I den nya mediavärlden är hemsidor från förbund och föreningar en allt viktigare informationskälla.
Speciellt som det man på min tid som journalist (förvisso 16 år sedan) kallade redovisningsskyldighet numera är ett glömt begrepp.

Den lite djupare resultatinformation jag personligen önskar, får jag uteslutande genom förbudens hemsidor. Det är där jag kan läsa om DM och SM, för seniorer, juniorer och ungdomar, och för lag och individuellt. Ja, om det mesta som intresserar mig.

Svenska Friidrottsförbundets hemsida har jag besökt 1 000-tals gånger. Den har vad resultat och statistik beträffar varit ett föredöme,

Men nu plötsligt vill förbundet ha betalt för att jag, en helt vanlig friidrottsentusiast, skall få tillgång till all statistik och de viktigaste resultaten.

Jag har råd att betala, 149:-/månad, 299 för ett halvår och 499 för ett halvår.

Men det är principen jag vänder mig mot. PR för en idrott måste få kosta. Det är viktigt att synas. I Malmö är friidrotten massmedialt trängd. Strålande resultat av regionens aktiva blir aldrig uppmärksammade utanför den trängre kretsen.

De spontana besöken på friidrott.se kommer med självklarhet att minska. Friidrott är en resultatfixerad idrott. De aktiva i toppskiktet för ungdomar vill gärna se hur de statistiskt sett ligger till. Statistik är en inspirationsfaktor. Ta inte bort denna för de aktiva!

Jag är medveten om att den statistikservice friidrotten erbjudit medfört kostnader. Men som sagt: PR och information måste få kosta.

Jag hoppas verkligen att andra förbund inte följer efter och låser vissa delar av sina hemsidor. Moderna mediatider har gjort mig beroende av hemsidor.

Hur tänker friidrotten?