Halva Allsvenskan återstår.

Malmö FF och Mjällby har förstås i en tidigarelagd omgång spelat in tre poäng efter segrar mot Elfsborg respektive Häcken. Det ger naturligtvis en viss trygghet att ha säkrat poängen, samtidigt som de lag med en match mindre känner en viss stress för att gapet inte skall bli större för de jagande lagen. Jag tänker närmast på Djurgården, som kanske den enda realistiska utmanaren till Malmö FF.

***

15 omgångar återstår. Samtidigt är transferfönstret öppet. Det kan blåsa friskt åt alla håll.  Och har väl redan gjort det. Ser just när jag skall påbörja den här bloggen att Djurgården åter sökt sig till Listerlandet och köpt – det är väl detta verb man skall använda nuförtiden, inte ”värva” – Mjällbys Adam Ståhl.

Det känns onekligen lite underligt att serien just har återstartat och efter två, tre matcher tvingas lagen bygga om i startelvorna.

***

Jag har sett, via tv, ett 60-tal allsvenska matcher.

Efter de inledande omgångarna spekulerades det i sedvanlig ordning i om MFF skulle klara sig obesegrat genom serien. Så dålig är inte konkurrensen. 29 plusmål på 16 matcher imponerar. Men 25 av dem härrör sig från sex möten, 27—2, mot lag från den nedre halvan.

Att göra sena mål på övertid är en styrka. MFF har säkrat två vinster och ett kryss efter minut 90. Skicklighet plus rätt marginaler har gett detta fina utgångsläge.

Detta skrivet för att kanske dämpa lite av euforin i MFF-land.

***

Europaspelet för MFF; Djurgården, Häcken och Elfsborg kommer självfallet att påverka fortsättningen av Allsvenskan. Plus i vilken riktning det kommer att blåsa i transferfönstret.

När det gäller MFF är den bristande snabbheten på några försvarsspelare det i min värld det stora orosmomentet. BP, Mjällby och Sirius avslöjade bristerna.

***

Återkommer med ytterligare funderingar inför Allsvenskans andra halvlek.