I går var jag kulturell med en pensionärsförening, först ett besök på Lars Lerin-utställningen i Båstad och sen i S:t Petri kyrka i Klippan.

Kyrkan är ritad av den världsberömde arkitekten Sigurd Lewerentz, för övrigt även utformaren av Östra kyrkogården i Malmö, där han även är begraven på en anonym plats.

Kyrkan, invigd 1966, är unik som kyrkobyggnad och besöks årligen av tusentals arkitektstuderande från hela världen. Själva kyrkorummet gav en sällsam känsla.

Både Båstad och Klippan var – och är – värda besök.

***

Är man ute och reser i en pensionärsgrupp med Malmöbor kommer naturligtvis alltid Malmö FF upp till diskussion. Det här var dagen efter 0—2 mot Sparta Prag. Jag höll mig undan diskussionen. Allt för bussfridens skull.

Men det kom fram argument som att MFF var det bättre laget: Man hade ju ett betydligt större bollinnehav än tjeckerna. Så var det.

Men av alla den statistik man kan plocka fram efter en match är bollinnehavet det mest missvisande. Att, som nu MFF i onsdags, i långsamt tempo på mittplan passa bollen sinsemellan är ju faktiskt offensivt destruktivt. På denna internationella nivå kan alla lag försvara sig

Det behövs en annan taktik för att i Prag i nästa vecka vända 0—2.

***

Jag förstår givetvis prestigen i att kvalificera sig till gruppspelet i Champions League. Med åtskilligt fler miljoner till en redan välfylld kassa. Plus glädjen att kunna bjuda sin trogna publik på celebra besök.

Men hur upplyftande är det att summera de två senaste CL-gruppspelen med 2015/16 och 1921/22 med 1—21 och 1—14 i målskillnad?

Kan det inte vara mer utvecklande att vara med i slutspelet i Europa League och få möta lag, även de välkända storheter, där MFF har både poäng- och segermöjligheter.

Den vägen kan MFF dra in några poängmiljoner.

Jag tror att spel i Europa League denna höst är mer gynnsamt för MFF än spel i Champions League.

Om man nu bortser från det ekonomiska utfallet.

Men det kan man kanske inte göra 2024?