Den 14 juli 1929 bildades Sydvästra Skånes Idrottskrets, förmodligen den första av sju i Skåne.

De andra var Sydöstra, Mellersta, Västra, Norra, Göinge och Kristianstadsbygden.

Initiativtagare, och den förste ordföranden i sydväst, var Anton Andersson, (senare Årestad), vid tillfället också ordförande i IFK Trelleborg. Han ledde kretsen till och med 1935. Skånes Friidrottsförbund bildades 1936 och fram till dess fanns en friidrottskommitté inom Skånes Idrottsförbund.

Huvudsyftet med kretsarna var att skaffa en hållfastare ram kring landsbygdens friidrott, se till att det byggdes arenor för ”allmän idrott” och värna om småklubbarnas intressen gentemot storklubbarna i städerna.

Malmö AI, IFK Helsingborg och IFK Malmö, de tre främsta skånska klubbarna under 1920-, 30- och 40-talen, inbjöds inte in i kretsgemenskapen. Men 1950, när IFK Malmös elitstatus försvunnit, blev IFK medlem fram till sektionens nerläggning 1955.

Sydvästra kretsen innefattade häraderna Skytts, Wemmenhög och Oxie (dock inte under de första åren Malmö) det vill säga de nuvarande kommunerna Vellinge, Trelleborg, Svedala och Skurup. Malmöklubbarna fick inträde i början av 1930-talet.

Gränsdragningen har aldrig varit rigorös. Rynge IK från Ljunits härad har varit medlem liksom Genarpsklubbarna (under olika epoker Genarps IF, IOGT Genarp och Romeleåsens IK) från Bara härad.

Under 1980-talet tillkom de nybildade ungdomsklubbarna Lomma FIK, Staffanstorps AI och Kyrkheddinge IF.

Att dessa föreningar sökte sig åt sydväst berodde förmodligen på att sydvästra kretsen alltid varit välskött med ett utbrett tävlingsprogram och att de större klubbarna i regel alltid deltog med stora trupper och oftast även med sina främsta. Det fanns länge en viss status att bli kretsmästare, även för seniorer.

Klubbarna som var med vid mötet den 14 juli 1929 var IFK Trelleborg, Trelleborgs FF, Trelleborgs Bollklubb, Skanör-Falsterbo IF, Hvellinge IF, Svedala IF, IK Finish (Eskilstorp) Skurups AIF och Samskolans IF (Trelleborg?).

Alla föreningarna fick var sin styrelserepresentant.

Redan den 24 och 25 augusti 1929 avgjordes de första kretsmästerskapen med IFK Trelleborg som arrangör.

Signaturen A-n, med största sannolikhet Anton Andersson/Årestad, gör i tidskriften SPORT OCH IDROTT en sammanfattning av tävlingen.

”Det var ett storstilat deltagande från de olika föreningarna, Två föreningar lågo här markant framom de övriga: IFK Trelleborg och Svedala IF. Trelleborgs-Kamraterna voro mest framträdande men Svedalaföreningen pressade hårt.”

Signaturen berömde också Hvellinge, Skanör-Falsterbo och Finish för talrikt deltagande men att avsaknaden av idrottsplats och träningsmöjligheter kom till synes.

Trelleborgs FF och Trelleborgs BK hade inga deltagare, klubbarna koncentrade sig på fotboll

I ”Idrottens Julkamrat”, en publikation utgiven av IFK Trelleborg, från 1929 (?) finns det noteringar om att tack vare bildandet av den sydvästra kretsen hade TFF, Vellinge IF och Skanör-Falsterbo IF friidrottsaktiviteter.  Troligen mest som interna tävlingar ett par, tre år.

I kretssammanhang har IFK Trelleborg alltid tillhört toppklubbarna. De aktiva hade under de första säsongerna bättre faciliteter än konkurrenterna från landsbygden, undantagandes Svedala som haft friidrottsbanor sedan 1910-talet. Först när Malmöklubbarna fick medlemskap i kretsen utjämnades styrkeförhållandena.

***

I Svedala IF, grundad 1908, hade friidrott på sitt program redan från starten och  hade verksamhet fram till 1950.

Det var en schism som splittrade friidrottarna och Sven ”Kiddi” Persson tog då de friidrottsintresserade medlemmarna till Svedala Frisksportarklubb, som var aktiv under cirka ett decennium.

Svedala Godtemplares IF hade friidrott på sitt program några år kring 1940.

När Gunilla Cederström, en av landets främsta damfriidrottare på 1960-talet, var gymnastiklärare på ortens grundskola deltog hon med ungdomar i kretsmästerskapen.

Svedala kommun anlade kring 1990 Svedalagårdens idrottsplats med allvädersbanor och en ny förening, Svedala FIK, under ledning av Tommy Ziegenfeldt hade under några år en fungerande ungdomssektion.

***

I tidigare årsberättelser från kretsen dyker klubbnamn som Rydsgårds AIF och Östra Torps GIF upp. Kaj Månson, sprintern, började i Rydsgård och via Sjöbo IF hamnade han i Malmö AI, där han blev flerfaldig SM-medaljör av olika valörer både i individuellt och stafett. Han representerade även Sverige i några landskamper.

Nils-Bertil Nevrup (Nilsson), MAI, blev 1951 sensationellt svensk mäster i höjd och tog därefter tre SM-brons i följd, gjorde sin första tävling för Östra Torps GIF, och några för Heleneholm, före övergången till MAI. Som veteran tillhörde Nevrup världen främsta.

Några år runt 1960 hade Ugglarp, en liten by mellan Anderslöv och Svedala, en idrottsförening (IF), som också hade friidrott på sitt program.

1957 avgjordes kretsens mästerskap i terränglöpning i Svaneholmsskogen av Janstorps AIF. Det är det enda avtryck Janstorp, en lite by norr om Skurup, gjort i friidrottshistorien.

***

Åren efter andra världskriget anlades många friidrottsanläggningar i landet. Friidrottsintresset var stort. Under kriget hade löparna Gunder Hägg och Arne Andersson (med flera) fyllt arenorna i sin jakt på världsrekorden. I de internationella mästerskapen efter freden tog de svenska friidrottarna många medaljer i en förhållandevis klen konkurrens. Friidrotten var stor i Sverige åren efter 1945.

Kommunerna byggde friidrottsanpassade idrottsplatser. På många orter i Skåne utan att det fanns någon etablerad förening. Många arenor utnyttjades bara under ett fåtal år. Så var fallet även inom Sydvästra Skånes Idrottskrets.

1949 invigdes banor i Anderslöv bredvid Samrealskolan och Anderslövs BoIK bildade då en friidrottsektion. Den var livaktig en bit in på 1950-talet, arrangerade en del kretsmästerskap, ett lag-DM för ungdomar samt en nationell tävling Söderslättsspelen med hjälp av Heleneholms IF.

Under de få år Anderslöv hade friidrott fick man fram många duktiga juniorer av hög skånsk klass.

Redan under 1930-talet var Anderslövs IF med i kretsen.

***

1952/53 var det Skurups tur att få kolstybbsbanor. Då återuppväcktes friidrottsintresset.

Redan innan nystarten deltog Skurups AIF i kretsverksamheten.

Lennart ”Skurup” Andersson bör ha börjat i Skurups AIF i slutet av 1940-talet innan han började tävla för Malmö AI och där han 1952 blev silvermedaljör vid SM på 4x1 500 m tillsammans med bland andra storstjärnan Lennart Strand.

Kretsen betydde mycket för tävlingsverksamheten för Skurup under 1950-talet. För de unga nybörjarna var mästerskapen en bra nivå att debutera på.

Kring 1960 var Skurups AIF kanske den ledande landsortsföreningen i Skåne och deltog med sitt herrlag i Skåneserien division 1, tredje nivån i ett då utbrett seriesystem på riksnivå. Under division 1 fanns i Skåne ytterligare två nivåer.

1960 blev Skurups AIF bästa förening vid de olika skånska mästerskapen för 20-årsjuniorer, mycket dock tack vare några duktiga inomhushoppare, det vill säga i grenarna längd och höjd utan ansats, mästerskapsgrenar i SM och DM till och med 1965.

Verksamheten leddes i stort av de unga aktiva, alla i 20-årsåldern. Studier gjorde att de flesta flyttade från köpingen. Det var omöjligt att hålla i gång en fungerande verksamhet. 1963 var det slut.

***

I början av 1950-talet syns namnet Höllvikens GIF även i fridrottssammanhang, Klubben deltog något år i det skånska seriesystemet och 1955 arrangerades en nationell tävling, Höllvikenspelen.

***

När Malmös mindre klubbar under 1930-talet blev medlemmar vitaliserades verksamheten i sydväst, först genom Limhamns IF, som blev den främste utmanaren till IFK Trelleborg. 1934 grundades IK Pallas.1940 tillkom Heleneholms IF och denna Malmötrio är tillsammans med Trelleborg och Finish historiskt sett Sydvästra Skånes Idrottskrets fem främsta klubbar.

Men listan över andra Malmöföreningar, som varit medlemmar är lång: Kvarnby IK, GF Örnarna (duktiga damer på 1930- och 40-talen), IFK Klagshamn, KFUM Malmö, Kulladals GIF (som 1938 blev Kulladals FF i fotboll och i december 1939 Heleneholms IF i friidrott), SJ IF, Lv 4 IF (med handbollsprofilen Sten Stigborg som idrottsofficer), Malmö Frisksportklubb, IK Scania (de hörselskadades idrottsförening), IS Waine, Spårvägens IF och Malmöpolisens GIF.

I en notering har jag även funnit Trunnerups Skidklubb från 1940-talet. Under de snörika vintrarna avgjordes även kretsmästerskap i skidåkning. Även KM i orientering har funnits på programmet.

(Trunnerup är en by i Skurups kommun, norr om Rydsgård.)

En annan förening i kommunen, Skivarps GIF, har haft friidrott i mindre omfattning och enligt hörsägen haft deltagare i KM.

***

I artikeln nämns 43 föreningar. Kretsen lär ha haft fler. Av dessa är det endast IFK Trelleborg, IK Finish, IK Pallas, Heleneholms IF, Genarps IF och Lomma FIK som har aktiva friidrottare, men ytterst få är seniorer som deltager i arenatävlingar.

Det var för den kategori aktiva som Anton Åndersson/Årestad 1929 grundade Sydvästra Skånes Idrottskrets.

Tiderna förändras.

Det finns fler förändringar. Till dessa återkommer jag.

Malmö stadion har varit plats för många idrottshistoriska evenemang.

Inte minst den tyska uttagningen till EM i friidrott hösten 1962 i Belgrad. Det var näst sista gången Tyskland kom till ett friidrottsmästerskap med en gemensam trupp fram till återföreningen 1990.

Efter Andra världskrigets slut 1945 fick Tyskland inte deltaga i OS i London 1948 och inte heller i EM i friidrott 1946 i Oslo eller i Bryssel 1950.

När den idrottsliga bojkotten var över var världen oenig i sitt förhållande till de två tyska staterna. Sverige erkände Västtyskland som en egen nation redan 1949 medan Östtyskland/DDR fick vänta tills 1972.

 Det var i detta politiska klimat de två tyska nationerna levde. 1952 till OS i Helsingfors tilläts tyska aktiva åter tävla internationellt i mästerskap. Men de tävlade gemensamt under namnet Tyskland. Friidrotten löste uttagningsproblematiken med att på neutral mark arrangera uttagningar till OS och EM. Den första VM-tävlingen avgjordes först 1983 i Helsingfors.

Varför Malmö – och Prag – tilldelades tävlingen 1962 är oklart. Gissningsvis berodde det på att Stadion var en modern arena, endast fyra år gammal.

A Lennart Julin, Sveriges främste expert på friidrottshistoria, har hjälpt mig med uppgifter om tävlingarna men inte hittat någon resultatlista. Tävlingsdagar var den 11 augusti i Prag och den 13 i Malmö. Troligtvis tävlade mångkamparna en dag ytterligare för att fullfölja herrarnas tiokamp i Prag och damernas femkamp i Malmö.

Eftersom man fördelat grenarna jämt var det svårt att dubblera. 100 meter avgjordes i Prag, 200 meter i Malmö, 400 meter i Prag osv.

Själva uttagningarna var av USA-modell, de tre första kvalificerade sig till EM.

Belgrad 1962 var första gången som det tilläts tre deltagare per gren och nation på EM.

Bästa resultatet i Malmö var förmodligen Jutta Heines 23.3 på 200m som faktiskt blev världsårsbästa på distansen 1962. Det var även bättre än dåvarande Europarekordet, men verkar inte ha blivit officiellt godkänt som sådant. Kan det ha funnits frågetecken kring vinden?

 Vid nästkommande EM i Budapest 1966 och vid OS 1968 Mexiko City tävlade de båda nationerna var för sig. Men vid OS i Tokyo 1964 hade tyskarna fortfarande ett gemensamt lag.

***

A Lennart Julin funderar vidare:

Jag undrar om det inte också finns en koppling mellan Malmö Stadion och ett VM i friidrott.

 1976 blev 50 km gång bortplockat från OS-programmet av IOK (som ville banta spelen) mot Internationella Friidrottsförbundets vilja.

 IAAF ordnade därför ett eget VM (på den tiden var OS faktiskt också IAAF:s officiella VM rent formellt) på 50 km gång och det genomfördes i Malmö den 18 september 1976.

 Själva tävlingen vanns av Sovjets Venjamin Soldatenko, cirka tre och en halv minut före Mexicos Enrique Vera.

Den sistnämnde blev senare pappa till Ato Ibanez och Perseus Karlström, den senaste generationen av svenska elitgångare.

***

50 kilometer gång återkom på OS-programmet 1980 och fanns till och med 2021. I Paris i år tävlade såväl damer som herrar på 20 kilometer

***

Uttagningstävlingarna 1964 och VM i gång 1976, två internationellt sett udda arrangemang på Malmö stadion.

Mitt inlägg för en tid sedan om friidrottsrekorden på Malmö stadion och de största evenemangen där väckte en del frågor hos mig och några vänner.

För att få svar kontaktade jag Sveriges främste friidrottsexpert A Lennart Julin, som kompletterade arrangemangslistan med de tyska uttagningarna till EM i Belgrad 1962.

ALJ erinrade också om VM i gång över 50 kilometer som avgjordes i Malmö 1976.

Göran Lenz, en annan statistikexpert och från Lund, känner till vägar in i friidrottshistorien som jag inte har någon aning om. Det framgår att den rekordtavla som finns i Stadions foajé inte är reviderad sedan Sven-Åke Löfgren avgick som Stadionchef. Det var tavlan som var underlag för mitt första blogginlägg.

Göran har gjort rekordlistan aktuell.

Jag tackar Lennart och Göran.

Underlåtenheten att uppdatera rekordtavlan kan man ta som ett ytterligare bevis på Malmö stads ointresse för att bevara dess strålande idrottshistoria. Magasineringen av Idrottsmuseet och dess innehållsrika bibliotek är det ultimata beviset.

***

Jag hoppas att min lilla ”forskning” skall – i alla fall lite – ha en plats i Malmös idrottshistoria och bevaras på textarkivet på Idrottsmuseets Vänners hemsida, imv.nu.

På min blogg kommer inlägget bara att bli ett i mängden.

Friidrottsrekordeb på Malmö stadion

Damer

100 m          10,87           1998            Marion Jones, USA       

200 m          22,58           2024            Henriette Jaeger, Norge 7)                 

400 m          50,79           2000            Michelle Collins, USA   

800 m          1,59,08        1991            Christine Wachtel, Östtyskland

1 500 m       4.10,05        1987            Ruth Wysockis. USA                           

1 eng mil     4,22,86        1981            Mary Decker Slaney, USA                     

3 000 m       8,47,16        1984            Ingrid Kristiansen, Norge 2)

5 000 m       15.30,76      1998            Jelena Celnova, Lettland 5)

10 000 m    33,32,72      2009            Isabellah Andersson, Hässlby SK 4)

100 m häck 12,63          1991            Gail Devers, USA           

400 m häck 55,53          1993            Monica Westén, IF Göta 3)

3 000 m h   9.46,67        2009            Ulrika Johansson, Rånäs 4 H 4)

Höjd             1,98              2001            Kajsa Bergqvist, Turebergs IF 3)               

Längd          7,26              1991            Heike Dreschler, Östtyskland                    

Stav              4,53              2003            Yvonne Buschbaum, Tyskland 3)

Tresteg        13,81           2001            Camilla Johansson, IFK Växjö 3)

Kula              18,74           2020            Fanny Roos, MAI 8)

Diskus          61,38           1995            Mette Bergman, Norge

Slägga          72,57           2024            Katrine Koch Jacobsen, Danmark 7)

Spjut            66,86           1998            Trine Hattestad, Norge

4x100 m      44,77           1978            Sverige 1)

4x200 m      1.36,11        1982            Malmö AI    4)

4x400 m      3,33,61        2024            Sverige 7)                        

4x800 m      8.41,67        1983            Västerås IK 4)                 

Herrar

100 m          10,05           1999            Maurice Green, USA    

200 m          20,16           1999            Maurice Green, USA    

400 m          44,71           1991            Roger Black, Storbritannien               

800 m          1,43,86        1991            Johnny Gray, USA          

1 500 m      3.32,78        1996            Venuste Niyongabo, Burundi      

1 eng mil     3,54,53        2005            Mark Fountain, Australien 3)

3 000 m       7.38,79        1988            Sydney Maree, USA                            

5 000 m       13.16,33      1991            Richard Chelimo, Kenya                     

10 000 m    28,21,55      1978            Markus Ryffel, Schweiz 1)

110 m häck 13,12          1991            Greg Foster, USA           

400 m häck 47,89          1988            Edwin Moses, USA        

3 000 m h      8.24,56     1979            Henry Marsh, USA        

Höjd             2,38              1990            Hollis Conway, USA       

Stav              6,10              1991            Segej Bubka, Sovjet      

Längd          8.48              1984            Mike Powell, USA          

Tresteg        17,69           1990            Kenny Harrison, USA    

Kula              21,06           1979            Jim Doehring, USA        

Diskus          69,89           2019            Daniel Ståhl, Spårvägen FK 6)

Slägga          80,79           1989            Jurij Sedych, Sovjet      

Spjut            85,66           1991            Mike Hill, Storbritannien                     

4X100 m     39,29           1983            USA             

4x400 m      3.02,82        1998            Polen 5)

4x800 m      7,27,98        1982            Malmö AI    4)

4x 1 500 m 15.16,5        1982            Turebergs IF  4)

Stadionrekorden är satta vid en MAI-gala, i olika namn, med följande undantag:

1) Landskamp Sverige—Schweiz—Frankrike, herrar och damer 1978

2) Landskamp Sverige—Norge, damer 1984

3) Svensk GP-tävling

4) Svenskt mästerskap

5) Europacupen, första ligan, nivå 2, 1998

6) Lag-SM, arrangör IFK Helsingborg

7) Nordiskt mästerskap

8) Kastgala

***

Göran Lenz har följande tillägg till ovanstående rekordlista. Det visar på svårigheterna att i efterhand få fram en helt korrekt lista.

• Två resultat har med för stark medvind
• Damernas längd 7,26 av Dreschsler (Bästa resultat är angivet under med 6,85 av Erica Johansson från Europacupen 1998, dock ytterst oklart om det finns andra resultat t ex av Dreschsler själv i serie 1991)
• Herrarnas tresteg 17,69 av Kenny Harrison. (Christian Olsson 17,36 från 2003 och en Grand Prix-tävling är troligen det korrekta rekordet, men Harrison kan ju ha haft ett godkänt hopp i sin serie
• Herrarnas spjut, där verkar Mike Hills rekord vara satte med ett spjut med knottrig yta som blev underkänt i efterhand)
• Det bästa jag hittar är Patrik Bodéns 84,28 från Europacupen 1998. (har dock en känsla att även Dag Wennlund och Peter Borglund varit och kastat i Malmö, dock osäkert om dom kastat längre)

***

Förutom ovanstående har två friidrottslandskamper arrangerats på Stadion:

1959 Sverige—Italien, herrar.

1977 Sverige—Danmark, damer.

2024 avgjordes Nordiska mästerskapen för seniorer.

1980 och 2024 arrangerades Nordiska juniorlandskampen.

***

1962 var Stadion plats för de tyska uttagningarna till EM i Belgrad, där Tyskland  deltog med ett gemensamt lag med aktiva från DDR och Västtyskland.

***

Inför OS 1976 Montreal ströks 50 km gång från  programmet. Internationella Friidrottsförbundet ville dock ha ett VM på distansen och det avgjordes i Malmö.

***

Senior SM har arrangerats

Stora SM: 1964, 1968 (även stafetter), 1979 och 2009.

Stafetter: 1959 (även mångkamp), 1968, 1971, 1982 och 1989.

Lag-SM: 1982, 1987, 1992 och 2019.

10 000 m herrar, 5 000 damer och femkamp, herrar: 1983.

25 km, start och mål på Stadion: 1981.

10 km landsväg, start och mål på Stadion: 2014.

(Åtskilliga svenska junior- och ungdoms-SM, individuellt, i stafett och lag har också avgjorts på Stadion.)

***

EM för veteraner har arrangerats 1980 och 1996.

SM för veteraner har avgjorts 1983, 1989 och 1995.

***

1973 avgjordes De dövas världsspel.

***

Stadion har också varit start- och målplats för åtskilliga långlopp.

När jag satt och pulade med mina inlägg om Malmö stadions publikfester dök naturligtvis många minnen upp.

Stadion har varit en stor del av mitt idrottsliv. Nu bor jag bara några 100 meter från arenan, med ser numera bara en av strålkastarna sedan Annebergsskolan på sina ställen blivit tre våningar högt.

***

Mitt första besök var den 29 augusti 1958, Herb Elliott-galan. Jag deltog i ett juniorlopp på 1 000 meter, blev någonstans i mitten av startfältet på en tid kring 2.38 Publiksiffran var 21 105. Om alla var kvar när jag sprang vet jag förstås inte, men inför fler personer har jag aldrig tävlat om man nu inte räknar de tre Stockholm maratonloppen.

En människas minne är underligt. Jag kommer ihåg att det den kvällen i augusti var fullmåne och den lyste över Lorensborg. Varför minns jag det?

***

Mitt andra Stadionbesök var också friidrottrelaterat. i juli                       1959 avgjordes SM i  stafetter och mångkamp. Om själva tävlingarna har jag inget minne.

Jag har aldrig haft en moped och totalt kört drygt åtta mil i hela mitt liv. Det var den 19 juli 1959. På min kusin Lillemors moped tog jag mig från Skurup till Malmö. Det var långt innan E 65:an byggdes. Vägen gick på krokiga grusvägar via Stenbäck, Börringe bygdegård, Lemmeströ, Börringe by och kloster, Titttente, Svedala,  Hyltarp, Törringelund, Toarp, Oxie och in på Jägersrovägen.

Vilken tur jag hade! Tänk om mopeden hade pajat eller fått punka! Hur skulle jag, en fullständig katastrof när det gäller motorer, kunnat forsla en icke fungerande moped kanske fyra mil över Oxiebacken och den vid Lemmeströ.

Det är faktiskt sant att jag haft mardrömmar om detta skräckscenario.

En fråga: Hur tar man sig idag per cykel/moped från Skurup till Malmö? Via Anderslöv och 101:an?

***

När jag flyttade till Malmö, först ett åt 1962 och sen permanent från 1965, besökte jag Stadion varje vinterhalvår cirka fem gånger per vecka fram till och med 1978. Det var därifrån vi medel- och långdistanslöpare utgick för våra långturer först runt Fosie och senare ut mot Limhamn. Eller de 2 700 meterna runt Pildammarna, där vi hade varierade intervallsträckor. När det ljusnade på vårkanten var Tallrikens 506 meter ett alternativ.

Var det riktigt kallt eller halt blev det något träningspass i Löpargången under huvudläktaren. Där arrangerades också, främst, ungdomstävlingar men även ibland parlopp över nio minuter.  Det var jobbigt i den usla ventilationen.

Det var trevliga år med bastusnack efter träningspassen. Och vi fick, oftast i alla fall, ett vänligt bemötande av serviceinriktade, alltid närvarande, vaktmästare. Där lärde jag mig känna Sveriges meste (?) kvalspelare i fotboll Kjell Lindstrand (Landskrona Bois) och Malmös meste A-lagsspelare i fotboll, Göran Ekholm med över 800 matcher i Allians.

***

På tal om Löpargången: Just när Sergej Bubka 1991 satte sitt världsrekord i stavhopp intervjuade Arbetes Ingvar Ek och jag Piteås Mikael Svensson som just klarat VM-kvalgränsen på 1 500 meter. Vi såg alltså inte rekordhoppet. Bara hörde.

Tala om prioriteringar!

***

Som funktionär har jag haft de flesta uppgifter på Stadion. Två som löpledare minns jag mest.

Den vid SM 1979, då Heleneholms IF fick uppdraget som 40-årspresent av Svenska Friidrottsförbundet. Det var då Johnny Kroon vann sitt första SM-guld på 1 500 meter och Tommy Persson sin första SM-medalj som tvåa på 10 000 meter. Eftersom jag delvis varit delaktig i deras framgångsrika karriärer kändes det något speciellt, när jag fick underteckna och godkänna tävlingsprotokollet.

***

Andra, eller egentligen första, stora minnet var vid De dövas världsspel någon gång i början av 1970-talet. På 10 000 meter var cirka 40 löpare en anmälda med kapacitet för allt mellan 30 och 45 minuter. Vi fick räkna med ett stort antal varvningar. Att ropa ut antal kvarvarande varv var liksom inte lönt. Löparna hörde inte. kvällarna före loppet tillverkade vi över 40 nummerserier mellan 1 och 24 och när loppet gick fick 40 funktionärer hålla reda på var sin löpare och meddela resterande antal varv. Samtidigt hade varvräknaren ansvar för löparens tid.

Det fungerade men det var definitivt det jobbigaste lopp jag haft ansvar förr.

***

Jag har varit speaker vid friidrottstävlingar av olika dignitet och under åren som klubbchef på IFK Malmö under två säsonger.

En match sticker ut. Citat ur en tidigare blogg:

Jag har en undanskymd plats i den svenska fotbollhistorian.

Men inte som Magnus Månsson, utan som han, speakern.

Jag var nämligen speaker inför 20 943 åskådare i sista omgången av division 2-fotbollen 1980. IFK Malmö mötte Gais på Malmö stadion, samtidigt spelade Örgryte hemma mot Grimsås. Det var en raffinerad ställning, IFK 31 p, ÖIS 29, Gais 29, Grimsås 29. Det var på den tiden en seger gav två poäng och endast ettan avancerade till Allsvenskan. IFK hade sämst målskillnad, Göteborgslagen lika men ÖIS hade fler gjorda mål. Grimsås var med sin målskillnad borta från chansen till avancemang eftersom IFK och Gais möttes.

En poäng skulle räcka för att IFK Malmö åter skulle var allsvenskt. I 88 minuter var man det. Det var mållöst på Stadion. Då fick Gais en straff som Sten Pålsson placerade förbi IFK-målvakten Bosse Theander, 0—1. Sorg och glädje.

I Göteborg var det 2—2. Gais hade bytt plats med IFK i tabelltoppen.

Det är då jag har mina minuter i den svenska fotbollhistorian.

I Gais jubileumsbok kan man nämligen läsa:

Men vänta lite, vad är det han säger i högtalaren. Vad fan säger han? Är det fem minuter kvar på Ullevi? Dra åt helvete! Glädjescenerna stannade upp spelarna satte sig på planen och väntade. Och så...

»DET ÄR STRAFF PÅ ULLEVI. ÖRGRYTE HAR FATT EN STRAFF.«

Många tidningar uppehöll sig även vid vad förseningen på Ullevi betydde. Några notiser hade han/speakern i rubriken. Många av åskådarna hade naturligtvis lämnat Stadion men cirka 15 000 var uppskattningsvis kvar och väntade vad jag skulle förmedla.

Jo, då ÖIS förvaltade även sin straff och tog den attraktiva platsen i högsta serien. IFK och Gais deppade.

Under en fem, sex minuter var jag i fokus.

***

Självfallet finns det fler minnen, som åskådare, journalist, tävlande och inte minst som åskådare.

Malmö stadion har en stor plast i mitt idrottshjärta.

Att grotta sig ner i statistik är alltid intressant.

0ch lärorikt.

Jag har tittat lite närmare på de Stadionsiffror jag publicerade i tisdags.

Här några siffror:

• Under sina 50 år som idrottens huvudarena drog 78 tävlingar mer är 20 000 åskådare. 76 var fotbollsarrangemang, två internationella friidrottstävlingar,
• Av dessa 76 var Malmö FF ett av lagen i 55 matcher. MFF har dominerat Malmö stadion.
• 17 av stormatcherna har varit landskamper, tre vardera i VM-slutspelet 1958 och i EM-slutspelet 1992. Stadion byggdes till VM 1958 och den norra ståplatsläktaren byggdes delvis om till sittplats inför EM 1992.
• Derbynas betydelse för publiktillströmningen syns tydligt i statistiken. Helsingborgs IF har vid elva tillfällen dragit mer än 20 000 personer, Landskrona Bois vid nio.
• Över 20 000 har även IFK Göteborg (sju gånger), IFK Norrköping (fyra), Östers IF (tre), Djurgårdens IF (tre), Halmstads BK (två), Hammarby IF (två), IF Elfsborg (en), Örebro SK (en) och AIK (en) lockat.
• Till detta skall läggas tre allsvenska Stadionderbyn, av nio, mellan Malmö FF och IFK Malmö med siffrorna 27 216, 25 037 och 21 109. Övriga Malmöderbyn varierade mellan 18 306 och 14 053.
• IFK Malmö har veckorekordet från 1960. Den 17 augusti såg 25 366 personer mötet mot Norrköping, sju dagar senare kom 27 216 för att se MFF—IFK. 52 582 åskådare på en vecka. Smaka på den siffran!
• IFK har även Stadionrekorden för näst högsta serien, 25 508 mot Helsingborgs IF 1969 och 21 251 mot Gais 1980. Förlust med 1—0 i båda. Det var IFK:s bästa möjligheter att nå Allsvenskan efter degraderingen 1962.
• MFF:s hade som bäst 18 002 åskådare vid sin ettåriga sejour i Superettan 2000. Motståndare Landskrona Bois. Förstås.
• 47 allsvenska matcher med över 20 000 spelades på Stadion. En under de två åren på 1950-talet, 12 under 1960-talet (två lag), 11 under 1970-talet, endast 2 vardera under 1980- och 1990-talen och så imponerande 19 under sju år på 2010-talet. siffror som säger mycket om publikkrisen under 1980- och 1990-talen. Tre av de fyra MFF-mötena var mot IFK Göteborg, det fjärde 1996 mot Helsingborgs IF.
• Nördigt, javisst, jag medger. Men kanske intresserar det några. Lite idrottshistoria är det i alla fall.

I 51 år fanns Malmö stadion som stans huvudarena för fotboll. Den första elitmatchen spelades 1958, den sista 2008.

Stadion var också platsen för några större friidrottsevenemang.

Under något år av de sista som sportjournalist på Sydsvenskan i början på 2000-talet plöjde jag igenom Stadionkontorets böcker om alla idrottsevenemang som avgjorts där och noterade de som besökts av mer än 20 000 personer.

Har gjort en uppföljning fram till och med 2008.

Här har du listan med några fotnoter.

Återkommer med lite iakttagelser om fotbollsmatcherna.

30 953         Argentina—Västtyskland                   8/6               1958

29 280         Malmö FF-Helsingborgs IF                24/9              1967

28 722         Malmö FF—Helsingborgs IFF           13/5                1993

27 971         Sverige—Italien                            16/6                 1965

27 477         Malmö FF—Helsingborgs IF              30/9                2003

27 663         Sverige—Danmark                          29/6                1972

27 358         Sverige—Spanien                            2/5                1968

27 343         Malmö FF—IF Elfsborg                       30/10            2004

27 216         Malmö FF—IFK Malmö                      24/8               1960

26 957         Malmö FF—Landskrona Bois            1/9                   1977

26 812         Malmö FF—Djurgårdens IF               21/9                 2003

26 535         Frankrike—England                             14/6              1992

26 504         Malmö FF—IFK Göteborg                  10/4                 2005

26 500         Malmö FF--Helsingborgs IF               19/6                 2001

26 426         Malmö FF—IFK Göteborg                  24/4                 2004

26 385         Danmark—England                             11/6               1992

25 836         Sverige—Danmark                              28/6                1964

25 706         Malmö FF—IFK Göteborg                  24/10                 1965

25 673         Danmark—Frankrike                           17/6                1992

25 642         Malmö FF—Landskrona Bois            31/5                    1971

25 640         Malmö FF—Austria, Wien                 25/4                   1979

25 559         MFF/IFK Norrköping—Botafago      28/5                      1959

25 531         Malmö FF—IFK Göteborg                  23/10                 1994

25 508         IFK Malmö—Helsingborgs IF            10/9                     1969

25 439         Malmö FF—IFK Norrköping              16/6                     1966

25 366         IFK Malmö—IFK Norrköping             17/8                     1960

25 258         Sverige—Danmark                               28/5                1998

25 037         IFK Malmö—Malmö FF                      1/5                     1960

25 015         Malmö FF—Landskrona Bois            27/8                     1975

24 770         Malmö FF—Östers IF                          9/6                   1968

24 721         Malmö FF—Östers IF                          14/9                 1969

24 657         MAI—gala                                        

     5/8               1991

24 570         Malmö FF—Landskrona Bois            29/7                    2002

24 436         Malmö FF—IFK Norrköping              5/10                    1958

24 316         Malmö FF—Helsingborgs IF             27/5                     1996

24 314         Malmö FF—IFK Göteborg                  22/6                   1977

24 207         Malmö FF—Landskrona Bois            16/5                    1974

24 061         Malmö FF—Helsingborgs IF              11/9                    2002

24 055         Malmö FF—Halmstads BK                 19/9                   1976

23 717         Sverige—Schweiz                                9/6                 1974

23 571         Malmö FF—Helsingborgs IF              8/5                     2006

23 528         Sverige—Mexiko                                  1/5                1969

23 503         Malmö FF—Landskrona Bois            4/9                     1971

23 414         Malmö FF—Bayern München          22/10                   1975

23 401         Malmö FF—Brasilien                           8/5                 1960

23 080         Malmö FF—Landskrona Bois            21/4                    2003

23 046         Malmö—AC Milan                               18/9                1968

22 920         Malmö FF—Helsingborgs IF              24/8                   2004

22 881         Malmö FF—IFK Norrköping              8/9                     1971

22 854         Sverige—Danmark                              25/9               1975

22 746         Malmö FF—Helsingborgs IF              8/8                    2007

22 362         Malmö FF—IFK Göteborg                  2/6                   1983

22 310         Malmö FF—Cosmos                            31/8                1975

22 297         Malmö FF—Örgryte IS                        7/5                  1964

22 019         Malmö FF—Örebro SK                       9/4                   2004

21 916         Malmö FF—Ajax                                  14/3               1987

21 670         Nordirland—Västtyskland                 15/6                  1970

21 569         Malmö FF—IFK Göteborg                  6/6                   1982

21 516         Malmö FF—Landskrona Bois            22/8                   1972

21 374         Malmö FF—Hammarby IF                 17/8                  2003

21 364         Malmö FF—Djurgårdens IF               10/9                  1967

21 251         IFK Malmö—Gais                                 19/10             1980

21 229         Malmö—AIK                                       6/5              2004

21 109         IFK Malmö—Malmö FF                      1/6                   1961

21 017         Sverige—Jugoslavien                          18/9               1963

21 015         MAI-gala                                               29/8          1958

20 990         Malmö FF—Landskrona Bois            10/6                   1976

20 929         Jugoslavien—Västtyskland                19/6                 1958

20 781         Malmö FF—Halmstad BK                  21/7                  2004

20 780         AIK—IS Halmia                                      27/10          1962

20 733         Sverige—Irland                                     18/5            1960

20 674         Malmö FF—IFK Norrköping              26/4                  1964

20 435         Sverige—Cypern                                  15/5             1983

20 346         Malmö FF—Helsingborgs IF              20/9                 2005

20 302         Malmö FF—Hammarby IF                 26/9                 2004

20 135         Malmö FF—Djurgården                     16/6                2005

20 065         Malmö FF—Inter                                 13/9             1989

VM-finalen speedway 15/9 1962 sågs av 19 185 personer.

1)     Landskamperna 1958 ingick i VM-slutspelet

2)     Landskamperna 1992 ingick i EM-slutspelet

3)     Sveriges match den 18/9 1963 mot Jugoslavien var i ett EM-kval, liksom mötet mot Cypern den 15/8 1983. Övriga svenska landskamper var träningsmatcher.

4)     MFF:s matcher mot AC Milan 1968, Bayern München 1975, Austria 1979, Ajax 1987 och Inter 1989 ingick i Europacupen. Övriga matcher mot internationellt motstånd var träningsmatcher.

5)     Matchen AIK—IS Halmia 1962, 2—0, var kval till Allsvenskan, båda lagen avancerade. AIK på bättre målskillnad än Landskrona Bois.

6)     Två gånger spelade Pelé på Malmö stadion, 1960 när Brasiliens landslag mötte 50-årsjubilerande Malmö FF och 1975 när MFF gästades av New Yorks Cosmos.

7)     De stora stjärnorna vid de två friidrottsgalorna var 1958 medel- och långdistanslöparen Herb Elliott och 1991 stavhopparen Sergej Bubka, som satte världsrekord, 6.10

Jag var på 100-årsfest i lördags.

IK Finish fyllde 100 år. Man hade valt en festlokal vid Öresund bara några kilometer söder om den plats, Eskilstorp, där föreningen bildades den 30 mars 1924.

Två 100-åriga gentlemän fanns med i fredags och förgyllde festen, Sven Fredlund och Lennart Nilsson. Med fanns också Sven Fredlunds några år yngre syster, Margareta Fredlund, trefaldig skånsk mästarinna under 1950-talet. Sven höll ett känslomässigt fint tal om åren på Kostadion, den ”idrottsplats” som ett 20-tal försigkomna tonåringar ställde i ordning på strandängen väster om Vellinge. Kostadion var länge en kultplats för generationer av finishare.

Ynglingarna från gårdarna kring den lilla byn Eskilstorp var idérika och ville även ägna sig åt friidrott under det mörka halvåret och fick låna en större lada, där man utövade de flesta grenar. Även stavhopp. Hur nu det gick till.

***

Unikt är ett starkt ord. Men jag har svårt att tänka mig att det finns många idrottsföreningar, grundad i en liten by, modell mindre, som överlevt 100 år och dessutom under en period varit en av svensk friidrotts främsta klubbar, damerna under 1940- och 50-talen. Från Finishleden kommer också 12 landslagsmän/kvinnor.

18 SM-medaljer i Finishdräkten har det blivit – hittills. Lägg till 75 av åtta aktiva, som har IK Finish som moderklubb, och alla förstår betydelsen av att ha livskraftiga föreningar i de mindre orterna, även om kommunen Vellinge, klubbens numera stora upptagningsområde, har närmare 38 000 innevånare.

***

”Kvartersklubbar” har vanligtvis inte så lång livstid. 100 år – nu är vi inne på det unika – är anmärkningsvärt. Fram till 1954 hade Vellinge ingen annan friidrottsarena än Kostadion. Ive Larsson, en av grundarna och sen från 1925 ordförande i 52 år, förstod att om Finish skulle utvecklas måste de aktiva få bättre träningsmöjligheter.  På 1930-talet bildades en Malmöavdelning, som höll till på först Sorgenfri och sedan på Heleneholm. Finish hade under en lång period två klubblokaler, en i Eskilstorps skola och en på Baskemöllegatan i Malmö.

***

Finish var en av pionjärklubbarna inom damfriidrotten i regionen. Redan under Kostadiontiden fanns aktiva damer och flickor. Under åren i Malmö ökades antalet och några av den tidens främsta i Sverige var Malmötöser.

***

Hur många Skåneklubbar har haft kontinuerlig friidrottsverksamhet i 100 år? Det är åtta: Ystads IF, IFK Trelleborg, Malmö AI, IFK Lund, Eslövs AI och Helsingborgsklubbarna IFK och IS Göta samt då IK Finish.

***

Kretsverksamheten präglade friidrotten i drygt 50 år. Den sydvästra, av sju i Skåne, bilades 1929. Klubbarna var IFK Trelleborg, Trelleborgs FF, Trelleborgs BK, Skanör Falsterbo IF, Svedala IF, Skurups AIF, Hvellinge IF, Samskolans IF (Trelleborg eller Anderslöv?) samt IK Finish, postadress Eskilstorp.

Av dessa har numera bara IFK Trelleborg och Finish friidrott.

***

I kretsen har funnits över 40 föreningar med friidrott, från Rynge IK i öst via Genarp i norr (har funnits tre olika föreningar med friidrott i Genarp) till Malmö i väst. Under de första åren fick Malmöklubbarna inte vara med i kretsen. MAI har aldrig deltagit i kretsverksamheten.

Av dessa över 40 föreningar är det bara IFK Trelleborg, IK Pallas, Heleneholms IF och IK Finish som 2024 har friidrott på sitt program.

***

Sammanhållning och kontinuitet har alltid varit ett ledord i IK Finish. Det framhöll Sven Fredlund i sitt tal.

 Det accentuerades i samband med de utmärkelser som delade ut vid jubiléet. Tre tillföll familjen Kronvall och fyra familjen Madsen. I den senare ingår Carina, dotter till Arne Andersson, den legendariske Heleneholmsledaren, som efter problem med att finna en ny ordförande övertalades att göra  come back som ledare i Finish och är tillsammans med Ive Larsson de två personer som gjort att IK Finish 2024 kan fira 100 år som en välmående förening.

Carinas man Paul och deras döttrar Jenny och Sofia hedrades också av Svenska 

Friidrottsförbundet.

En bild, av många, som kännetecknar den nödvändiga kontinuitet som är ett måste för att överleva 100 år.

Föreningen Idrottsarkivet (Helsingborg), Idrottsgillet (Lund) och Idrottsmuseets Vänner (Malmö), tre föreningar som förgyller pensionärslivet ett antal dagar/kvällar om året.

I förra veckan bjöd Lund på en intressant intervju, väl förberedd av Lasse Holmström, med vd:n för Svenska Handbollslandslaget Stefan Lövgren.

***

I går i Helsingborg var fotbollsprofilen Glenn Hysén gäst i ett samtal med FIA:s vice ordförande, påläste Christer Fermvik. Det blev en trivsam samvaro med många skratt, varma hyllningar till ”Svennis” och Kurre Hamrin och hans familj och inte minst en repetition av Hyséns, och IFK Göteborgs, fantastiska 1980-tal.

Varje gång jag besöker en sammankomst i regi av FIA och Christer Fermvik blir jag imponerad av den research teamet gjort. Att på film få se hälsningar, som i det här fallet, från personer som haft betydelse för Glenn Hyséns liv och karriär förhöjer värdet av tillställningen.

Verksamheten inom Helsingborgs Idrottsmuseum präglas av energi och utveckling och det finns verkligen fog för att ranka museet som ett av landets främsta idrottsmuseer, kanske till och med det bästa.

***

I morgon kl 16.30 bjuder IMV i Malmö på en intervju i Baltiska hallen med den förre mästarbrottaren Jörgen Olsson, som timmen senare skall få se sin minnesplatta avtäckas på Stadiontorgets Walk of fame, den 37:e i ordningen.

***

Tre trevliga tillställningar inom tio dagar som gett och kommer att ge härliga inblickar i den mångfacetterade idrottsvärlden.

***

Ett besök i Helsingborg följs dock alltid av saknad, saknad av det magasinerade idrottsmuseet från Baltiska hallen. Kanske inte själva museet utan mest det fantastiska biblioteket och arkivet. Jag vet att det finns i källarvalven på Stadsarkivet på Bergsgatan, men jag vet också hur svårt det är att beställa upp just det material man vill ta del av.

Det är en enorm skillnad mot att i lugn och ro strosa omkring i rummet på Baltiskan och plocka fram det man ville studera.

Under åren har jag skänkt årgångar av Cewe-förlagets tidningar Friidrott, Handboll och Basket, åtskilliga klubbars årsberättelser och jubileumsböcker med mera med mera.

I går fick jag lite samvetsbetänkligheter gentemot den stad jag älskar, Malmö. Jag tog med mig tio årgångar av magasinet Offside och skänkte till FIA, medveten om att de hamnar i ett bibliotek, öppet för allmänheten.

Men vem är intresserad av mina 15 hyllmeter idrottslektyr? Barn och barnbarn lär inte vara det. Men en del borde vara intressant i ett idrottsmuseum. Och som Malmöbo i närmare 65 år ser jag helst att det värdefullaste stannar i Malmö.

Kan jag hoppas att de nya byggnaderna på Stadionområdet även ger plats för ett återuppstående idrottsmuseum? Med ett stort bibliotek.