i motståndarens mage eller en elak eftersläng när bollen varit långt därifrån, utan att varken domarteam eller tv  upptäckt det.

Har domarna inte sett, eller gjort en mindre bra bedömning, låt det vara.

Att just tv registrerat förseelsen får inte vara avgörande.

Vi har inte VAR (videogranskning) i svensk fotboll. Då kan man inte använda en tv-repris som bevis i ett senare skede.

Dömt är dömt. Hur fel det än kan bli.

 

 

Av Magnus Månsson - Måndag 15 juli 12:46

Jag är på väg ut på minerad mark.

Det är man, när man i den här stan framför den minsta negativa synpunkt om Malmö FF.

Reaktionerna kommer alltid. Negativa förstås. Men också positiva. Faktiskt.

I de tre MFF-matcherna efter uppehållet har domarinsatserna kommit i fokus. Omdömena har oftast inte varit nådiga. De notoriska gnällspikarna Anders Christiansen och Markus Rosenberg har klagat över att de inte kan kommunicera med vissa domare och ibland till om med förklarat dem inkompetenta att döma på den höga nivå som MFF befinner sig.

Oftast får de stöd av sin tränare Uwe Rösler.

Även de mest uppenbara ojustheterna av herrarna har man skilda åsikter om.

Jag blir illa berörd av ett sådant agerande. Speciellt i en tid, då domarinsatserna granskas ur ett helt annat perspektiv än tidigare. Under åratal har jag menat att tv-repriserna är domarnas värsta fiende. Och nu när VAR (videogranskningen) kommit in i diskussionen har trycket på domarna ökats.

Hur många situationer under VM-turneringen nu senast och i de senaste allsvenska omgångarna har vi som tittare, kommentatorerna, publiken på plats och förmodligen även de utsända journalisterna på arenan sett och tyckt vara korrekta, innan en tv-sekvens visar att det nog inte var så?

Det är inte rättvist.

Det skapar också en irriterad stämning gentemot domarteamen, när man från ledar- och spelarhåll i lugn och ro på bänken via något tekniskt hjälpmedel kan granska en situation, som teamet skall avgöra på sekunden.

Och visst är det lätt från journalisttribunen skaffa sig en uppfattning med teknisk hjälp. Tidningarnas direktreferat överensstämmer inte alltid med den version som vi får läsa på pappret.

Jag vill inte recensera de senaste allsvenska domarinsatserna – det har varit diskussioner i mer än MFF:s matcher – utan menar att det nuvarande heta tonläget skapar en atmosfär som på sikt ger sämre domarkvalitet.

Det är svårt nog att skaffa och utbilda kompetenta personer.

Vem vill i sin yrkesroll i svarta rubriker få veta att man inte håller måttet? Ständig kritik ger sämre självförtroende.

Spelare och funktionärerna spelar faktiskt i samma team, fotbollens.

Presentation

Fråga mig

22 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6 7
8
9
10
11
12
13
14
15 16 17 18 19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2019 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ manssonsport med Blogkeen
Följ manssonsport med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se