Tävlingssäsongen i fotboll är i gång.

Det ha redan blivit en hel del tv-tittande. Och dags för funderingar.

I Malmö finns fem herrlag i division 2, nivå 4, med ambition om att avancera i systemet, LB 07, FC Rosengård, BK Olympic, Prespa Birlik och IFK Malmö. Vällovligt givetvis. Målsättningar och visioner tillhör idrotten.

Jag har de senaste säsongerna sett en hel del matcher med några av de ovanstående Malmölagen och har väl en ok uppfattning om lagens kapacitet. I helgen såg jag i Svenska cupen några lag från division 1 spela mot allsvenskt motstånd och imponerades av kvaliteten. Jag är medveten om att man efter en enstaka match inte kan – och kanske inte heller bör – dra några definitiva slutsatser. Men kvalitetssteget från tvåan till ettan ser väldigt långt ut.

Det Oskarshamn presterade i vinsten mot Elfsborg, Eskilsminne mot Häcken (trots 0—4), och inte minst BP mot Hammarby, trots vinst med 2

--0 för det allsvenska topplaget, visade på en kapacitet och kvalitet jag inte sett hos Malmölagen de senaste säsongerna.

Och Tvååkers seger över Norrköping understryker ytterligare mitt resonemang om division 1-lagens styrka.

***

I samma ”härad” vill jag inte nämna Karlskronas insats mot Malmö FF, 1—2.

Det var nämligen en bedrövlig match på en bedrövlig naturgräsplan.

Sverige är inte moget för en tävlingssäsong från februari in en bit i november med elitspel enbart på natur- eller hybridgräs. Det eviga tjatet om att förbjuda elitmatcher på konstgräs sönder om en geografisk linje börjar bli löjligt. Fotbollen har stora krav på elitarenornas faciliteter men i en kommunalt hårt ansträngd ekonomi blir kraven ibland absurda.

Lite hårdraget kan det bli så, att för att tillgodose de oförenliga önskemålen om naturgräs och speldugligt underlag under ett helt, långt spelår, att en arena tvingas byta gräs två gånger per år. Konstgräs tidig vår och sen höst, doftande gräs däremellan.

Låter dyrt och orealistiskt.

***

VAR, videogranskningen, kom in i de malmöitiska hemmen vid MFF-mötena mot Wolfsburg.

Så länge det finns en mänsklig faktor inblandad  är det bara att konstatera att den absoluta sanningen aldrig kommer att uppnås. En felplacerad häl, som upphäver en offside, är det viktigare att granska än en uppenbar nedrivning av en motståndare just utanför straffområdet?

Jag anser inte det.

MFF—Wolfsburg gav exempel på båda fallen.

VAR kommer givetvis att diskuteras hela säsongen.

Rätt eller fel? Svaret beror – tyvärr – på vem som drabbas.

(Detta inlägg publicerades i lördags men efter vad jag förstått har alla inte kunnat öppna det. Gör därför ett nytt försök.)

I dag gör Bengt Bendéus, friidrottsklubben MAI:s hedersordförande, ett nytt utspel i Sydsvenskan.

Det är vi vana vid. Det har blivit ett och annat sådant under årens gång. De flesta gångerna har det varit mer ord än verkstad, antingen det gällt tävlingar av olika slag eller renoveringar och om-/nybyggnad av friidrottsarenan på Stadionområdet.

Nu vill Bendéus att all friidrottsverksamhet skall flyttas från just Stadionområdet till en plats kring Hyllie idrottsplats. Ingen friidrott på ”Gamelstadion”, där kan MFF få sin inomhushall, och innearenan Atleticum kan, enligt honom, tas över av innebandyn och handbollen.

Men Bendéus har inte tänkt klart.

Malmö stad har kring Stadionområdet byggt dels ett stort idrottsgymnasium och dels en idrottsgrundskola, som man för närvarande är på väg att bygga ut för att fördubbla kapaciteten. I båda skolorna är friidrotten en stor del.

Var skall friidrottarna träna utan tillgång till möjligheter i närområdet under läsåret?

Friidrottsgymnasiets status som ett riksidrottsgymnasium är ifrågasatt och med klart försämrade träningsutrymmen lär förutsättningarna att få ha kvar benämningen inte öka.

Visst, Atleticium börjar bli slitet. Jag är ingen arkitekt men är det omöjligt att renovera, modernisera och utöka kapaciteten? I min värld en intressantare lösning är en flytt till Hyllie. Det behövs naturligtvis även en uteanläggning för friidrott på området.

Hyllieförslaget är sällsynt dåligt underbyggt.

***

Bendéus ”generösa” förslag om att ge handboll och innebandy tillgång till Atleticum visar på hans okunnighet om vad som sker kring Stadion. Idrottsgrundskolan får en ny fullskalig hall, dock tyvärr utan publikkapacitet, och nästan vägg i vägg byggs en idrottshall på Annebergsskolan. Inne i Baltiska hallen finns två handbollsplaner. Så Stadionområdet kommer att bli väl tillgodosett med planer för innebandy och handboll.

***

Sen tillkommer den ekonomiska aspekten. Hur mycket kan idrotten, det gäller alla idrotter, kräva i ekonomiskt kärvt kommunalt klimat?