Rotation är det nya modeordet när Malmö FF skall ta ut sin startelva.

Man kan till och med tro att det är en innovation i svensk fotboll, införd av Åge Hareide.

Jag har full förståelse till tankarna bakom sättet att resonera, dels för att hålla igång en stort trupp och dels, i samma anda, få så många spelare som möjligt att känna delaktighet i ett fotbollssamhälle där tålamod inte är den bästa egenskapen. Den trogne reservlagsspelaren är en bristvara.

Men rotation kan även innebära en fara. Speciellt om man övervärderar toppbredden i klubben. Jag tror att MFF gjort detta. Insatsen den första halvleken mot Norrköping visade det. U 21-lagets insatser under våren understryker misstanken.

Massmedia vill göra gällande att inbytet av Thern/Molins ändrade matchförloppet. Sett över hela halvleken stämmer det. Men den stora brytpunkten kom redan efter 80 sekunder vid 0—1. I det målet var ingen av inhopparna involverade men sen gav de förstås en helt annan stabilitet i MFF:s spel.

Nu kom Hareide/MFF ifrån sitt rotationssystem med tre poäng och undgick kritik. Men vad nära det var för ett ifrågasättande. Före paus var marginalerna gästernas. Ricardinhos nickräddning på mållinjen och det efterföljande skottet i ribban räddade MFF från ett underläge. Dessutom måste Robin Olsens målvaktsspel berömmas. Sett över hela matchen var han MFF:s klart bäste spelare.

Att Expressens nätupplaga gav honom två slätstrukna getingar får stå för den ”experten”.

MFF:s styrka är effektiviteten. Laget gör anmärkningsvärt många mål procentuellt på sina chanser. Självfallet är detta en styrka men samtidigt en viss svaghet. Det kommer en dag då missarna kommer och då måste chanserna bli fler.

***

Sydsvenskans sportchef Anja Gatu är för närvarande en sällsynt gäst i spalterna. Hur mycket hon följer Allsvenskan vet jag givetvis inte. Men när hon i dagens krönika skriver:

Laget spelar ut andra guldkandidater och vinner tuffa bortamatcher utan att egentligen spela bra.

Då tvivlar jag.

Det jag hänger upp mig på är orden ”andra guldkandidater”, alltså pluralis.

De lag MFF spelat mot rankade Anja Gatu i sitt förhandstips på platserna 16 ,15, 11, 9, 8 och så 3, IFK Göteborg. Det blev 3—0 mot Blåvitt men någon utspelning var det inte, snarare ett av många bevis på effektivitet.

***

Sex omgångar av Allsvenskan är spelade, alltså en femtedel. Sex poäng skiljer obesegrade MFF från sjuan Häcken. Vem sa nåt om MFF-grepp?

***

Markus Rosenberg menade i en intervju i Sydsvenskan att gårdagens varning var ”horribel”. Menade han att det i stället borde vara utvisning direkt?

***

På tal om rotation. Av vad jag sett använder de lag med stora trupper samma system som MFF. Elfsborg gör det, Kalmar likaså, Göteborg och Häcken (strålande Pekalski i sitt inhopp mot AIK), ja, de flesta jag sett på tv.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag såg Göteborg—Malmö x 2 i går. Två klassmål och ett touchmål gav 3—0 till Malmö FF mot IFK Göteborg. Ett klassmål och ett touchmål gav 2—0 till FC Rosengård mot BK Häcken. Malmö i topp för både herrar och damer i den högsta...

Jag har fått ett nytt favoritlag i fotboll. Nja, favoritlag är förstås att ta i, det skall lite mer till än några enstaka matcher för att få en stabil plats i mitt fotbollshjärta. Men jag erkänner att jag på senare tid gärna sett och följt Bayern L...

Vad får man för pengarna nu för tiden? Jag tänker på den allsvenska fotbollsvärlden och i detta fall IFK Göteborg. Funderingarna kom upp i samband med derbyt i veckan mellan Gais och IFK, 2—1. I startelvan kom IFK med sju spelare med utländ...

Ett silver och ett brons blev den skånska utdelningen vid Final four i basket för juniorer och ungdomar, som avgjordes i helgen i Uppsala. Men ack så nära Eos U 21-lag för flickor var ett guld. Lundatjejerna förlorade finalen mot Alvik med 90&mdash...

Varför är de alltid samma visa i MFF-land när laget förlorat? Som nu efter Elfsborgs 3—1-vinst i går. Till MFF-land räknar jag in Sydsvenskans sport, den enda Malmöbaserade tidning eller site jag läser regelbundet. Det är alltid MFF som gör...