Sällan, nej, aldrig, har omdömena om ett lag varierat så mycket från en måndag till en torsdag.

Det gäller naturligtvis Malmö FF:s euforiskt beskrivna 4—1seger över J-Södra i Allsvenskan kontra den förödmjukande cupförlusten, 3—1, mot Landskrona Bois. Låt vara att MFF-lagen inte var identiska men hur många gånger har man inte fått sig itutat att MFF har två lag av allsvensk klass. Det är ett önsketänkande som inte har förankring i mer än i en himmelsblå utopi.

Jag förstår att besvikelsen är enorm hos dem som skrev upp vinsten mot Jönköping till smått himmelska höjder. Fallet blev stort. Det jag däremot har svårt att riktigt inse är upphaussningen av insatsen mot J-Södra. Visst, MFF var överlägset samtidigt som motståndarna hade en kväll då mycket lite fungerade. Som för MFF i går.

Form är i min värld något som pågår en längre tid. Den bedöms inte efter en enda match. För handen på hjärtat: trots en lång förlustfri MFF-svit har väl spelet inte rakt igenom varit imponerande. 2x1—1 mot Kalmar är väl lite si så där. De tre poängen hemma mot AIK kan man till stor del tacka den storspelande målvakten Wiland för. (Målvaktsspelet är självfallet en viktig ingrediens i ett vinnande lag.). Dubbelvinsterna mot Örebro har spelmässigt varit odiskutabla men höstens ÖSK är en besvikelse med ett tempo i sitt spel som inte hör hemma i ett tilltänkt allsvenskt topplag. Till och med MFF har ett betydligt snabbare spel.

Vinster och poäng förlåter det mesta och det är detta MFF kan glädja sig åt. Spelmässigt har laget inte imponerat sett över hela perioden sen EM-uppehållet.

Att då efter spelet mot Jönköping utropa att vägen mot SM-guldet är autostradalik känns mera som en glädjeyttring än ett påstående grundat på fakta.

Nu tror jag likväl att guldet hamnar hos MFF men inte på grund av eget storspel utan främst för att IFK Norrköping förlorat i stort halva mästarlaget från 2015. Kan Norrköping försvara sitt guld är det inte mindre än en praktprestation. AIK är sex poäng efter och med en i sammanhanget usel målskillnad. Det räcker inte för Solnalaget speciellt som MFF och AIK spelat klart sinsemellan.

Åter till matchen mot J-Södra! Trots MFF-överlägsenheten fick Smålandslaget sina chanser, ett friläge vid 0—0, ett stolpskott och så ett mål. Även i höstens övriga möten har motståndarna haft förvånansvärt många möjligheter men effektiviteten/skickligheten har inte varit tillräcklig.

Landskrona Bois hade den.

MFF:s försvarsspel har inte varit så stabilt som resultaten visar.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Fyra allsvenska omgångar är avklarade. Ett enda lag har idel segrar, inte oväntat Malmö FF. Dels är MFF storfavorit och dels har man haft ett gynnsamt öppningsprogram med Hammarby hemma och övriga möten mot lag som allmänt tippas hamna i de nedre...

Hur skall man tolka Malmö FF:s 1—0-vinst mot nykomlingen Västerås SK? Segrar förlåter alltid – nästan i alla fall – det mesta. Och det finns ingen anledning att ifrågasätta det rättvisa i hemmavinsten. Samtidigt har jag åtskill...

Sydsvenskan har den senaste tiden haft två insändare, som pläderat för att Malmö åter skall få ett idrottsmuseum. Jag håller helt med Jörgen Ekdahl, tidigare handbollsspelare och ledare (och före detta elev från Augustenborgsskolan) och förre friti...

Kvartsfinalerna i herrarnas SM-slutspel är avklarade. Damerna har precis börjat sina. Den inhemska säsongen varar ända in slutet av maj med finalerna. Hur klarar handbollen publikmatchen mot fotbollen och ishockey, som har ett VM väntande efter...

Jag har haft en minisemester, tre dagar i Stockholm. Trevligt, teaterbesök (Änglagård, värt ett besök), sightseeing (alltid nostalgiskt att åter se platser från olika epoker i ens liv) och samvaro med en häften av familjen. Men också lärorikt. Av...