Mitt första jobb utanför Malmö, när jag den 1 maj 1985 började på Sydsvenskan, var att referera den allsvenska fotbollsmatchen Mjällby mot Öster.

Jag minns händelsen av ytterligare ett skäl, det var första gången jag extemporerade, det vill säga med några korta minnesanteckningar som stöd, pratade in referatet till telemottagningen utan att ha satt det på pränt. Det var naturligtvis nervöst. Men jag hade turen att mitt förmodligen hackande, hummande referat togs emot av den bästa, av många duktiga, nämligen Eva Åsare. Hon fixade till min första extemporering så att artikeln blev någorlunda läsvärd.

Sådana problem har nutidens journalister inte i dataåldern.

Jag kom att tänka på denna utflykt till Blekinge i samband med måndagen allsvenska match mellan MFF och just Mjällby. För 26 år sedan skickade tidningen en medarbetare till ett möte mellan ett lag från Småland och ett från Blekinge.

I dag är Mjällby tydligen helt ointressant för Malmötidningarnas läsare, morgontidningarnas alltså. I de tre, jag räknar också City, nämnes bara en Mällbyspelare vid namn, Mattias Asper och det för att han släppte Fribergs nick förbi sig. Gästerna får dock berättigat beröm för sitt kollektiva försvarsspel. Men inte ett ord om planens bäste, innerbacken Arokoyo, som av den trehövdade tidningen fick en intetsägande tvåa i betyg (men i det fallet har jag egentligen resignerat)

Och inte heller om att det var Mjällby som hade matchens två första farligheter, Pär Ericsson hårda skott i friläge och Oxie- Malmögrabben Kristian Haynes svaga avslutning helfri i närheten av straffpunkten.

Är det så läsarna vill ha det? Bara matchen sett ur en synvinkel. Jag tänker inte på fanatikerna utan på de allmänintresserade läsarna. Personligen följer jag Allsvenskan med stort intresse, vill skaffa mig information om alla lagen. Hade jag inte varit på plats hade jag haft dålig uppfattning om vad som verkligen skedde på Swedbank Stadion.

Mjällby var intressant 1985, iskallt 2013.

Nej, jag delar inte den uppfattningen.