Senaste inläggen

Av Magnus Månsson - 18 april 2023 18:18

Det var en omtumlande måndag i två av Skånes elitklubbar i fotboll.

Både FC Rosengård och Helsingborgs IF sparkade sin tränare, HIF ”sympatiskt” nog båda sina och fullföljde utrensningen genom att säga adjö även till den huvudansvarige tjänstemannen, sportchefen, i detta fall Andreas Granqvist.

I vissa, sällsynta, fall har jag förståelse när tränare får lämna i förtid. Men i de här fallen har klubbarna full kännedom om tränarnas kapacitet. Rosengårds Renée Slegers har mycket framgångsrika säsonger bakom sig i klubben, de styrande och sportchefen Therese Sjögran kan inte vara okunniga om Slegers fotbollsfilosofi. Likväl förlängdes kontraktet. Tre seriematcher utan vinst, längre räckte inte tålamodet.

***

I HIF gav man Mattias Lindström och Alvaro Santos chansen i fjor att rädda laget kvar i Allsvenskan men trots att det misslyckades trodde man på dem och en snabb återkomst till högsta serien, eller i alla fall en toppstrid. 3x0—1 räckte för att tålamodet skulle ta slut.

Jag har inte sett HIF i år men väl några andra matcher i Superettan. Så här på lite distans verkar Öster vara det enda starka laget så min övertygelse är att det kommer att vara många lag med möjlighet att ta en av de tre platser som kan ge allsvensk status. Även ett HIF med eller utan tränarbyten.
Tidigare har jag framfört kritiken att sportcheferna, de huvudansvariga för rekrytering av ledarstab och spelare, nästan alltid slipper undan, när klubbarna gör sig av men sina tränare. HIF bröt detta mönster. Faktiskt ett plus i min lilla bok.  

***

Jag har sett alla tre Rosengårds tre seriematcher i år. Fredagar klockan 18 är en alldeles utmärkt tid i mitt schema. Nåväl. Det Rosengård presterat har inte varit värt mer än den poäng man fixat.  Jag är förvånad över den dåliga kvaliteten många spelare, även av årets nytillskott, visat.

Therese Sjögran är ärlig i en Sydsvenskanintervju, när hon erkänner att hon inte lyckats köpa spelare till de positioner som behövts. Om det beror på en begränsad marknad eller brist på pengar framgår inte.

Sjögran erkänner indirekt därmed att truppen inte håller måttet. Ett stort ansvar ligger på henne och styrelsen. Likväl offras Renée Slegers.

***

Rent allmänt kommer styrelserna för lätt undan, när tränare sparkas. Det är styrelsen som har det slutliga avgörandet.

***

Och så saknas tålamod. Speciellt i motvind.

***

I Superettan återstår 27 omgångar. 81 poäng att spela om.

Av Magnus Månsson - 17 april 2023 16:00

Pontus Jansons blivande återkomst till Malmö FF har blivit omskriven.

Berättigat. Det är en duktig fotbollsspelare med efter vad jag läst mig till tydliga ledaregenskaper.

Men så är det det där med överdrifterna. Läste i en tidning – inte Malmöbaserad – att Pontus Jansson kanske var en av de främsta återvändarna i svensk fotboll. Skribenten i fråga la för säkerhets skull till modern tid. Vad som nu menas med det. Det kan ju inte gälla 1950-talet, då Gunnar Gren återvände till Örgryte och inte heller 1960-talet med ”Nacka” Skoglund till Hammarby och Bosse Larsson till Malmö FF. Inte ens 2000-talet tillhör moderna tider med ”Henke” Larsson till Helsingborgs IF, Anders Svensson till Elfsborg, Kim Källström och Andreas Isaksson till Djurgården och ännu lite senare Sebastian Larsson och Mikael Lustig till AIK och Marcus Berg till IFK Göteborg. ”2000-talisterna” med alla över, eller i närheten av 100 landskamper

Jag har inte botaniserat i några lägg, bara litat på mitt åldrande minne. Det finns förmodligen fler spelare med bättre meriter än – jag poängterar duktige – Pontus Jansson med sina 27 A-landskamper.

Idrottshistoriska kunskaper är inte den unga sportjournalistgenerationens bästa gren.

Bombastiska illa underbyggda rubriker som ger ”klick” är det moderna modet.

Av Magnus Månsson - 13 april 2023 17:29

Såg den dramatiska kvartsfinalen i handboll mellan Ystads IF och IFK Skövde.

Tänkte skriva ner några funderingar i går men annat kom emellan. Det känns onekligen skönt att antalet tvång avtar med åldern.

För dem som inte vet: YIF vann med uddamålet med boll i tomt mål två sekunder före slut i första förlängningen och är därmed klart för SM-semifinal.

***

Är man född och uppvuxen i Skurup med Ystads Allehanda som husorgan (vi hade faktiskt två morgontidningar, även Sydsvenskan) lärde man sig tidigt gilla Ystads IF i handbollssammanhang,

Under gymnasietiden i Ystad fick man blivande elitspelare som skolkamrater och fick tillfälle att ibland lira lite spontanhanboll mot några av dem.

Givetvis såg jag min första elitmatch i den trånga hallen på Jennygatan med YIF som hemmalag.

När jag blev journalist blev det många besök i Österporthallen, oftast välkomsthälsad av Lasse Bruhn (som vi Skurups AIF mötte i juniorfotboll några gånger, Lasse i YIF). Högtidsstunden i Österporthallen var SM-finalen 1992, då jag i ett stökigt, champagneluktande omklädningsrum segerintervjuade en mycket rörd Sven ”Sjöman” Nilsson, den legendariske tränaren/ledaren. Det var en känslosam intervju som jag ännu minns 30 år efteråt.

Numera följer jag bara YIF genom tv. Men eftersom en släkting har en framträdande roll i laget är YIF-intresset intakt.

***

Ideologiskt ligger YIF:s sätt att genom en bred ungdomsverksamhet lägga en stabil grund för elitlaget står mitt synsätt nära. Att truppen måste kryddas med spelare utifrån är ett måste i den moderna idrottsvärlden.

Sympatin för YIF har vuxit de senaste säsongerna. Unge coachen Oscar Carléns mod att även i skarpt läge våga ge sina unga talanger rejält med utvecklande matchtid är imponerande. Han visade det inte minst i mötet mot Skövde då 20-årige orutinerade Albin Fingal fick spela när det verkligen stod och vägde.

***

På senare år har YIF och satsat på dam- och flicklag, ytterligare plus i min bok. Handbollen har ett rejält grepp om elitidrotten i stan – här bidrar även IFK Ystad. När nu även damhandbollen närmar sig svensktoppen kommer den att dra till sig talanger från övriga sporter. YIF, Friidrott har en av landets mest lovande tjejer i sina led. Hon är även mycket duktig i handboll och uttagen till ett ungdomslandslagsläger. Vilken idrottsväg tar hon? I Ystad är det inte svårt att gissa.

Åren kring 1960 var fotbollen stark i både IFK och YIF. Men det var under en tid då handbollssäsongen var kort och det gick att hjälpligt kombinera fotboll och handboll. Det fungerar inte längre. I Ystad väljer talangerna handboll. Fotbollslagen i stan spelar på nivå 6 och 7.

***

Trots mina YIF-anknytningar skaver vinsten något. Skövde fick för många tveksamma, avgörande domslut mot sig. Domarparet höll inte måttet för en match av denna dignitet.

Ystad Arena är inte IFK Skövdes lyckohall. Minns SM-finalförlust med några tiondelar i fjor!

***

På tal om tidtagning och handboll. Är det mer än jag som irriterar mig över domarnas inkonsekvens, när de ger time-out-tecken för golvtorkning, för boll upp på läktaren, för skador med mera med mera. Det försvinner ett ojämnt antal sekunder match efter match.

Skövde drabbades hårt i SM-finalen.

De enda klara signalerna är de för paus- och slutsignal.

Jag har ingen lösning. Men måste det vara så?

 

 

Av Magnus Månsson - 11 april 2023 17:31

Det blev några allsvenska matcher även den här helgen.

Med toppmötet Häcken—Hammarby, 3—1, som den fotbollsmässiga höjdpunkten.

28 omgångar återstår men krisen har – enligt viss massmedia – redan smugit sig in i främst AIK och IFK Göteborg, två av landets historiskt sett framgångsrikaste klubbar. Intresset kring storheterna är enormt och två nollpoängare sätter känslorna i svall. Det blåser på toppen även om det just nu är botten.

***

Jag gillar inte krisrubriker, definitivt inte efter två omgångar, men de lär väl sälja, eller med tidningsvärldens moderna räkningssystem, ge klickar.

Det negativa får ofta en framskjuten plats. Såg en rubrik: Elfsborgs sämsta start på 36 år.

Vadå, Elfsborg som historiskt sett haft så många undermåliga säsongsöppningar med många omgångar före första vinsten. 0—2 mot Häcken och 0—0 i stark blåst borta mot svårspelade Varberg med ett strålande målvaktsspel av David Olsson innebär att Boråslaget nollats i de två inledande matcherna. Och se det har tydligen inte hänt på 36 år. Att Elfsborg har en poäng mot många gånger tidigare noll, det betyder inget i det här sammanhanget.

Alltför en negativ rubrik.

I min mening lite tröttsamma vinklingar.

***

Nedmonteringarna av sportredaktionerna i Malmö har gjort mediavärlden klart fattigare. Det finns bara Sydsvenskan, en tidning på gott och ont, att tillgå. Om man vill läsa om Malmö FF finns det förstås sajter, men jag vill inte betala för förutsägbara artiklar skrivna med himmelsblå ögon.

Inland önskar man dock ha tillgång till mer än en MFF-krönika i SDS. Som nu senast efter 2—1-vinsten över Brommapojkarna. Krönikören menade att MFF:s stora problem låg i ineffektiviteten, det är bara Isaac Kiese Thelin som gör mål.

Från min tv-fåtöljsvinkel hade jag varit betydligt mer orolig över det kollektiva försvarsarbetet. Med bättre effektivitet hos Kalmar och BP hade MFF inte kommit undan med totalt ett baklängesmål. Ett eventuellt blivande guldlag kan inte ge sina motståndare så många ypperliga lägen som MFF gett KFF och BP.

***

Två verkligt intressanta möten kommande helg: AIK mot Hammarby och IFK Göteborg mot Malmö FF.

Två ”krislag” på hemmaplan mot två troliga medaljlag.

Fotbollshelgen är räddad. Det finns mer på menyn.

 

 

Av Magnus Månsson - 6 april 2023 22:27

Så är den då igång, herrarnas fotbollsallsvenska.

Det är trångt nu i tv-tablåerna, slutspel och kval i handboll för båda könen och sen och annan tredjeperiod i ishockeyslutspelet.

I onsdags dessutom en alldeles ypperlig landskamp för damer i handboll mellan Sverige och Danmark. Även om mästerskapskänslan saknades var det stor idrottsunderhållning med finess och tempo.

Nytt möte, nu i fotboll, Sverige och Danmarks damer i Malmö är det på fredag. Blir nog inget tittande. Långfredagen är inbokad för en kortare Konstrunda.

Periodens Avstå: VM för damer hockey.

***

Såg fem matcher i premiäromgången i Allsvenskan. Vet att jag inte är ensam med denna – jag medger – överkonsumtion.

Mycket finns att kommentera.

Ibland känns det dock som om debatten står stilla, det är upprepningar i vissa ämnen säsong efter säsong. Som nu det här med naturgräs, hybridgräs och varierade slag av konstgräs. Det går inte i det här landet att spela seriematcher från april till december på naturgräs.

AIK klagade – redan före avspark – på gräsunderlaget på Örjans vall i sydliga Halmstad. Av vad jag förstått tvingas Värnamo och Degerfors flytta sina hemmapremiärer till arenor med konstgräs.

Och här i Malmö kan kommunen i helgen inte bjuda på acceptabelt naturgräsunderlag utan lag i division 1 och 2 måste spela sina matcher på Limhamns konstgräs.

Konstgräs är svensk fotbolls räddning om vi vill ha med hela landet och dessutom seriespel i minst åtta månader.

Hybridgräset har lanserats som en välsignad räddning från hemskheten konstgräs. Det håller inte på Nya Ullevi för deras tre hyresgäster. Gais och ÖIS måste i nuläget ta hjälp av Bravidas konstgräs.

Malmö och Eleda bjöd på ett strålande hybridgräsunderlag i premiären. Till vilket pris? Från mitt köksfönster har jag utsikt till Eleda. Natt efter natt – nästan i alla fall – lyser någon form av ljus med inkopplad värme upp himlen över stadion. Till vilket pris i dessa tider med de höga elkostnaderna?

För att hålla denna utmärkta plankvalitet minimerar ägaren Malmö FF utnyttjandet. Den mesta träningen bedrivs på hybridträningsytorna.

Malmö FF är priviligierat.

Så ser det inte ut i övriga landet. Arenorna måste i de flesta fall utnyttjas av mer än en klubb och ett lag.

Det är därför konstgräs för många orter och många lag är nödvändighet.

***

Sen undra jag återigen varför samma debatt inte sker inom damfotbollen, Allsvenskans sydligaste lag, FC Rosengård, spelar på konstgräs.

 

Av Magnus Månsson - 3 april 2023 16:59

Det blev ingen lyckad helg för de skånska herrjuniorlagen i sista kvalsteget till SM-finalspelet.

Sju lag var kvar i steg 4. Det är bra breddmässigt och på sikt kanske viktigast i min filosofi om ungdomsidrott: Med bredden mot toppen.

Klarade sista kvalhindret gjorde IFK Kristianstad. Inget av de övriga lagen, Åhus, Lödde, Ystads IF, HK Malmö, Lugi eller H 43 Lund var riktigt nära.

Sju av de åtta finallagens seniorer spelar i Handbollsligan. Undantaget är Halmstad HF, en samlingsklubb för ungdomsverksamheten i stan, och ett försök att genom bra ungdomsrekrytering åter få ett elitlag, då i Drotts dräkt.

***

Skåne kommer i finalerna i maj i Uppsala att vara representerade av 14 lag från sju klubbar:

Lugi 4, Lödde 3, YIF 2, IFK Kristianstad 2, Ankaret 1, OV Helsingborg 1 och H 43 1.

***

Flest finallag har Önnered, en kommande maktfaktor i svensk handboll med elitlag för båda könen och en bred ungdomssektion, med fem, följt av Lugi med fyra och Lödde, Sävehof, Skånela och Alingsås med tre vardera.

***

Det är just i Skåne och Göteborgsregionen som handbollen är störst både numerärt och kvalitetmässigt. Skåne 14 lag, Storgöteborg 16 och Storstockholm 8 ger sammantaget 38 lag. 48 lag finns i finalerna. Endast 10 kommer utanför de tre stora regionerna.

Handbollssverige har många vita fläckar.

 

Av Magnus Månsson - 2 april 2023 14:42

Handbollsligan är slutspelad.

Med en förväntad sluttabell.

Nu är jag förstås lite ”kagig”. För en gångs skull hittade jag någorlunda rätt i mina septemberspekulationer, hade helt rätt på Ystads IF (3), Hammarby (4), Skövde (5), HK Malmö (9), Hallby (10) och Önnered (11). Tippade Sävehof etta före Kristianstad, blev tvärtom. Hade Alingsås som sjua, blev femma, och Guif som åtta, kom sjua. OV (12) och RIK (13 fick båda en placering sämre i facit.

Inom felmarginalerna?

***

Nåväl, jag hade två rejäla fel.  Främst naturligtvis Aranäs slutspelsplats. Efter säsonger av kval blev det till och med slutspel för den gedigna Kungsbackaklubben.  Aranäs blev under de år USM-slutspelen avgjordes i Malmö något av en favoritklubb, alltid många finallag och alltid stöttade av positiva supportar. En välförtjänt seniorframgång för en klubb som fostrat många elitspelare.

***

Lugi negativa kvalplats såg jag inte i höstas, hade laget som sexa. Nu försvinner Fredrik Olsson och Casper Käll till den utländska proffsvärlden, Christoffer Schnell till HK Malmö. Theo Übelacker, med alla sina huvudskador, är förmodligen ett osäkert framtidskort. Dessa fyra har varit de bärande spelarna under säsongen. Med sin krånglande ekonomi blir det tufft de kommande åren för Lugi. En strålande ungdomsverksamhet är en bra grund men inte tillräcklig för att få ett starkt elitlag.

Ekonomiskt är det tufft för Lundahandbollen. Glöm inte att H 43 seniordel gick i konkurs 2014.

***

Kvalet till Handbollsligan klarar ligalagen oftast utan större besvär. Har svårt att se Önnered förlora mot Kungälv eller Lugi mot Skånela. De ovissaste mötena är av naturliga skäl, bästa laget från Allsvenskan mot sämsta från Handbollsligan. Karlskrona mot OV blir nog en rysare.

***

Amo från Alstermo byter plats i Handbollsligan mot mesta mästarna Redbergslid. Kontasteranas klubbar i svensk elithandboll. Uppstickare piggar alltid upp.

Men högsta serien utan RIK känns tomt, liksom en hockeyliga utan Brynäs.

RIK:s regress är till en del självförvållad men en klubb utan någon fast förankring för matcher och träning jobbar i motvind. Det har Göteborgsklubben gjort ett antal år.

***

Slutspelet då?

Att tättrion, Kristianstad, Sävehof, Ystads IF, når semifinal tvivlar jag inte på. Aranäs, Guif och Skövde räcker inte till över fem matcher.

Hammarby—Alingsås är ovissare. Mikael Franzén, tränaren, har en förmåga att få sitt Alingsås att komma i form lagom till slutspel, har också imponerat i sitt Europaspel.

Samtidigt har Hammarby visat en stabil form på hög nivå. Det är få lag som matchar IFK

Kristianstad över två matcher som Hammarby gjorde i dubbelmötet i svenska cupens finaler.

Så det får bli:

Kristianstad—Hammarby och Sävehof—Ystads IF.

Intressant blir hur pass Sävehofs nyckelspelare blivit kuranta och kommit i matchform inför ett tätt matchande.

I YIF har Oscar Carlén låtit i stort alla spelare få speltid, även i skarpt läge för de unga både i ligan och i Europaspelet. YIF är förberett för ett långt slutspel.

Och förvarar SM-guldet i en final mot IFK Kristianstad.

 

 

Av Magnus Månsson - 31 mars 2023 08:47

Här kommer del 2 av mina allsvenska funderingar.

Jag har en känsla av att glappet mellan den absoluta toppen och låt oss säga de sex sämsta lagen är större än tidigare. Vilket inte innebär att det inte kommer att bli en hel del överraskningar på vägen.  Det som är kryddorna i en lång serie.

Nu kör vi!

9) IFK Göteborg. Röriga Blåvitt. Finns det någon klubb på denna nivå som under den senaste tioårsperioden ändrat filosofi så många gånger som IFK? Det finns spets – lite ålderdomlig? – och ung talang men vilken tränare skall få till en fungerande harmoni?

10) Mjällby AIF. Kunde lika gärna ha placerat Blekinges idrottsstolthet som sjua/åtta. Har mist profiler år efter år men hittar alltid ersättare ute i vida världen eller i närområdet. Förbluffande många spelare kommer från distriktets småklubbar. Betänk att Blekinge bara har 160 000 innevånare, hälften av Malmö.

11) IK Sirius. På denna nivå placerar sig Uppsalalaget nästan alltid. Där befinner man sig i den ekonomiska hierarkin. Säljer – tvingas? – årligen några av sina bästa men har svårt att ersätta med högre kvalitet. Tredje tränaren på tre år är inget plus. Min specielle favorit japanen Sugita har lämnat laget,

12) Halmstads BK. Måste lita på verkligt duktige målvakten Malkolm Nilsson Säfqvist och rutinerade innerbacksparet Andreas Johnsson/Joseph Baffo. Truppen ser jämnstruken ut. Framåt finns trycket på nye Viktor Granath, Superettans skyttevinnare 2022 från Västerås SK.

13) Degerfors IF. Ingen trupp som imponerar. Det gör sällan Degerfors. Tre tunga förluster kommer att bli kännbara. Kanske ett önsketips att laget slipper kval. Men har man läst Erik Bengtssons Heja, röda vita laget finns Degerfors för alltid i mitt romantiska fotbollshjärta.

14) Varbergs Bois. Kan det gå en fjärde gång för Joakim Perssons lag?  Till kval i alla fall och tack vare tränarens taktiska förmåga. Att Robert Simovic försvunnit utomlands kommer påverka spelet. Hans tuffa huvudspel har varit ett starkt offensivt vapen.

15) IFK Värnamo. Kan man ersätta Marcus Antonssons många mål? Hoppet står till Gustav Engvall, åter i svensk fotboll. Jag tror det är viktigt att Jonas Thern får en , när han återvänder till sin moderklubb. Erkänner oförbehållsamt att min kännedom IFK Värnamo inte är speciellt stor.

16) Brommapojkarna. Med BP-fostrade spelare i internationella höga ligor och uppemot ett lag i de allsvenska konkurrenterna är det väl för mycket att tro att BP:s sejour denna gång skall bli mer än ettårig. Nyförvärven har allsvensk erfarenhet men inget av dem har gjort några större, långvariga avtryck i högsta serien.

 

Presentation

Fråga mig

29 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11 12 13
14
15
16
17
18
19
20
21
22 23
24
25 26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2024
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards