En rutinkontroll av en åldrande kropp slutade med en vistelse i sjukhusvärlden/vården.

Vården i Skåne diskuteras livligt i dessa dagar. För en lekman/patient är det givetvis en omöjlighet att ha en genomarbetad uppfattning i denna komplexa fråga. En sak blev jag i alla fall medveten om efter en dryg veckas omsorg:

Man blir verkligen väl behandlad med vänlighet, omtanke, kunskap och får en service som är enastående. Och trots stressen möttes jag alltid av ett leende. Personalen jobbade för att jag skulle ha det bra, för att jag skall bli frisk.

Den delen av vården finns det verkligen ingen som helst anledning att klaga på.

Jag funderade under min helgpermisson över hur många personer som jag på något sätt kommit i kontakt med under dygnen på SUS/Malmö. Jag överdriver inte om jag påstår att det varit kring 40, snarare över än under. Några bara några minuter, andra några timmar.

Vården är en enorm organisation.

***

Med ett 60-årigt liv i sportens värld träffar man på idrottsvänner från flydda tider i de mest skiftande miljöer.

Som nu i ett sjukrum i Malmö. I sängen bredvid min låg en friidrottsvän från Limhamns IF från vår aktiva tid under 1950- och 1960-talen. Där gick vi nu omkring med våra kateter och mindes våra krafts dagar. Det var mycket trevlig nostalgi om gemensamma tävlingar och vänner men även diskussioner om friidrottens förvandlingar.

Vi kom med viss känsla ihåg de matcher mellan vår klubbar (Skurups AIF var min) som ingick i ett utbrett seriesystem. På distriktsnivå fanns det på seniorsidan sex divisoner med fem sex lag i varje. Vissa år hade ett 40-tal skånska klubbar ett lag för herrar.

Matcherna var några av höjdpunkterna under säsongen. Man tävlade i tio individuella grenar plus stafett och varje aktiv fick bara ställa upp i två grenar plus stafett. Ett lag krävde cirka 15 aktiva.

Ok att resultatnivån i vissa grenar var relativ låg men jag tror inte att någon skånsk friidrottsklubb i dag kan mönstra ett komplett lag med aktiva i 20-årsåldern. Det som Skurup, Limhamn, Anderslöv, Hörby, Svedala och ett 20-tal andra småorter kunde.

Visst var det bättre förr. På många områden.

Det var min rumskompis och jag helt överens om.