Det är ett hektiskt liv som pensionär. Det är mycket att stå i.

Intressanta föredrag i några pensionärsföreningar om Putins Ryssland, om Baltiska utställningen och om hövdingastriderna på Island under 1200-talet, bara i denna vecka.

Och så har arbetsgivaren, favoritklubben H43 spelat tre matcher, också under de sju senaste dagarna. Samtidigt skall sista handen läggas vid Idrottsmuseets Vänners årsbok.

I lördags kunde jag inte missa Kulladals kvalmatch för att hålla sig kvar i fotbollens division 4.

I dag var det så Yddingeloppet, det 49:e i ordningen, i ett höstvackert Bokskogen. Jag har knappast missat något, har sprungit åtskilliga, varit reporter vid några på den tiden alla tidningar hade referat från denna kombinerade elit- och motionärstävling och nu på senare år varit funktionär vid loppet som år efter år utses till Skånes mest välorganiserade långlopp. Det är Heleneholms IF:s långlöparsektion som är arrangör, en sektion som föredömligt står för de värden som alltid präglat den 75-årsjubilerande föreningen, en stor bredd med kamratskapet i högsätet.

Och så har det naturligtvis blivit några handbolls- och fotbollsmatcher på tv.

Detta, bland annat, som en förklaring till att det varit sparsamt med bloggandet den senaste tiden.

Känns faktiskt lite stimulerande att några av läsarna undrat varför det varit tunt med inlägg på sistone.

***

Jag såg naturligtvis MFF:s match mot Atletico Madrid på tv. Avklädningen efter paus, 0--5, har förklarats och kommenterats på allehanda sätt. Det finns de som kallat det förnedring och att verkligheten hann ifatt MFF.

Men vem har trott att verkligheten varit något annat. Visst MFF har gjort alldeles utmärkta insatser i Europa i höst men det är skillnad på mästarna från Tjeckien, Österrike och Grekland (och för närvarande kanske även Italien -- Roma--Bayern München 1--7) gentemot Spanien.

Såg i lördags Real Madrid mot Barcelona, en fantastisk match. Och då skall man veta att Atleticio håller minst samma klass. Med El Classico som bakgrund är faktiskt 0--5 ett normalresultat -- vågar man påstå något sådant? -- mot ett skärpt spanskt mästarlag.

Och likväl har jag känslan av att Atletico inte utnyttjade sin kapacitet fullt ut. Visst var deras passningsspel snabbt men laget var stundtals bekvämt i sina löpningar. Det var långt ifrån samma intensitet som i ligamatchen.

***

I samband med Europamötena jämförs ofta klubbarnas lönekostnader och vad stjärnorna kostar i inköp. Naturligtvis är MFF och de andra svenska toppklubbarna inte i närheten. De summor som nämns är på något sätt löjliga. En Anton Tinnerholm för en (?) miljon är naturligtvis inte 200 gånger sämre än en back i ett topplag som köpts för 200 miljoner. Tack och lov står priset inte i paritet med förmågan.

***

Det ändras snabbt.

Innan MFF-försvararen Ricardinho blev svensk medborgare -- och även sen han blev det -- menade några av hans vänner i pressen att han var en spelare för det svenska landslaget.

Efter hans mindre lyckade insatser på sistone funderar samma vänner om han ens skall erbjudas ett förnyat kontrakt av mästarna.

***

IFK Malmö berör fortfarande. Det var många i Bokskogen som gladdes över IFK:s kvalavancemang till division 2 och hade förhoppningar om ytterligare steg uppåt.

För att detta skall lyckas behövs först och främst kontinuitet i spelartruppen och dessutom en seriös uppbyggnad av en stabil ungdomsavdelning. Inte bara något löst utkastat utan täckning,

Så har det hörts från gult håll alldeles för ofta de senaste åren.