Ystads IF avslutade sin stålande säsong med att vinna SM-finalsviten med 3—1 över att verkligt bra Hammarby.

De fyra matcherna har bjudit på de ingredienser som ger handbollen det där lilla extra, ovisst in i det sista, fart, tuffhet, oftast ärliga tag utan filmningar, härliga kombinationer med finess och hårda välriktade skott. Allt detta kryddat med strålande målvaktsspel, oftast avgörande i jämna matcher. Väl accentuerat i de fyra finalmötena. Ystads Erik Hvenfelt och i går Alexander Lindén har vunnit alla fyra målvaktsmatcherna, gårdagens speciellt klart. Dessa två herrars spel var direkt avgörande.

I de bästa av idrottsvärldar vore Hammarby värda en chans till och att sen YIF fick säkra guldet inför över 3 000 åskådare i Ystad Arena.

Men man kan inte få allt.

***

Fyra i princip fullsatta hallar har gett en fantastisk publikkuliss. En missräkning är förstås att handbollen inte ens till finalerna (gäller även damernas dramatiska och sevärda finalserie) lyckas sälja arrangemanget till mera etablerade kanalerna utan hänvisar till Handbollsligan.se.

Handbollen har definitivt missat möjligheten att göra pr för sin sport till de stora massorna.

YIF och Hammarby och Skara och Sävehof har verkligen visat på handbollens kvaliteter.

Men jag har verkligen haft glädje av mina 3 791 kronor som det kostat att ha möjligheten att se alla  matcher i grundserie och slutspel. För både damer och herrar.

Är man lagd åt det lite nördiga hållet, så får det kosta.

***

Och kompletterar man detta med att ha tillgång till flitige Johan Flincks initierade artiklar på Aftonbladet.se får man en bra kunskap om tillståndet i svensk handboll.