Den allsvenska guldstriden kommer att stå mellan Malmö FF och Djurgården.

Som allmänt tippat. Men att konstatera det efter bara elva omgångar bär mig lite emot. Jag är ”allergisk” mot ordet guldryck och liknande ord långt innan halva serien är avklarad. Något guldryck är det ju inte heller, bara ett konstaterande att jakten på de två högsta medaljvalörerna kommer att bli en duell.

Gais, i all ära, som skuggar MFF sju poäng distanserat, lär knappast hålla distansen ut.

De lag som på sikt har bäst kapacitet att oroa toppduon, är Häcken och Elfsborg,  som dock är elva respektive tolv poäng efter. Det är just dessa outsiders som luggat MFF på fem poäng. Häcken har också ett kryss borta mot Djurgården.

Men Häcken och Elfsborg är årets största besvikelser. Spelarförlusterna har inte ersatts med tillräcklig kapacitet. Dessutom har tongivande spelare de senaste säsongerna som Johan Larsson (Elfsborg) och Mikkel Rygaard (Häcken) varit oerhört långt från den klass vi vant oss vid.

Jag har dock en känsla av dessa båda lag kommer att göra en klart bättre fortsättning på spelåret.

Får se om Elfsborg i kväll än en gång kan oroa Malmö FF.

***

MFF:s målskillnad efter 11 matcher, 30—6, imponerar givetvis. Samtidigt kommer 21—1 från fem lag från de nedre regionerna som generellt sätt även haft svårt att hålla tätt mot sämre lag än MFF.

Vid målkalas är frågan alltid: Är det vinnaren som gör förloraren usel?

Oftast är svaret, både ock. Men medge att Kalmar FF vid fredagens 5—0 till Malmö var sällsynt dåligt, ja, uselt.

***

Bosse Larssson-tifot vid matchen var utan tvekan den kvällens främsta behållning. All det beröm det får är det bara att stämma in i.

Det pratades och skrevs mycket om Bosse Larsson-andan i samband med hyllningarna. Jag tillhör den generation som sett honom spela. Minnet är förstås selektivt, men jag såg sällan eller aldrig Bosse Larsson filma eller högljutt, eller med gester, protestera mot domsluten. Det var bara att spela vidare.

Denna inställning borde den nuvarande spelargenerationen ta med sig. Och kanske inte minst tränaren Henrik Rydström. Vi som följer MFF via tv ser alltför ofta honom ironiskt leende och med gester vända sig till fjärdedomaren vid domslut som går mot MFF.

Ta lärdom av Bosse Larsson!

***

Nu väntar en intressant kväll. Först den fjärde SM-finalen i handboll och sen ett tryck på ”Sematchenfrånbörjan-knappen” för att följa Malmö FF—Elfsborg.

Leve den moderna tekniken!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det blev långt mellan mina funderingar från EM i friidrott. Min arbetskaraktär är inte alltid vad den borde. Jag hade beslutat att reducera mitt tittande på EM-fotbollen, men det löftet kunde jag naturligtvis inte hålla. Nej, det har inte blivit al...

Först ett EM och sen direkt ett andra. Och däremellan några familjefestligheter, en med en långresa. Tiden och orken har inte räckt till allt man vill. Nåväl, en form av en delsummering av friidrottens EM kan kanske vara på plats. Som friidrott...

EM i friidrott har tagit mycket tid. Ett internationellt mästerskap är högtid för oss friidrottsintresserade. Då gäller både försök och final. Mycket har kommit kläm. När jag firat en stor familjehögtid några dagar, återkommer jag med synpunkter....

Som friidrottsintresserad borde man vara nöjd, när SVT i stort sänder varje minut från EM i Rom. Och i en kanal utan reklamavbrott. Men ibland blir det bara för mycket. Som i går, en fredagskväll mellan 18.30 och 20.00, när friidrotten blockerar ka...

IFK Malmö gör en storsatsning på sin ungdomssektion. Fotbollsklubben har på heltid anställt två personer att bygga upp en verksamhet med målet att på sikt återkomma till svensk elitfotboll. Dessutom har IFK också anställt en föreningskonsulent fö...