Senaste inläggen

Av Magnus Månsson - 4 augusti 2017 17:53

Om några timmar invigs VM i friidrott i London.

Sverige har 29 kvalificerade aktiva.

Det är bra.

Under säsongen har det noterats tio svenska seniorrekord, sex av dessa i VM-grenar.

Det är bra.

Två bevis på det positiva inom svensk friidrott. Det negativa har jag berört några gånger, så det hoppar vi i dag.

Det positiva har fått VM-förhoppningarna att stiga till oanade höjder. En kvällstidningsjournalist har sålt sin heder och menat att Sverige kan göra sitt bästa VM någonsin, det vill säga överträffa Paris 2003 med två guld, ett silver och två brons. Några andra kalkylerar med tre, kanske fyra medaljer.

Vid den traditionella veteranfredagsfikan kom vi fram till att en svensk medalj var det realistiska. Daniel Ståhl i diskus givetvis. Men märk väl, medalj, inte guld. Marginalerna är så små att det bara kan vara några futtiga decimeter mellan ett guld och en plats utanför pallen.

Men Daniel Ståhl pallar!

VM-konkurrensen är stentuff. Alla kontinenter har friidrottare av världsklass. I VM får varje nation ställa upp med tre aktiva per gren. Detta gör att konkurrensen i ett VM i friidrott är betydligt tuffare än i ett VM i simning, där antalet deltagare/per nation är maximerat till två.

Jag är den största beundrare av simningens fantastiska Sarah Sjöström. Men det var Sarah med sina fyra medaljer från VM-veckan i Budapest, som massmedialt räddade svensk simning från negativa rubriker. Med sina många närliggande distanser i simsätt som behärskas av samme utövare kan en aktiv, som nu Sarah Sjöström, fixa fyra individuella medaljer. Det är en omöjlighet i friidrott.

Så gör nu inga medaljjämförelser mellan simning och friidrott!

Konkurrens och förutsättningarna är helt olika.

ANNONS
Av Magnus Månsson - 2 augusti 2017 21:18

I helgen börjar VM i friidrott i London.

I helgen skulle de skånska mästerskapen i friidrott avgjorts i Ängelholm.

VM blir en fest.

DM blir inget alls. Orsak: För få anmälda.

Det är ambitiöst – i min ringa värld, överambitiöst – att inbjuda till ett skånskt

mästerskap med ett i stort komplett grenprogram i alla åldersgrupper utom 22-åringar. Det är ju bara att bara att ta en titt i den aktuella Skånestatistiken för att konstatera att det inte finns underlag för ett värdigt mästerskap. I den nuvarande situationen är det bara finna sig i läget. Det finns ingen anledning för skånsk friidrott att försöka hålla liv i något som ingen – varken aktiva eller klubbar -- verkar ha något intresse av. Samtidigt är det illavarslande att ytterligare en tävling, som i grunden riktar sig till ungdomar, ställs in i distriktet under säsongen. Tidigare har Finish Games och Malmö Youth, en tävling i anslutning till luftslottet Malmö Games, strukits från årets tävlingskalender. Det innebär i sin tur att skånska friidrottsungdomar, som inte är kvalificerade till U- eller JSM, inte har ett enda tävlingstillfälle på hemmaplan under augusti, årets bästa månad för att rekrytera och stimulera unga friidrottare. Efter att IFK Lund den 1--3 september genomfört Sydsvenska ungdomsspelen, Skånes äldsta ungdomstävling,  är det sedan helt tomt på arenatävlingar i Skåne.

Från början av den här månaden är 14 mer eller mindre inkomstbringande långlopp av olika dignitet inplanerade i Skåne.

För en person med ett stort hjärta för arenafridrott för ungdomar känns denna snedvridning fel. Den kommer inte att vända en kantrande skuta. Tvärtom. Motvinden blir än kraftigare.

Lösningen? Har tyvärr inget bra förslag. Med det nuvarande numerära underlaget ute i klubbarna finns det inte tillräckligt med aktiva i 13- 14—årsåldern för att exempelvis inbjuda till ett skånskt mästerskap i lag för dessa åldersgrupper. Alla pratar om medicinen ”lagtävling” men ingen eller få orkar organisera något sådant.

Gud förbjude att man att man går än längre ner i åldrarna för att få till stånd ett DM med anständiga startfält. Skånsk friidrott måste ge stimulans till de yngre tonåringarna. Med lagtävlingar och övriga tävlingar jämnt utspridda över säsongen från maj till oktober.

Ingen kan vara nöjd med utvecklingen. Den har varit väldig negativ under en väldigt lång period. En hel generation är på väg att försvinna.

 

ANNONS
Av Magnus Månsson - 30 juli 2017 11:56

Resurser finns det gott om på tv-sporten. 

Tänk bara att ha fyra experter på plast i Holland (förlåt, men hejar inte hemmapubliken just på Holland?) för att delge oss tittare sina åsikter om en och samma match i EM-fotbollen, Frida Östberg, Lisa Ek, Daniel Nannskog och Markus Johannesson. Ja egentligen är de fem, för när Chris Härenstam refererar är han lika mycket kommentator.

Jag medge att jag nästan aldrig följer för- mellan- och eftersnacket noggrant men intrycket är att alla fem i stort är eniga. Det har varit lite av ”klia mig på ryggen”.

Det är inte så lite slöseri med resurser.

***

Den svenska EM-insatsen då? En vinst på fyra matcher ger svaret.

Positivt var att de unga Linköpingstjejerna Fridolina Rolfö och Stina Blackstenius tog för sig och visade att det finns en framtida generation att hoppas på. En eloge också till deras klubb Linköpings FC som låtit dem få utvecklande speltid i Allsvenskan redan från unga år i stället för att som deras främsta konkurrent, FC Rosengård, mestadels söka sig utomlands.

***

Bottennappet: Kosovare Asllanis bortförklaring om att det var den tyska domaren, som var orsaken till elimineringen. Självkritik är inte hennes bästa egenskap.

***

Såg även några allsvenska för herrar i går.

Det är intressant att konstatera att lag med små resurser, bra inhemsk scouting och skickliga tränare kan ge de mera etablerade klubbarna tufft motstånd.

De två senaste säsongerna har Östersund varit det lysande exemplet, Sirius är på väg mot en strålande premiärsäsong. Jönköping lär väl inte bli något topplag men när det ”hemvävda” laget vinner över ett Hammarby med sex utländska spelare i startelvan känns det skönt i en själ, som känner för den djupa svenska klubbfotbollen.

Sundsvall måste också räknas in i den kategori av den lilla mus som då och då kan ryta till. Att faktiskt sätta rejäl press på självaste MFF är starkt med ett lag, där ingen hade tagit plast i MFF-truppen.

 

Av Magnus Månsson - 27 juli 2017 16:16

Jag är intresserad av Allsvenskan i fotboll.

Om nu någon som då och då tittar in på den här bloggen missat det.

Med Allsvenskan menar jag hela serien, inte bara MFF. En sak har man lärt sig. Vill man veta vad som sker i konkurrentklubbarna kan man inte nöja sig med att läsa Sydsvenskan, min dagliga tidning sen närmare 70 år. Man ”tvingas” ut på nätet.

I går presenterade fem av de allsvenska klubbarna förändringar i sina trupper. Inte ett ord om detta i Sydsvenskan. Den dagliga rapporten från MFF-träningen med bild och allt fanns det utrymme för med konstaterandet att Jeremejeff och Safari vari i full träning. Dessutom bekräftades det som tidningen redan klargjort några dagar tidigare att Pa Konate lämnar MFF.

Tror verkligen de ansvariga att större delen av läsekretsen anser dessa prioriteringar vara korrekta? Tre fjärdedelar av en sida om MFF, som med lätthet kunnat komprimerats och gett plats för vad som hänt i AIK, IFK Göteborg, IFK Norrköping, J-Södra och Halmstad BK.

Jag vet att jag inte är ensam om att denna åsikt.

Det är tur att nätet finns.

***

När jag nu ändå är arg kan jag väl lika bra fortsätta att kverulera. I går informerade jag Malmöpressen om att Heleneholms 800 meterslöpare Mattias Ohlsson och Sara Ericsson i GP-tävlingen i Karlstad löpt distansen på 1.49,873 respektive 2.10,35, två resultat av svensk elitklass. Mattias tid är den fjärde bästa i Sverige i år.

Nättidningen Skånesport och Skånskan publicerade releasen. Inte en rad i Sydsvenskan. Nej, nej …

Gav man nu inte plats för fem nyheter från herrarnas allsvenska kunde man ju också strukit notisen om en övergång i Damallsvenskan och uppmärksammat två bra lokala idrottsprestationer.

Men det är inte lätt att vara en liten klubb.

***

Avslutningsvis lite statistiskt nörderi (ordet finns nog inte, va?):

Av löpare fostrade i en Malmöklubb har bara MAI:arna Ronny Olsson, Jörgen Zaki och Jan-Ingvar Ohlsson samt Heleneholms Johnny Kroon löpt snabbare än Mattias Ohlsson.

På damsidan är endast Heleneholms Annika Lewin bättre än Sara Ericsson.

Det är alltså två utmärkta prestationer.

 

 

 

 

Av Magnus Månsson - 25 juli 2017 19:44

De är skicklig, fotbollsagenterna.

Eller är det sportcheferna i klubbarna ute i vida världen som är godtrogna?

Jag får ofta sådana här tankar när man läser om alla de fotbollsövergångar som sker – också i vida världen. Men låt oss hålla oss till Sverige.

Nu i dagarna är funderingarna aktuella igen. Den italienska Liga A-klubben Spal – förvisso nykomling – har köpt två spelare från Allsvenskan, AIK:s Sauli Väisänen och Malmö FF:s Pa Konate. Två hyggliga spelare, men de är inte ens helt ordinarie i sina klubbar. Liga A rankas högre än Allsvenskan och risken är uppenbar att de hamnar på samma långa lista som så många andra duktiga spelare, den med spelare långt från en A-lagsplats.

Den listan är som sagt lång, liksom den med spelare som efter bara en kort period utomlands återkommit till Sverige, där de fått den tidigare bristvaran speltid.

Ok, med erfarenhet och ett större bankkonto än när de flyttade. Så har naturligtvis också den skicklige agenten gjort sig en ny hacka, när han sålt samme spelare en andra eller tredje gång.

Förhoppningsvis vet den svenske köparen vad han får och man får också hoppas att återköpssumman är lägre än den vid försäljningen. I så fall blir det ett ekonomiskt plus för svensk fotboll på den affären. Om nu inte sign-on-bonusen – en sådan lär också finnas i många fall – till spelaren är alltför hög.

Som jag sagt tidigare, övergångar i de större bollsporterna platsar även på ekonomisidorna.  I denna karusell är agenterna en ekonomisk vinnare.

Sen kan man ju undra om det i den stora fotbollsnationen Italien inte finns inhemska på spelare av Sauli Väisänens och Pa Konates kapacitet.

Liksom man kan ställa samma fråga till de svenska klubbarna, där det finns utländska spelare med tveksam kvalitet.

 

 

Av Magnus Månsson - 24 juli 2017 15:38

Har från och till sett några matcher i EM-fotbollen för damer.

Det lär bli fler när turneringen går in i slutspelet. Då det också kan vara dags med några synpunkter. Redan nu kan man dock konstatera att målvakterna – med några undantag – generellt sett blivit bättre.

Men jag tycker faktiskt synd om dem. Målet, 7,32x2,44, är för stort, speciellt på höjden. De kvinnliga målvakterna har svårt att nå upp. De taffliga ingripandena sker oftast på de höga skotten, även ”ofarliga” sådan, just under ribban. Längden och den fysiska kraften räcker inte till. Måtten är fastställda efter mansstandard.

I friidrott är häck- och hinder olika för kvinnor och män, kastredskapen har olika vikt. I basket och handboll är bollstorleken inte de samma. I golf är tee olika. Det finns fler exempel där idrotten har hänsyn till den naturliga fysiska skillnaden mellan könen.

Men inte i fotbollen. Det är dags att sänka ribban för att ge målvakterna mera rättvisa.

***

Sen kan man givetvis också ställa sig frågan, varför en 13-årig tjej (eller kille) skall ha ett lika stort mål att vakta som en fullvuxen karl.

 

 

Av Magnus Månsson - 22 juli 2017 14:28

Om några timmar inleds andra halvlek av Allsvenskan i fotboll, modell 2017.

Första halvlek har givetvis gett antydningar om hur tabellen kommer att se ut efter 30 omgångar. Delvis i alla fall, men med ett värvningsfönster vidöppet åt alla håll kan det hända mycket.

Malmö FF:s sorti från Europaspel har ändrat förutsättningarna. Den tuffa höst man planerat för blir inte av, samtidigt som två svåra toppkonkurrenter, AIK och Östersund, haft och får ett tätare program. Norrköping, ett annat eventuellt hot, har också haft fler Europamatcher än MFF. Att Norrköping föll bort var en större idrottslig besvikelse än att MFF gjorde det. Det är trots allt en viss skillnad på ett fotbollslag från Balkan än ett från Baltikum.

Så här inför andra halvlek finns det kanske fog för vissa summeringar, helt subjektiva.

 

ÖVERRASKNINGAR

Givetvis först och främst IK Sirius, som med för den stora fotbollsallmänheten okänd trupp och med begränsade resurser skapat ett lag, som spelar en effektiv och attraktiv fotboll.

Östersunds andra säsong i högsta serien är också överraskande. Jag trodde inte att laget skulle fortsätta att utveckla sin fotbollskonst. Och då finns inte knallsensationen i kvalet mot Galatasaray med i bedömningen.

Sirius och Östersunds ”vårtermin” visar dels att topplagen från Superettan numera är bra förberedda för allsvenskt spel och dels att det finns talanger ute i bygderna med kvalitet.

J-Södras anonyma trupp är uppbyggd på samma sätt, liksom Sundsvalls. Förvisso inga topplag och inga lag som kan inlemmas i kategorin överraskningar men två klubbar som ger en bra bild av att man kan lyckas utan stora pengar.

BESVIKELSER

BK Häckens inledning har inte varit bra. Skador och missflyt med domarna har delvis ställt till det. Man skall inte heller bortse från att Hisingelaget säsong efter säsong tappat sin ledande målskytt.

Höstens prestigevärvning av Alexander Farnerud har i hans vårform blivit en belastning. Han har inte klarat av den nyckelroll han fått. Häcken har varit som bäst utan Alexander Farnerud. Men vem petar en prestigevärvning?

Djurgården med sina tunga värvningar borde haft en bättre placering. Truppen är ju bra.

Med ett innermittfältspar, som i bästa slag rankas som det kanske bästa i Allsvenskan borta, är bottenplaceringen för Kalmar FF kanske förklarlig. Men även utan Rasmus Elm och Ismael borde laget kunnat prestera bättre.

 

STJÄRNSKOTTEN

Några unga spelare som imponerat – i alla fall då och då: målvakterna Patrik Dahlberg (IFK Göteborg) och Isak Pettersson (HBK), Jesper Nyholm (AIK), Simon Olsson (Elfsborg), Felix Beijmo (Djurgården), Nicklas Eliasson (Norrköping). Kingsley Sarfo (Sirius/MFF) samt Häckens Daleho Irandust och Egzon Binaku.

 

NYCKELSPELARE och ARTISTER

Som gjort en det mycket bra hittills:

Johan Wiland och Anders Christiansen (MFF), Stefan Ishizaki (AIK), Simon Lundevall (Elfsborg), Andreas Johansson (Norrköping), Jiloan Hammad (Hammarby) och Nordin Gerzic (ÖSK).

 

FELAKTIGT STRAFFADE

Fyra välkända tränare, etablerade, Pelle Olsson, Jörgen Lennartsson, Janne Jönsson och Peter Swärd har fått sparken. Men ingen sportchef som anställt vederbörande och formerat trupperna.

 

ÖNSKAN

Att domarinsatserna inte blir så svajiga. Misstagen har varit för många. Nivåerna för skiftande match för match och domare för domare.

 

 

Av Magnus Månsson - 20 juli 2017 17:36

Det ät lite dämpat i MFF-land i dessa dagar.

Det märks i samtal med fans. Och i den MFF-sympatiserade delen av massmedia.

Elimineringen i kvalet till Champions League mot Vardar (1—3) har satt sina spår. Favoriterna höll inte den klass man trott. Men redan före match 2 i Makedonien kunde man hos två av de känslomässigt mest engagerade skribenterna läsa sig till en viss oro. Ett avancemang var inte självklart. Oron var berättigad.

De fyra tävlingsmatcherna efter uppehållet och före 1—3 var inte övertygande, 3—2 mot Eskilstuna, 1—0 mot Häcken, 1—1 mot Vardar hemma och 3—3 mot Sirius. Totalt sett var målvakten Johan Wiland lagets främste i dessa fyra möten. I alla fall om någon är intresserad av min åsikt.

***

Orsaken till förlusten – jag nöjer mig med denna benämning, de hårdare omdömena är använda – är i grund och botten den, att det lag man mönstrade i tisdags inte var tävlingsförberett för en tuff internationell match.

I min värld – oavsett idrott – är det tävlingar som betyder något, som är den nödvändiga grunden för lyckade resultat. För bra form. I synnerhet i internationell konkurrens.

I det lag som spelade mot Varda hade Markus Rosenberg totalt 10 minuters speltid av 360 (4x90), Rasmus Bengtsson 26, Pa Konate 74, Ekreim 87 och Berget 183, den ende i denna kvintett med en hel match i benen.

Dessa fem spelare var tävlingsmässigt inte förberedda för en match i ett så kvalificerat sammanhang som ett kval till Champions League.

***

Bredden i MFF må vara Allsvenskans bästa. Här räckte den inte till.

Detta sagt utan att ha några synpunkter på laguttagningen.

 

 

Presentation

Fråga mig

17 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3
4
5
6 7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17 18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ manssonsport med Blogkeen
Följ manssonsport med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se