Inlägg publicerade under kategorin Journalistik

Av Magnus Månsson - 13 oktober 2017 16:54

De är pålästa.

Det kan man inte ta ifrån många av de nya referenter/kommentatorer, som hörs allt oftare i de många tv-kanalerna.

Men oj vad de pladdrar på. Allt de läst sig till skall ut under matchernas gång. De kan allt om alla spelares karriärer, från det första målet i en reservlagsmatch, till A-lagsdebuten, alla klubbyten och så vidare och så vidare.

Imponerande i sig, men ack så tröttsamt. Vem orkar lyssna? Vem kan ta till sig all denna information? Samtidigt som man skall försöka koncentrera sig på själva matchen.

Många av dessa ”ordbajsare” döljer sin okunnighet om själva spelet genom faktauppgifterna. Ja, om allt nu är fakta. Den stora mängd av information, som man får sig till del, är omöjlig att kolla. Om man nu skulle vilja det. Mycket är helt oväsentligt för allmäntittaren.

Det finns många synare. Det är få namn jag lagt på minnet. Jag har för vana att hoppa över det mesta av det oftast ointressanta förhandssnacket, då man presenterar kommentatorerna. Den tiden kan man spendera till nyttigare ting.

Det värsta jag upplevt på sistone är Eurosports sändning från VM-kvalet Vitryssland—Nederländerna. Killen som pratade och pratade och pratade och spottade ur sig information fick till och med Fyrans Daniel Kristiansson att verka ordkarg. Tillåt mig tillägga: Daniel Kristiansson har blivit sparsammare med att vilja briljera med uppgifter om spelarna. Men handbollens regler och finesser har han ännu inte lärt sig.

Kunskap och förberedelser är naturligtvis inget fel. Men det gäller att utnyttja det med omdöme. Lasse Grankvist, C Mores ankare, sa vid ett tillfälle ungefär så här vi ett Frukostmöte med Idrottsmuseets Vänner:

Det gället att kunna ”allt”, men ha förmågan att bara använda kanske några procent i ett referat.
Visdomsord att ta lärdom av för en yngre generation.

 

ANNONS
Av Magnus Månsson - 18 september 2017 12:04

 

Malmö FF vann i går med 4—0 på hemmaplan mot tiondeplacerade Hammarby i den allsvenska fotbollen.

Och euforin stiger i MFF-leden. Och dit räknar jag några av Malmömedias krönikörer.

Låt mig först som sist konstatera att den stora segern var hur rättvis som helst. Ett aggressivt hemmalag stressade gästerna till ödesdigra misstag.

I brist på fotbollskonkurrens i regionen har MFF en unik ställning i den svenska tidningsvärlden (inklusive relaterade bloggar). Ingen annan jämförbar klubb får så mycket uppmärksamhet som MFF. Det kan man väl köpa om det funnits någon som helst journalistik objektivitet i många av skriverierna. Nättidningen skånesport.se har genom sin ansvarige utgivare Robert Persson varit uppriktig och deklarerat att man skriver om fotboll ur ett MFF-perspektiv. Det är Ole Törner som svarar för merparten av den bevakningen. Problem blir det då, naturligtvis, när Ole dessutom krönikerar i Skånskan.

Kvällsposten balanserar på trovärdighetens lina, undviker de etiska övertrampen.

Det gör däremot inte Sydsvenskans Max Wiman. Så lyder några av de inledande raderna i dagens krönika:

Vi har skällt och gnällt och kritiserat - men också önskat. Och ska vi ta det på det sättet, så var det väl kvällen då alla önskningarna uppfylldes.

Vi, vem är vi, som skällt och gnällt och kritiserat och dessutom önskat? Det är naturligtvis MFF-supportrarna, inte SDS-läsarna. Men det är väl för dem Max Wiman skriver?

När han sen nämner att Markus Rosenberg och Anders Christiansen på grund av varningsbelastningar inte kan medverka i onsdagsmatchen mot Östersund lägger han för tydlighetens skull till ett – tyvärr.

Kan supporterjournalistiken göras mer tydlig? Och den har ett ansikte.

 

ANNONS
Av Magnus Månsson - 12 september 2017 17:27

Av olika anledningar kunde jag inte se Malmö FF:s bortaförlust (2—1) mot Örebro SK i Fotbollsallsvenskan direkt i tv.

Jag läste dock i Malmömedia om hur illa MFF spelade. Min nyfikenhet fick mig dock i sena kvällen i går att se reprisen för att själv skaffa mig en uppfattning. Och den är: MFF var inte bra, men handen på hjärtat – även de himmelsblå – hur många bra matcher har MFF gjort de senaste månaderna? 2—2 mot IFK Göteborg och 6—0 mot ett decimerat Kalmar, det är mitt svar.

I Malmökommentarerna efter ÖSK-matchen glömmer/bryr man sig ej om en väsentlig sak: Örebro var faktiskt duktigt. De möjligheter Närkelaget skapade, fram för allt före paus, berodde på egen skicklighet inte enbart på dåliga ageranden av enskilda MFF-are. Jag har skrivit det tidigare, upprepar det gärna: MFF-motståndarna har oftast också kvaliteter, i många fall till och med bättre.

Som i söndags ÖSK:s mittfältare Nordin Gerzic. Så länge han spelade dominerade han tillställningen. Men inte ett ord i Malmömedia.

Det är tur att tv finns så man kan skaffa sig en egen uppfattning. Som inte innebär ett den är den korrekta. Men kanske lite mer nyanserad.

 

Av Magnus Månsson - 16 augusti 2017 09:27

Vångavallen i Trelleborg ligger bara drygt tre mil från Malmö.

Där vann i går Trelleborgs FF med 5—1 över Norrby i fotbollens Superetta och tog sig uppå till plats 3, en position som i slutändan ger ett kval till Allsvenskan.

I TFF finns det mycket Malmöanknytning både i laget och i ledarstaben.

TFF är ett elitlag tre mil från Malmö.

Likväl nonchalerar Sydsvenskan klubben.

Jag kan inte tolka det annorlunda, då alla lagets matcher, hemma som borta, bevakas per telefon av en trött frilansjournalist. Och alltid efter samma tröttsamma, torftiga, slentrianmässiga modell: En intervju med tränaren Patrick Winqvist – jag har inget att erinra mot hans sätt att få fram sin mening utan att bli ifrågasatt – och så några ord med en målskytt.

Så har det sett ut omgång efter omgång. Inte ens när TFF-matcherna visats i tv har SDS-bevakaren verkat bemöda sig att skaffa sig en egen uppfattning om matchen.

Jag såg TFF—Norrby på plats och vill inte påskina att mina åsikter är de enda korrekta. Men det känns lite märkligt att matchens store lirare, ett (dröm-) mål och två assist (som med bättre lagkompisar kunde varit fler), Zoran Jovanovic bara nämns i förbigående. Journalister på plats och de som såg matchen i tv strödde idel lovord om den lille teknikern, en av Superettans stora lirare.

Jag är fullt medveten om den tuffa arbetssituationen i dagens tidningsvärld och att Trelleborg inte tillhör de kommuner Sydsvenskan prioriterar. Hur Sportens arbetsschema ser ut har jag av förklarliga skäl heller ingen aning om. Men någon gång borde det finnas resurser att på plats bevaka TFF. Förhoppningsvis vid nästa hemmamatch den 29 augusti i Skånederbyt – och toppmatchen – mot Helsingborgs IF.

***

Sen kan man förstås undra över den journalistiska bedömningen, när den största fotbollsnyheten i dagens tidning och på nätet var att Carlos Sandberg INTE tränade med MFF i går.

Kan man komma närmare klubbtidning?

Av Magnus Månsson - 30 juli 2017 11:56

Resurser finns det gott om på tv-sporten. 

Tänk bara att ha fyra experter på plast i Holland (förlåt, men hejar inte hemmapubliken just på Holland?) för att delge oss tittare sina åsikter om en och samma match i EM-fotbollen, Frida Östberg, Lisa Ek, Daniel Nannskog och Markus Johannesson. Ja egentligen är de fem, för när Chris Härenstam refererar är han lika mycket kommentator.

Jag medge att jag nästan aldrig följer för- mellan- och eftersnacket noggrant men intrycket är att alla fem i stort är eniga. Det har varit lite av ”klia mig på ryggen”.

Det är inte så lite slöseri med resurser.

***

Den svenska EM-insatsen då? En vinst på fyra matcher ger svaret.

Positivt var att de unga Linköpingstjejerna Fridolina Rolfö och Stina Blackstenius tog för sig och visade att det finns en framtida generation att hoppas på. En eloge också till deras klubb Linköpings FC som låtit dem få utvecklande speltid i Allsvenskan redan från unga år i stället för att som deras främsta konkurrent, FC Rosengård, mestadels söka sig utomlands.

***

Bottennappet: Kosovare Asllanis bortförklaring om att det var den tyska domaren, som var orsaken till elimineringen. Självkritik är inte hennes bästa egenskap.

***

Såg även några allsvenska för herrar i går.

Det är intressant att konstatera att lag med små resurser, bra inhemsk scouting och skickliga tränare kan ge de mera etablerade klubbarna tufft motstånd.

De två senaste säsongerna har Östersund varit det lysande exemplet, Sirius är på väg mot en strålande premiärsäsong. Jönköping lär väl inte bli något topplag men när det ”hemvävda” laget vinner över ett Hammarby med sex utländska spelare i startelvan känns det skönt i en själ, som känner för den djupa svenska klubbfotbollen.

Sundsvall måste också räknas in i den kategori av den lilla mus som då och då kan ryta till. Att faktiskt sätta rejäl press på självaste MFF är starkt med ett lag, där ingen hade tagit plast i MFF-truppen.

 

Av Magnus Månsson - 27 juli 2017 16:16

Jag är intresserad av Allsvenskan i fotboll.

Om nu någon som då och då tittar in på den här bloggen missat det.

Med Allsvenskan menar jag hela serien, inte bara MFF. En sak har man lärt sig. Vill man veta vad som sker i konkurrentklubbarna kan man inte nöja sig med att läsa Sydsvenskan, min dagliga tidning sen närmare 70 år. Man ”tvingas” ut på nätet.

I går presenterade fem av de allsvenska klubbarna förändringar i sina trupper. Inte ett ord om detta i Sydsvenskan. Den dagliga rapporten från MFF-träningen med bild och allt fanns det utrymme för med konstaterandet att Jeremejeff och Safari vari i full träning. Dessutom bekräftades det som tidningen redan klargjort några dagar tidigare att Pa Konate lämnar MFF.

Tror verkligen de ansvariga att större delen av läsekretsen anser dessa prioriteringar vara korrekta? Tre fjärdedelar av en sida om MFF, som med lätthet kunnat komprimerats och gett plats för vad som hänt i AIK, IFK Göteborg, IFK Norrköping, J-Södra och Halmstad BK.

Jag vet att jag inte är ensam om att denna åsikt.

Det är tur att nätet finns.

***

När jag nu ändå är arg kan jag väl lika bra fortsätta att kverulera. I går informerade jag Malmöpressen om att Heleneholms 800 meterslöpare Mattias Ohlsson och Sara Ericsson i GP-tävlingen i Karlstad löpt distansen på 1.49,873 respektive 2.10,35, två resultat av svensk elitklass. Mattias tid är den fjärde bästa i Sverige i år.

Nättidningen Skånesport och Skånskan publicerade releasen. Inte en rad i Sydsvenskan. Nej, nej …

Gav man nu inte plats för fem nyheter från herrarnas allsvenska kunde man ju också strukit notisen om en övergång i Damallsvenskan och uppmärksammat två bra lokala idrottsprestationer.

Men det är inte lätt att vara en liten klubb.

***

Avslutningsvis lite statistiskt nörderi (ordet finns nog inte, va?):

Av löpare fostrade i en Malmöklubb har bara MAI:arna Ronny Olsson, Jörgen Zaki och Jan-Ingvar Ohlsson samt Heleneholms Johnny Kroon löpt snabbare än Mattias Ohlsson.

På damsidan är endast Heleneholms Annika Lewin bättre än Sara Ericsson.

Det är alltså två utmärkta prestationer.

 

 

 

 

Av Magnus Månsson - 18 juli 2017 16:53

På Ystads läroverk på gymnasiet hade jag i svenska en lärare i svenska, lektor Birger Blomqvist.

Han var en mycket bra lärare. Lektorn, det var inre ”Birger” i slutet av 1950-talet, betonade vikten av ordens betydelse, att värdera dem. att gradera dem.

Jag får honom ofta i tankarna, när jag scrollar genom tidningarnas nätsidor, morgon- som kvälls-. Jag håller mig till sportens värld.

Hur många stjärnor finns det? Vad behövs för att bli hjälte? Vem är ett VM-hopp i friidrott?

Är man en stjärna för att man match efter match sitter längst ute på avbytarbänken i MFF:s allsvenska bänk?

Eller för att man gör ett avgörande mål i en seriematch långt ner i seriesystemet?

Och är man verkligen ett VM-hopp på 3 000 meter hinder om man med tiden 9.39,96 har 40 kvinnor framför sig i statistiken?

Lektor Birger Blomqvist hade definitivt satt en liten röda anmärkning i kanten. Han värnade om ordens betydelse, han devalverade inte dem. Han ville ha nyanser.

Det önskar även jag.

 

Av Magnus Månsson - 9 juli 2017 20:22

Rubrikens frågetecken har sitt berättigande efter gårdagsmötet i den allsvenska fotbollen mellan BK Häcken och Malmö FF, 0—1.

Dagens massmediala samhälle ger otaliga möjligheter att ta del av en match. Man kan med lätthet läsa många tidningar på datorn och mer eller mindre seriösa sajter.

Jag såg matchen i tv.

För den delens skull vill jag absolut inte påstå att min analys är den korrekta. Men visst kan man notera hur olika man kan se på en och samma match.

En krönikör ägnads stora delar av sitt alster åt att såga domaren Johan Hamlin, någon kallade honom ”lottodomare”. Tidningen som betygsätter även domarna gav Hamlin en trea på en femgradig skala.

Några raljerade och menade att uddlösa Häckens enda stora målchans var målvakten Peter Abrahamssons skott över i slutminuten. Likväl fick MFF-målvakten Johan Wiland antingen en trea eller fyra i betyg. Något måste han ju haft att avstyra.

Betygssättningen i match efter match är som den är. De två tidningar som graderade MFF-spelarna – Skånesport.se och dess löjliga formuleringar bortser jag helt från – hade bara samma betyg på fem av tolv spelare.

Det fanns en straffsituation för MFF som diskuterades. En tidning menade att det var straff, tv-kommentatorerna: icke straff.

Någon påstod att Häcken idkade hockey-fotboll – vad det nu betyder – och borde straffas med någon eller några varningar.

Men – om jag nu får ha en personlig uppfattning – nivån är ju fastställd, när en spark i ansiktet med följd att den skadade tvingas avbryta matchen bara resulterar i en varning.

Det känns skönt att lugnt och stilla kunna se en match och själv bilda sig en uppfattning. Att läsa mer än en tidning och studera några sajter gör en bara ännu mera villrådig.

För vem begriper egentligen fotboll?

Presentation

Fråga mig

17 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6 7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ manssonsport med Blogkeen
Följ manssonsport med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se