HK Malmö hade sin Vision 2013.

Den är nu reviderad till Vision ????, jag kommer inte ihåg exakt årtal, 2017 eller 2018?

Vision 2013 var dock så mycket mer än en SM-final, det som press och allmänhet koncentrerade sin uppmärksamhet på. I visionen fanns också målsättningen att ha ett damlag som var bäst i stan och en ungdomssektion med upp mot 25 lag.

Trots att det inte blivit någon SM-final anser jag inte att HK direkt misslyckats på elitplanet. Det har blivit några slutspel och man har oroat de etablerade toppklubbarna.

Bredvid plan gör man ett bra jobb, fräsiga matchaffischer, en supporterbar, inbjudna hedersgäster (senast Ronnie Hellström), bra arrangemang och en givmild inställning några gånger per säsong till medlemmarna i Idrottsmuseets Vänner att besöka deras matcher.

Misslyckandet ligger i att HK inte klarat av att bygga upp en fungerande ungdomsavdelning på pojksidan. I de ungdomsserier som Skånes Handbollförbund redovisar finns inte ett enda HK-lag för pojkar.

Här ligger det framtida stora problemet.

Av de 14 elitserieklubbarna är det bara HK och Ricoh, som inte deltager med lag i de tre åldersklasserna i USM. De främsta klubbarna har ofta alla lagen långt framme i turneringarna.

I närområdena har konkurrenterna många lag och klubbar att hitta elitspelare i, inte minst duktiga komplementspelare till de värvningar som är ett måste för att nå den verkliga toppen.

Detta fantastiska lilla Ystad med två klubbar (YIF och IFK), som producerar inte bara svenska elitspelare utan även världsklasspelare. Österlen inte att förglömma.

Kristianstad hämtar spelare från egna led men även från andra klubbar i kommunen och västra Blekinge. (Där kan konkurrensen i framtiden bli tuffare om Hästö/Karlskrona tar steget upp i Elitserien).

Så har vi Lund med två breda elitklubbar och en tredje, Lundagård, som enligt Elitserieguiden 2014/2015 har sju spelare fostrade i klubben i högsta serien. Två elitklubbar i Lund kan tyckas vara en för mycket. Men med den bredd som finns ger det möjlighet för duktiga spelare som inte platsar i Lugi att lira i H 43. Studenter som sökt sig till Lund har också alternativ.

I Halmstad har klubbarna samlat sin ungdomsverksamhet i en förening för att få lag med möjlighet att nå långt i USM. Det är attraktivt att deltaga med i starka lag i denna tävling.

I Göteborgsområdet finns det gott om fungerande ungdomsklubbar utöver Redbergslid, Sävehof och Önnered, som ser till att fylla behovet.

Alingsås drar också nytta av Göteborgsbredden.

IFK Skövde är alltid en stark ungdomsklubb med bra lokala konkurrenter både i stan och ute på Västgötaslätten.

I Eskilstuna är handboll religion, om än inte av samma klass som i det betydligt mindre Ystad. Tio av 16 spelare i Guif har en klubb från stan som moderklubb.

I det väldiga Storstockholm med många föreningar kan Hammarby och Ricoh skaffa spelare till sina elitlag.

Det är i denna konkurrensmiljö HK Malmö lever. Det är inte lätt. Ungdomshandbollen bland pojkar har varit misskött länge i Malmö. En ljusning skymtar. Den forna elitklubben IFK Malmö bygger från grunden, har ett 25-tal lag i seriespel.

IFK har också engagerat före detta duktiga spelare som tränare/ledare som Per Larsson, Peter “Skalpen” Samuelsson, Níklas Beijer och Andreas Sant.

I helgen kom en liten framgång för IFK. Det av Per Larsson ledda 16-årslaget avancerade till steg 3 i USM. IFK slog ut OV Helsingborg och Halmstad, på pappret nog så meriterande.

Skall HK Malmö, som 2007 övertog IFK:s plats i Elitserien, om några år få hjälp av IFK att i alla fall skaffa de nödvändiga komplementspelarna?