Det är mycket nu.

Fotbolls-VM tar sin tid även om jag med 90 procent skippat allt för- mellan- och eftersnack. Det blev av dubbel anledning för mycket.

Därför kan jag inte ha någon synpunkt på den debatt som nu förekommer om vem som är bäst/sämst av kommentatorer och referenter. Ser dock att Johanna Frändén rankas högt. Ursäkta, men hennes dåliga artikulering gör att budskapet har svårt att nå fram och att hon alltför ofta ”hillar” in sig i bisatser hon ej kommer ur. Men när det fungerar för henne, är hon intressant och kunnig.

Nu nog med fotboll i det här inlägget.

Nu till lite friidrott.

***

I dag har mer än hälften av det skånska arenaprogrammet avverkats. Ja, det var klart redan den 8 juni. På 16 dagar hade sju av tolv tävlingar arrangerats. På tre och en halv månad är det plats för fem tävlingar, därav fyra tvådagars.

Kan någon ge en vettig förklaring till denna snedvridning?

I det späckade maj-juniprogrammet blev Heleneholmsspelen inställda på grund av för få deltagare. Men att efter ett års uppehåll göra comeback och lägga in tävlingen just under denna period är ett självmål. Det finns inte underlag till ett så tätt program.

Det visade tävlingarna i Eslöv, Trelleborg, Klippan, Vellinge och Ystad. Med några undantag var startfälten små och oinspirerande. Jag räknar då inte ”ekonomiålderslassern”, de för barnen under tio år. Det är tonåringarna som behöver utvecklande tävlingstillfällen.

I detta hektiska, täta program prioriterade föreningarna olika tävlingar och därför blev det tunt på de flesta håll. Faktum är att det inte finns tillräckligt antal tävlingsintresserade ungdomar i Skåne för att fylla ett startfält om några klubbar uteblir. Alla måste samlas.

Vad har då klubbar och förbund lärt sig av detta?

Förhoppningsvis att det inte går att kopiera årets upplägg.

Men jag tvivlar. Men samtidigt skulle jag bli glad om jag har fel.

***

I lördags sprangs Malmömilen i regi av Malmö Löparförening. Arrangören basunerade ut att över 7 000 löpare var anmälda. Även i fjor angav man en hög siffra.

Årets resultatlista visar att 5 119 millöpare kom i mål. Var försvann 2 000 löpare?

Vad vill Malmö LF uppnå med att uppge falska anmälningssiffror? Pressen kollar inga siffror och loppet får en status den inte är värd.

De ekonomiska vinsterna i långloppen plöjs ner i föreningarnas idrottsliga verksamhet. Med sina få aktiviteter måste Malmö LF vara sällsynt välbärgad.