Stefan Holm, Sveriges tidigare världsstjärna i höjdhopp, har i en intervju i Expressen uttalat sin oro över den breddmässiga utvecklingen inom svensk friidrott.

Han hänvisade till statistiken och den var obarmhärtig på de allra flesta håll, både på djupet (det finns grenar där man 2024 inte kan fylla en 100-bästalistaI) och mera toppmässigt. Som att 1992 hoppade 53 män över 2 meter i höjd, i år 18.

För de som följt min anspråkslösa blogg är det här inget nytt. Men det är förstås en enorm skillnad när en av svensk friidrotts främsta profiler framför sina synpunkter i en av de största tidningarna. Stefan Holm har ingen lösning (vem har det?), men hoppas på en debatt. I min bok en nödvändig sådan.

***

Stefan Holm diskuterar också barn- och ungdomsträningen. Han är kritisk till hur träningen för dem kring de 10. Att alla skall pröva alla grenar då och då är naturligtvis helt i sin ordning. Men att låta en i kula totalt talanglös grabb träna just kula i timmar är givetvis det bästa sättet att döda det friidrottsintresse som finns. Jag har under åren sett åtskilliga liknande exempel. Tydligen också Stefan Holm.

Allsidig träning i friidrott är inte lika med att träna alla dess olika grenar. Många ungdomstränare tycks tro det. En skicklig tränare ser vilken gren eller grenar hen har mest talang och intresse för. Låt då den aktive träna lite mer i dessa utan att glömma bort allsidigheten. Som inte är grenspecificerad.

Friidrott är svårt med sina många olika grenar, som kräver olika tränarkompetens. Att i en och samma förening utbilda tillräckligt många med tillräcklig kunskap är ett jätteproblem.

Och inte blir det lättare när seniorbredden blir tunnare. Min erfarenhet, sedan tidigt 1950-tal, är att merparten av duktiga tränare kommer från det skikt av friidrottare som var aktiva upp mot de 30 men aldrig nådde svensktoppen. De höll, låt oss kalla det distriktsklass. Denna kategori finns inte 2024.

***

Ett bevis på hur tunn framtiden i Skåne ser ut är att studera det antal 18- och 19-åringar som 2024 tävlade i Skåne. Jag har varit generös i min resultatgränsdragning.

24 grabbar och 20 tjejer har funnit nåd. En något strängare granskare hade kommit ner till högst 2x15. Två årgångar ger alltså cirka 30 aktiva.

Hur många av dessa kommer att seriöst att tävla som seniorer?

De 44 från den generösa listan representerade ynka åtta föreningar, de flesta av dem hade bara en eller två aktiva i dessa två åldersgrupper.

Enda klubb med en viss bredd är Malmö AI.