Alla inlägg under oktober 2016

Av Magnus Månsson - 31 oktober 2016 12:14

Jag är från "¨landet",

Det är därför naturligt för mig att i många sammanhang hålla på de små, utan att lägga några socialistiska synpunkter på åsikterna.

Därför reagerar jag när jag i veckan läste det här i en fotbollskrönika:

Men allsvenskan behöver inte både Sundsvall och Gefle. Två lag som gör vad de kan utifrån sina resurser, kan det tyckas, men inte står för så mycket utveckling.

Vem är hen att ha någon uppfattning vad som är utvecklande för svensk fotboll.

När svensk fotboll i demokratisk ordning beslutade att Allsvenskan skall bestå av 16 lag och Superettan av lika många fanns det många målsättningar man ville nå.

Fler tävlingsmatcher i en spetsad seriepyramid var en.

Man ville också ge fler regioner/lag möjlighet att spela elitfotboll.

Fler elitlag/fler elitspelare kräver bättre spelarutbildning och intensivare scouting för att öka bredden på toppen.

Detta bland mycket annat.

Dessa kriterier är svåra att mäta men Gefle och GIF Sundsvall har likaväl som många av sina allsvenska konkurrenter bidragit till att delar av målsättningarna infriats. Det finns några spelare i olika landslag som skolats i de båda Norrlandklubbarna också hamnat ute i den stora proffsvärlden.

Dessutom har konkurrentlagen i många fall förstärkt sina lag norrifrån. Samtidigt som ratade spelare från andra klubbar fått chansen att fortsätta sina elitkarriärer i Norrland.

Så ser fotbollshierarkins näringskedja ut.

Det är trams och okunnighet att påstå att Gefle och Sundsvall inte står för mycket utveckling. Inte minst har de gjort ett utmärkt arbete med att hitta lovande ungdomar från övriga Norrland.

Och varför dra de båda klubbarna över en kam. Det är faktiskt drygt 21 mil mellan de båda städerna. Utgår du från Malmö och lägger till några mil till de 21 finns det i årets Allsvenska åtta lag i detta område. Jag skulle inre ta i min mun och påstå att någon av dessa klubbar inte på något sätt står för utveckling.

Ur publiksynpunkt är det givetvis bra att de allsvenska lagen finns i områden med stor befolkning. I Medelpad, ett geografiskt lite område, finns det 125 000 invånare med närhet till Sundsvall. Gävle kommun, med ett stort närområde, har en befolkningsmängd på över 100 000 personer. Tyvärr har publiken svikit nu när den kanske behövts som mest.

Och så det eviga tjatet om Gefles parkerade buss – det vill säga ett lågt försvarsspel. Taktik tillhör spelet och de senaste säsongerna har spelarmaterialet inneburit att Gefle nu oftast spelar en annorlunda fotboll än för ungefär fem år sedan. Men för att konstatera detta måste man se laget lite oftare än vid de två tillfällen man stöter på Malmö FF.

Elitfotboll i så stora delar av Sverige som möjligt är bra för utvecklingen.

Låt hela Fotbollssverige blomstra. Utan elitistiska synpunkter.

 

ANNONS
Av Magnus Månsson - 28 oktober 2016 15:10

För två dagar sedan blev Malmö FF svenska mästare i fotboll.

Grattis förresten!

De som läser Sydsvenskan kan inte ha missat SM-guldet. Inklusive första sidorna har denna händelse under de två senaste dagarna skildrats på cirka 16 och en halv sida. Övrig idrott cirka sex, där fyra spalter varit tv-tablån. De heliga spalterna om spel och hästsport har jag inte tagit med i uträkningarna.

Ser man på övrig text i B-delens sista upplaga finns det knappt sex sidor Malmö, inte fullt två sidor Lund och lite drygt två sidor Omkretsen.  Lägg till fyra sidor Åsikter.

Malmö, Lund, Omkretsen och Åsikter har sammantaget under två dagar fått mindre utrymme än Malmö FF:s guld.

Jag har de senaste dagarna träffar många idrottsintresserade personer från regionen och som också är regelbundna tidningsläsare.

De ställer frågan: Är denna snedvridning rätt väg att behålla sina läsare och få nya.

 

ANNONS
Av Magnus Månsson - 26 oktober 2016 16:51

Råkade just se en blogg hos en av Malmötidningarna.

Rubriken löd: Omöjligt förstå Falkenbergs beslut att ta med Carvallo mot MFF.

Carvallo heter Felipe i förnamn och är utlånad av MFF till just Falkenberg. Efter säsongen skall han återvända till MFF.

Vinner MFF Allsvenskan lär det utfalla bonuspengar till de spelare som varit delaktiga i guldet. Carvallo tillhör den gruppen efter några matcher i våras.

Bloggaren/krönikören tror förstås att Carvallo kommer att göra sitt bästa, men sen kommer de konspiratoriska tankarna fram: Tänk om …

Falkenberg litar på Carvallo. Det är huvudsaken.

Hur hade tongångarna gått i Norrköping om Falkenberg medvetet försvagat sitt lag mot toppkonkurrenten?

Resultatet får visa rätt eller fel. Oavsett tabellplacering tillhör det god sportslig etikett att göra sitt bästa mot alla motståndare.

Ett mynt har alltid två sidor, inte två ljusblå.

Ni får själv gissa vem bloggaren är. Valet är inte svårt.

 

Av Magnus Månsson - 25 oktober 2016 14:02

Skall brott löna sig?

Lite löjlig fråga givetvis, men tanken har dykt upp när jag sett en del handbollsmatcher nu i höst. Det gäller främst den nya regeln om att ett lag har sex passningar på sig för ett avslut efter domarnas tecken för passivitet.

Sex passningar anser regelexperterna tydligen är normalt för att bygga uppå ett anfall. Men laget får nästan aldrig sex passningar i följd på sig. Så fort det är möjligt ”låser” motståndarna spelet på ett ojuste sätt och så återstår bara kanske två eller tre pass ytterligare med följd att det oftast blir ett taskigt avslutningsläge.

Brott har med andra ord lönat. Handbollen är inte förtjänt av sådana regler.

***

Handboll är den svåraste bollsporten att döma. Gränsfallen är så många på straffskalan. (Amerikansk fotboll vet jag inget om.)

Såg gårdagsmötet i går mellan HK Malmö och Sävehof, 31—28. Kan inte peka på några speciella situationer men efter ett ha konsulterat mina anteckningar och upptäckt att Sävehof hade sex utvisningar, HK två (den sista i slutsekunderna) och att hemmalaget fick sex straffar, gästerna två, blev jag konfunderad: Spelade verkligen Sävehof så mycket fulare än HK?

Jag vet som sagt inte. Men – HK-anhängarna får ursäkta – det gagnar inte handbollen att det försvarsspel som praktiserades mot Sävehofs mittsexa Ingolfsson under andra halvlek, inte gav en enda utvisning. Det var mer brottning än handboll.

Jag gillar handboll, men när artisterna plockas bort alltför tufft utan åtgärd då känns det fel.

En neutral åskådare skall kunna njuta av en handbollsmatch. De på många håll (storstäderna) klena åskådarsifforna beror kanske att handbollen med sin inneboende spänning bara berör den som har en speciell känsla för en klubb.

Av Magnus Månsson - 23 oktober 2016 11:53

Tack Östersund!

För att 3—0-vinsten över Malmö FF gör att guldspänningen i Allsvenskan består i alla fall några dagar ytterligare. Och det är det väl alla vill ha? Eller?

Man tack först och främst för att ni verkligen berikat och charmat serien. Allt från premiären mot Hammarby till gårdagsmötet (med fortsättning) har ni stått för en kreativ fotboll och ett mod som imponerar och som man hoppas att andra anammar.

Tyvärr kunde jag av privata skäl inte se gårdagsmatchen på plats. Fick dela upp matchen via tv i tv delar med en utsökt lyxsupé som fyra timmars paus.

Det är snart dags att summera säsongen. En massa pris skall delas ut. Om titeln Årets tränare på herrsidan är konkurrensen tuff. Lars Lagerbäck med Islands EM-insats som merit är ett bra alternativt men det finns ett pris som skall tilldelas Allsvenskans bäste tränare. Juryn tar ofta den lätta vägen, guldvinnarnas coach brukar belönas utan hänsyn till spelarmaterialet.

Men inte i år för årets vinnare skall bli Östersunds Graham Potter.

Något annat vore ett underbetyg av juryn till sig själv.

Potter är också en värdig motståndare till Lagerbäck.

 

 

Av Magnus Månsson - 21 oktober 2016 16:25

Jag har läst åtskilliga artiklar om MFF-talangen Mattias Svanberg.

Han lär vara en av de främsta talanger i klubben på mången god dag. Såg honom i inhoppet mot Helsingborgs IF och visst visade han under den halvlek han spelade att det finns fog för lovorden. Målet han slog in var av hög klass även om det kom i slutet av matchen, då HIF hade prioriterat bort försvarsarbetet för att om möjligt kvittera.

Med alla lovord och HIF-insatsen i bakhuvudet blev jag konfunderad när MFF-tränaren Allan Kuhn i en ansträngd skadesituation inför lördagsmötet hemma mot Östersund inte funderar på att ta Mattias med i startelvan. Men mest förvånad blev jag av motiveringen, framförd i två olika media, ungefär så här:

”Mattias är för ung för att få ett så stor ansvar i en så viktig match.”

Kan det finnas ett bättre läge?

1)    Serieledning med sju poäng

2)    Hemmaplan

3)    Fullsatt Stadion, som säkert stöttar en Malmögrabb

4)    Möter ett lag från de nedre regionerna

5)    En motståndare som dessutom ogillar naturgräsI

I årets Allsvenska har många, förvånansvärt många, unga i jämförbar ålder (man måste ta hänsyn till fysisk och psykisk mognad inte bara till födelsedag) gjort avtryck.  I lag som också varit utsatta för press. Och i lag med sämre omgivning än den Mattias hade fått om han regelbundet fått chansen.

Rubrikens frågetecken skall kanske tas bort.

Av Magnus Månsson - 20 oktober 2016 18:17

Det är dags införa ett så kallat utbildningsbidrag  även i friidrott.

Frågan blir aktuell varje höst under den period då övergångarna sker. En namnunderskrift och en aktiv är klar för en ny klubb utan att moderföreningen får en enda krona i ersättning. Den aktive har utbildats av tränare som fått sin utbildning och lön bekostad av moderklubben, fått träningsläger, tävlingar och allt som måste till för att utvecklas. Sammantaget kan det säkert röra sig om summor för en 17-18-åring i svensk elitklass upp mot 100 000 kronor.

I Skåne går övergångarna huvudsakligen i en riktning, till Malmö AI från distriktets många småklubbar.

Jag har skrivit det förr och upprepar det gärna: MAI tar inte sitt fulla ansvar för den skånska friidrotten.

Tävlingar är en del av friidrottens utveckling. Att arrangera bra arenatävlingar är ett tungt jobb och med klen ekonomisk utdelning med tanke på alla de arbetstimmar som måste till.

I Skåne finns under vintern fem tävlingar med sex olika föreningar som arrangör, ensam eller i samarbete. Räkna om detta i 30-delar, 5x6. MAI hjälper till med 1/30. Fem småklubbar 29/30.

Utomhus finns det i Skåne 15-16 tävlingsdagar årligen som främst riktar sig till aktiva från distriktet. Det är tio klubbar som tar detta absolut livsviktiga ansvar. MAI tillhör inte dessa.

MAI lägger sin kraft på ett antal Kalvinknat och fyra långlopp/motionslopp.

Ingen – ingen – skall få mig att tro att man gör det för folkhälsans skull.

Jag är också ganska övertygad om att Idrottsgrundskolans friidrottsklasser och Friidrottsgymnasiet i Atleticum inte haft ett tillräckligt kvalificerat underlag utan elever från Skånes ”småklubbar”.

***

Hur skall då ett friidrottens utbildningsbidrag utformas?

Naturligtvis en svårlöst fråga, men när en aktiv tar medalj vid JSM, placerar sig bland de sex främsta vid senior-SM, kommer med i något landslag för ungdomar, juniorer eller seniorer eller deltager i något internationellt mästerskap skall moderklubben erhålla ett visst belopp. Naturligtvis skall beloppet variera för de olika kategorierna och maximeras i förhållanden till hur många år (från 12 som i fotboll?) den aktive varit i sin förra klubb. Efter ett visst antal år i den nya klubben skall utbildningsbidraget upphöra. Om någon blir en världsstjärna skall en så kallad solidaritetsersättning utbetalas (Lex Zlatan).

Jag är fullt medveten om att detta resonemang/förslag aldrig kommer att bli aktuellt men förhoppningsvis väcka någon tanke.

Om några liknande regler funnits hade exempelvis IK Finish fått tillbaka något av sina utgifter för flyktade talanger.

Det måste kännas tungt att nu förlora två av landets bästa sprinters, bröderna Kadestål, till MAI. Jag har lite hum om vad Finish var berett att under 2017 satsa på de båda.

Samtidigt vet jag att MAI inte vill betala 700 kronor/år (medlemsavgiften) för att en U-landslagsaktiv ville träna i en grannklubb. Hen skulle få träna gratis utan den sedvanliga träningsavgiften. Medlemsavgiften var för var att hen skulle vara bidragsberättigad i grannklubben vid träningstillfällena. Så är kutymen andra föreningar emellan.

(Det är tillåtet att vara medlem i mer än en förening men man får bara tävla för en.)

Av Magnus Månsson - 18 oktober 2016 16:19

Sydsvenskan har under en tid berättar om hur politiker och tjänsteman i Malmö utnyttjat kommunens representationsloger och fina sittplatser på Swedbank Stadion och Malmö Arena för sig själv, släktingar och vänner.

Att man besöker ett arrangemang utan att betala och till och med får en kopp kaffe och en bulle är väl okej.

Men släkt och vänner?

Och när man dessutom kan förgylla besöket med mat och dryck, till och med med alkohol och med en meny av ibland lyxkaraktär, då har i min värld anständighetsgränsen överträtts.

Det är samma (förvisso lite hårdragit) politiker och tjänstemän som ligger bakom några småskurna beslut, som drabbar de små inom Malmöidrotten, den del inom samhället som ligger mig varmast om hjärtat.

Några exempel.

1)    En förening arrangerade ett långlopp i löpning, hade en vätskekontroll på en föga trafikerad gång- och cykelstig och placerade under 20 minuter ett EGET bord på kommunens mark. Kostnad: 1 900 kronor.

(Föreningen har dock en medlem med en tomt som gränsar intill stigen och meddelade kommunen att bordet i stället skulle placeras på den privata tomten. Då backade kommunen och man fick utan kostnad ställa bordet bredvid stigen. Något prejudikat lär det dock inte ha blivit).

2)    En förening, som på grund av sjukdom eller i en stressad situation inte avbokar en träningstid senast 24 timmar innan, får ett bötesbelopp på 800 kronor även om klubben skött alla sina åligganden i alla år. Inte ens en hastigt påkommen sjukdom anses som en förmildrande omständighet.

3)    En fotbollsklubb ville återuppta den populära inomhusturneringen för seniorer i Kombihallen, som under decennier organiserats av personal från fritidsförvaltningen (Inge Blomberg och Sven-Åke Lövgren). För att få ekonomi i det hela ansökte klubben om en reducering av hallhyran från 6 000 kronor/dag till hälften. Avslag, med följden att Malmöklubbar sökt sig till andra ortet och att en för tävling tom Kombihall inte generar en enda krona till kommunen.

4)    Friidrotten i stan är i behöv av mindre tävlingar både för ungdomar och veteraner. Inomhus ligger initialkostnaderna bara för att få vara inne i Atleticum  på 7 500 per dag. Till detta skall läggas åtskilliga tusenlappar i andra nödvändiga utgifter. Det behövs många starter för att få ett acceptabelt överskott (vilket det likväl aldrig kan bli med tanke på alla de ideella timmar som måste till). Risken finns  att de klubbar som är medarrangerör i mer än en innetävling per säsong inte orkar i längden. Inkomsterna är för små i förhållande till arbetsinsatsen.

Det finns åtskilliga fler exempel från Malmös idrottsvärld, där kommunens prispolitik gör att föreningarna inte finner ekonomiska lösningar i sina arrangemang. Dalhemscupen i handboll är ett av många exempel.

Kan tyckas småskuret att jämföra politikernas gratistittande och i gratisätande med den lilla idrottsvärldens ekonomiska problem.

Men det sticker i mina ögon att bestämmande personer inte tycks känna till den ideella världens enorma problem samtidigt som de gottar sig vid den rika idrottsvärldens bord.

Välkommen ner till idrottens verklighet!

Presentation

Fråga mig

17 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6 7 8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20 21
22
23
24
25 26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ manssonsport med Blogkeen
Följ manssonsport med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se