Tävlingssäsongen i fotboll är i gång.

Det ha redan blivit en hel del tv-tittande. Och dags för funderingar.

I Malmö finns fem herrlag i division 2, nivå 4, med ambition om att avancera i systemet, LB 07, FC Rosengård, BK Olympic, Prespa Birlik och IFK Malmö. Vällovligt givetvis. Målsättningar och visioner tillhör idrotten.

Jag har de senaste säsongerna sett en hel del matcher med några av de ovanstående Malmölagen och har väl en ok uppfattning om lagens kapacitet. I helgen såg jag i Svenska cupen några lag från division 1 spela mot allsvenskt motstånd och imponerades av kvaliteten. Jag är medveten om att man efter en enstaka match inte kan – och kanske inte heller bör – dra några definitiva slutsatser. Men kvalitetssteget från tvåan till ettan ser väldigt långt ut.

Det Oskarshamn presterade i vinsten mot Elfsborg, Eskilsminne mot Häcken (trots 0—4), och inte minst BP mot Hammarby, trots vinst med 2

--0 för det allsvenska topplaget, visade på en kapacitet och kvalitet jag inte sett hos Malmölagen de senaste säsongerna.

Och Tvååkers seger över Norrköping understryker ytterligare mitt resonemang om division 1-lagens styrka.

***

I samma ”härad” vill jag inte nämna Karlskronas insats mot Malmö FF, 1—2.

Det var nämligen en bedrövlig match på en bedrövlig naturgräsplan.

Sverige är inte moget för en tävlingssäsong från februari in en bit i november med elitspel enbart på natur- eller hybridgräs. Det eviga tjatet om att förbjuda elitmatcher på konstgräs sönder om en geografisk linje börjar bli löjligt. Fotbollen har stora krav på elitarenornas faciliteter men i en kommunalt hårt ansträngd ekonomi blir kraven ibland absurda.

Lite hårdraget kan det bli så, att för att tillgodose de oförenliga önskemålen om naturgräs och speldugligt underlag under ett helt, långt spelår, att en arena tvingas byta gräs två gånger per år. Konstgräs tidig vår och sen höst, doftande gräs däremellan.

Låter dyrt och orealistiskt.

***

VAR, videogranskningen, kom in i de malmöitiska hemmen vid MFF-mötena mot Wolfsburg.

Så länge det finns en mänsklig faktor inblandad  är det bara att konstatera att den absoluta sanningen aldrig kommer att uppnås. En felplacerad häl, som upphäver en offside, är det viktigare att granska än en uppenbar nedrivning av en motståndare just utanför straffområdet?

Jag anser inte det.

MFF—Wolfsburg gav exempel på båda fallen.

VAR kommer givetvis att diskuteras hela säsongen.

Rätt eller fel? Svaret beror – tyvärr – på vem som drabbas.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Kvartsfinalerna i herrarnas SM-slutspel är avklarade. Damerna har precis börjat sina. Den inhemska säsongen varar ända in slutet av maj med finalerna. Hur klarar handbollen publikmatchen mot fotbollen och ishockey, som har ett VM väntande efter...

Jag har haft en minisemester, tre dagar i Stockholm. Trevligt, teaterbesök (Änglagård, värt ett besök), sightseeing (alltid nostalgiskt att åter se platser från olika epoker i ens liv) och samvaro med en häften av familjen. Men också lärorikt. Av...

Fotbollen har fått sin Leif GW Persson. Ja, ni vet den där gubben som dyker upp i all media och muttrar fram sina tankar – i Leif GW:s värld givetvis sanningar – om allt som tilldragit sig i världen. Men är man professor i kriminologi r...

Två allsvenska fotbollsomgångar och redan har domarna hamnat i fokus. Illavarslande förstås. Mina funderingar kring de omdiskuterade straffsparkarna: Finns det någon annan idrott där ett normalt rörelseschema bestraffas? Vi har fått två armar f...

I kväll är det en stormatch i handboll i Malmö. Jag menar att en kvartfinal i SM mellan HK Malmö och landets för närvarande mest intressanta lag, Sävehof, är värd epitetet ”stormatch”. Det är troligen HK:s sista hemmamatch den här säs...