I dag spelar Malmö FF åter allsvensk fotboll på Swedbank.

De senaste veckorna har Malmötidningarna och till dessa relaterade bloggar fyllts av MFF-material, om skador, nyförvärv, förluster och en massa spekulationer. Det är väl helt okej. MFF är stort och säljande.

Men Allsvenskan är mer än MFF. Ibland blir det väl mycket klubbtidning. Jag tror -- nej, jag vet -- att det i läsekretsen utanför de mest fanatiska anhängarna finns ett intresse även för konkurrenterna, inte minst för den kommande motståndaren. På ”den gamla goda tiden” fanns det matchdagen alltid några rader om gästerna, ofta också en laguppställning.

Men i dag hittade jag i de två tidningar jag betalar för att få i brevinkastet vid 5-tiden inte ett ord om Örebro SK. Visst vore det intressant att veta om den duktige mittfältaren Ahmed Yasin skall spela innan han blir klar för sin danska klubb. Och om ”Crespo” Kamara, den målfarlige anfallaren, är så kurant att han är redo för en comeback.

I dagens uppkopplade värld är det enkelt att hitta information. Om man orkar lyfta blicken. Yasin spelar inte, Crespo får vänta på sin allsvenska återkomst.

Däremot återkommer flinke Ayanda Nkili. Bara så ni vet.

Det här ointresset för andra kännetecknar på något sätt atomsfären kring MFF. Efter vad jag förstår är MFF den enda klubb som inte redovisar resultaten från

de övriga pågående matcherna. Det är lite publikförakt. Det gamla hederliga programförsäljningsargumentet ”Matcher att följa på tavlan” är ett minne blott.

Det är aldrig fel att lyfta blicken!