Det är klart det smärtar.

En degradering i ett av idrottens seriesystem är i sig inget positivt. Som nu IFK Malmös från fotbollens division 1 till tvåan, nivå 4.

Samtidigt talar sluttabellen klarspråk: elva poäng och minus 48 i målskillnad.  Ett facit som visar att årets insats är långt från division 1-klass.

Det är onödig att söka syndabockar. Misslyckandet är kollektivt, styrelsens, sportchefens, tränarnas och spelarnas. Jag klandrar ingen. IFK:s totala, ideella, organisation håller inte den klass som fordras för ett lag på denna nivå. IFK Malmö måste vara den enda division 1-klubb som inte har ett bemannat kansli.

Den blöta filten över det hela är en usel ekonomi. Det är dyrt att spela division 1-fotboll med kontrakterade spelare (förvisso ”bara” minimum 10 000 kronor per år), långa bortaresor, och dyra domar- och arenakostnader. Och minimala entréinkomster.

Degraderingen i sig har jag lätt att acceptera. (För säkerhets skull vill jag poängtera att jag är medlem i IFK Malmö FK och hjälper marginellt till i organisationen vid bland annat matcher och har även några andra små, frivilliga uppgifter.)

Det som däremot irriterar mig är all den kritik som riktas mot IFK Malmö på sociala medier. Här sitter folk runt om i världen och kallar sig ”gula” och till och med ”troget gula” och ”gul för evigt”. De kräver nya spelare och sparkade tränare. Många av skribenterna är inte ens medlemmar, ser aldrig en match på plats och betalar entré och när de ser tidningarnas gratissändningar köper de ingen digital biljett. De bidrar inte med en enda krona till IFK Malmös ekonomi. Likväl har man synpunkter. Och krav.

Uppvuxen i idrottens demokratiska, ideella värld får jag inte ihop det.

Krav kan man ställa, när man själv bidrar med något positivt till verksamheten.

Gnäll och ironi ger ingen positiv energi.

***

Med säsongens insatser som bakgrund och den skrala ekonomin menar jag att det på sikt är bra att IFK Malmö föll ner ett steg. Medveten om att det är stor risk att det blir tio ut och tio in i spelartruppen inför 2023. Så ser tyvärr den moderna, svenska fotbollsvärlden ut.

Man kan göra en nystart med mer resurser till den växande ungdomssektionen, där det är viktigt med välutbildade tränare/ledare.

För ärligt sagt: Det behövs långsiktiga målsättningar i IFK Malmö. På grund av en sviktande ekonomin har långa perioder präglats av Lappa och laga.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag såg Göteborg—Malmö x 2 i går. Två klassmål och ett touchmål gav 3—0 till Malmö FF mot IFK Göteborg. Ett klassmål och ett touchmål gav 2—0 till FC Rosengård mot BK Häcken. Malmö i topp för både herrar och damer i den högsta...

Jag har fått ett nytt favoritlag i fotboll. Nja, favoritlag är förstås att ta i, det skall lite mer till än några enstaka matcher för att få en stabil plats i mitt fotbollshjärta. Men jag erkänner att jag på senare tid gärna sett och följt Bayern L...

Vad får man för pengarna nu för tiden? Jag tänker på den allsvenska fotbollsvärlden och i detta fall IFK Göteborg. Funderingarna kom upp i samband med derbyt i veckan mellan Gais och IFK, 2—1. I startelvan kom IFK med sju spelare med utländ...

Ett silver och ett brons blev den skånska utdelningen vid Final four i basket för juniorer och ungdomar, som avgjordes i helgen i Uppsala. Men ack så nära Eos U 21-lag för flickor var ett guld. Lundatjejerna förlorade finalen mot Alvik med 90&mdash...

Varför är de alltid samma visa i MFF-land när laget förlorat? Som nu efter Elfsborgs 3—1-vinst i går. Till MFF-land räknar jag in Sydsvenskans sport, den enda Malmöbaserade tidning eller site jag läser regelbundet. Det är alltid MFF som gör...