Inlägg publicerade under kategorin Journalistik

Av Magnus Månsson - Torsdag 26 juli 17:59

Jag är en passionerad tidningsläsare sedan närmare 70 år.

Att läsa minst en daglig morgontidning är ett måste. Det kommer jag nog aldrig att rucka på. Om nu inte demensen träder in.

Allt om sämre ekonomi, färre antal journalister, tidspress och annat hämmande känner jag till. Men samtidigt, vet redaktionsledningarna vad läsarna vill ha? När det gäller politik, kultur, nöje, utrikes- inrikes- och lokalnyheter vet jag inte så mycket om vad som händer. Jag får lita på att kunniga personer ur en diger massa väljer ur det mest intressanta. Även om jag ibland kan ifrågasätta valen.

När det gäller sporten anser jag mig insatt. Och tycker mig som prenumerant – förvisso får jag som tidigare medarbetare på Sydsvenskan tidningen gratis men förmånsbeskattas – kunna förvänta mig några självklara nyheter.

Jag är mycket intresserad av allsvensk fotboll. Ju mer man vet desto större mervärde blir det att följa serien. Nu är transferfönster öppna hit och dit. Det har skett en hel del förändringar i trupperna. Inte bara i Malmö FF:s. Information om dessa har verkligen inte saknats. Men i MFF:s jakt på medalj är det i min enkla värld lika betydelsefullt att veta vad som hänt i konkurrentlagen.  Det finns de facto många skickliga spelare, näst intill landslagsklass, som försvunnit, andra har kommit tillbaka. Några har SDS redovisat på pappret, några ytterligare på webben. Men många har helt hamnat under radarn.

Jag vet att man på diverse hemsidor kan få all information om övergångarna hit och dit. Vet också att man utan dator i en modern mobil kan skaffa fram de flesta uppgifter man vill ha.

Men jag vill vara så omodern att jag inte i alla sammanhang är beroende av en dator eller mobil. Det finns så mycket annat att njuta av och iakttaga.

Jag har min tidning för att få veta det viktigaste. Betalar för det. För att efter någon timmes läsning lägga tidningen åt sidan och ägna mig åt annat. Utan att ha en känsla av att ha missat något väsentligt.

Den känslan har försvunnit.

Vet redaktionsledningen vad läsarna vill ha? Förhoppningsvis finns det läsare som har intresse mer än för MFF.

Jag vet att jag inte är ensam.

ANNONS
Av Magnus Månsson - Tisdag 12 juni 18:24

Det är mycket MFF i dessa dagar.

Sparkade spelare, återvändare och en ny tränare.

Den senare, Uwe Rösler, har just de egenskaper och kvaliteter klubben eftersökt: ”Uwe passar in i princip allt.”

Så säger vd:n Niclas Carlén och sportchefen Daniel Andersson.

Och något annat kan de naturligtvis inte säga eftersom de är huvudansvariga för rekryteringen. Men hur känns det att en gång per år upprepa samma mantra och sen tvingas avskeda den hyllade tränaren? För så har det ju varit, först Allan Kuhn och nu senast Magnus Pehrsson.

Delar av Malmömedia var snabbt inne på samma spår: Uwe Rösler var det perfekta valet. Han är mannen att lotsa MFF till toppen av Allsvenskan och ett lyckosamt spel i kval och inte minst i Champions League.

Vad vet herrarna egentligen om Uwe Röslers kapacitet? Vet de mer än jag? Och jag har ingen som helst aning. Såg också att bara det att han var utlänning var en viss garanti för framgång. Skribenten hänvisade till att under MFF:s främsta perioder det varit utländska tränare. Är det så enkelt att det är passet som avgör kvaliteten?

Kan Uwe Rösler på några veckor få spelare, som kritikerna under våren sågat längs knäna, att utvecklas till allsvenska toppspelare?

I min enkla värld är fotboll något mer komplicerat än så.

Den nye MFF-tränaren säger sig vilja satsa på de unga spelare som finns i truppen. Vällovligt.

Men kommer inte Anders Christiansens återkomst att göra vägen in startelvan oerhört svårare för de två talanger som gjort bra matcher när de fått speltid? Jag tänker på Samuel Adrian och Felix Konstandeliasz. Med AC och en i övrigt kurant trupp lär speltiden bli minimal.

Ordföranden Håkan Jeppssons uttalade målsättning att MFF skall ha en trupp med 50 procent av spelare från de egna akademierna och samtidig ha kapacitet att hävda sig i Europa må vara sympatisk men – som jag påpekat några gånger – orealistisk.

Affären Anders Christiansen är ett nytt bevis.

***

Affär är väl rätta ordet. Det är en oförklarlig ekonomisk fotbollsvärld för en oinvigd. Kort före flytten till belgiska Gent skrev Anders Christiansen på ett långtidskontrakt med MFF. Kontraktet med Gent sträckte sig till 2021 men bröts alltså redan nu. Det nya MFF-kontraktet är på 4,5 år. Samtidigt säger dansken att han är villig att lämna MFF en andra gång om han får ett nytt attraktivt bud.

Vem som är ekonomisk vinnare i denna pengakarusell vet jag inte. Jo, förstås. Anders Christiansen.

Och kanske MFF om man kan sälja honom en gång till.

Anders Christiansen är förvisso en duktig fotbollsspelare. Men han spelar mer för pengar än för den ljusblå tröjan. Vad han än må säga själv.





ANNONS
Av Magnus Månsson - Fredag 25 maj 21:50

Egzon Binaku tvingades kliva av torsdagens MFF-träning med en känning i baksida lår. Låret lindades innan han lämnade planen.
– Men "Berra" körde för fullt och det var positivt, så då får vi väl bara byta dem rakt av, sa tillförordnade tränaren Daniel Andersson med ett litet leende”.

 

Detta är de inledande raderna i dagens Sydsvenska på en av sportsidorna. Vem är då denne ”Berra”? Jag tror jag vet. Men jag har en nära vän, förvisso måttligt fotbollsintresserad, men hen hade ingen som helst aning.

Hur familjär får man bli med ett lag och dess spelare?

Det är många – ja, själv har tidningen producerat en ironisk reklamfilm på temat – som anser att SDS-sporten är synonymt med MFF-bladet. Kritikerna har fått ett nytt argument.

Ja, egentligen två denna dag. Reportaget från ett träningspass med MFF var i stort lika stort som det från Trelleborgs FF:s jätteviktiga möte med Brommapojkarna. Värdering?

Själv på plats på Vångavallen hade jag förväntat mig några ord om spelaren som fick något av ett allsvenskt genombrott, TFF:s mittfältare Sebastian Olsson. Men inte ett ord om planens suverän tillsammans med BP-målvakten Nikola Petric, som räddade sitt lag från ett betydligt större nederlag.

Men man kan ju inte få allt.

***

Jag gissar att ”Berra” är Behrang Safari. Rätt?

Jag lärde mig en gång som journalist att man alltid skall hoppas att man får en ny läsare, ingen skall känna sig utanför. Vem är det mer än den närmaste i MFF-familjen som vet vem ”Berra” är? Läsekretsen är förhoppningsvis större än den ljusblå familjen.

 

Av Magnus Månsson - Tisdag 22 maj 12:59

I dag är det en friidrottstävling i Malmö, på Heleneholm.

Det är inte ofta det arrangeras någon arenatävling för seniorer i den här stan. Efter en massa års uppehåll var det en tävling i fjor med klena startfält men två diskuskastare i världsklass, Simon Petersson och Axel Härstedt. Det gav en viss uppmärksamhet i Malmömedia.

Nu återkommer Heleneholms IF med sin Vårtävling i kväll. Utan Simon och Axel som koncentrerar sig på Kastarfestivalen i tyska Halle senare i veckan. Förståeligt.

Det kan likväl bli långa diskuskast. Jakob Gardenkrans, numera tävlande för Växjöföreningen Athletics 24Seven men med ett förflutet i Heleneholm och MAI, är nämligen anmäld. För en tid sedan kastade Jakob 63,63, en imponerande längd av 20-årig yngling.

I min enfald sände jag i väg en pressrelease, informerade om tävlingen och hade en enda anspråkslös förhoppning att Sydsvenskan och Skånskan under vinjetten Sport i dag skulle informera om att det var en friidrottstävling i Malmö i dag.

Men ingen bemödade sig, orkade, att skriva in några rader. Det stod dock att läsa att om att Afro FK skall möta Klågerup i en match i fotbollens division 6, nivå 8.

Jag är fullt medveten om att det inte är pressens uppgift att göra reklam för olika idrottsevenemang men när man nu gör det, borde det finnas en viss form av konsekvens. Om inte för arrangörens skull så för de friidrottsintresserade läsarnas. De är numera måhända inte så många men jag övertygad om några sökt sig till idylliska Heleneholm. Om de fått information.

Jag är inte förvånad – men besviken och till och med lite arg – över att Malmös morgontidningar nonchalerar den lokala friidrotten.

Det var lika illa i vintras då världens bäste höjdhoppare Mutaz Essa Barshim tävlade i Atletiucumspelen och hoppade 236. Inte ett ord varken före, under eller efter tävlingen.

***

Nättidningen skånesport.se tog in hela pressreleasen. Tack!

 

Av Magnus Månsson - Måndag 30 april 19:05

Ibland blir man positivt överraskad.

Som nu när MFF-media inte koncentrerade sina kommentarer till Kalmar FF:s handsmål. Misstag av domare mot favoritlaget brukar ge långa ilskna utläggningar.

Nu tog man i stället upp MFF:s tillkortakommande den här säsongen efter 3—0 förlusten. MFF är inte alltid störst, bäst och vackrast i Sverige. Det är en myt som stora delar av den nuvarande sportjournalistkåren i Malmö byggt upp. En myt, understödd av tränaren (Magnus Pehrsson) och lagkaptenen (Markus Rosenberg). Hur många gånger har dessa herrar även vid ett kryss eller vid en förlust haft en annan åsikt än att MFF varit bäst? Till och med i pausen i går menade Magnus Pehrsson att MFF varit det bästa laget. Det stod 3—0!

***

Jag har ingen annan uppfattning än att MFF de senaste åren haft ett mycket bra lag och med rätt marginaler i rätt matcher dominerat Allsvenskan. Jag mena at förväntningarna/förhoppningarna steg i alltför hög grad efter matcherna i Svenska cupen. Avancemanget via Gefle, Dalkurd, BP, IFK Göteborg och Östersund var inte helt igenom stabilt. Motståndarna skapade alla målchanser, som visade de brister som den allsvenska inledningen visat.

Detta är ingen efterhandskonstruktion. Se inlägg av den 7 mars.

***

Två spelare i MFF:s startelva fick i MFF:s startelva en tvåa, de nio övriga en etta i Sydsvenskans betygsättning. Men hålla! Så känslomässigt får inte en serös journalist arbeta.

Vad kunde exempelvis målvakten Johan Dahlin göra vid de tre baklängesmålen? Efter en strålande frilägesräddning mot Elfsborg lanserades Dahlin som en VM-målvakt. Han har under både cup- och seriesäsong varit en av lagets bästa, de elva baklängesmålen till trots. Ingen skugga över honom i går.

***

Så handsmålet då! Det är klart att det skall underkännas. Det säger jag tack vare att CMore gett mig en slow-motion i repris med en kamera bakom målet. Och en uppförstorad bild. Den möjligheten hade domare Patrik Eriksson inte. Den som satt på Guldfågelns pressläktare kan omöjligt ha sett var bollen träffade Måns Söderqvist, på arm, axel eller bröst. Dessa presskriverier är efterhandskonstruktioner.

Det rätta – ja, faktiskt! – hade varit att Patrik Eriksson direkt godkänt målet utan att konsultera ”linjedomaren” och hävda att han inte sett var bollen träffade. För så var det. Att rådfråga den assisterande var sällsynt dumt.

Men som jag sagt många gånger: Tv-kameran är domarens värsta fiende.

Av Magnus Månsson - Lördag 7 april 13:38

I dag startar division 2-fotbollen för herrar.

I en av sex grupper finns fem Malmölag, fem klubbar som vill bli tvåa i stan. Några har ambitionen att täta det lite genanta glappet på två serier till Malmö FF. Division 2 är numera nivå 4.
Det finns 64 lag i Sverige som är bättre rankade än näst bästa Malmölag. Vill man vara positiv – och varför inte? – så motsvarar nuvarande division 2 gamla tiders trea, då fotbollen inte körde med falsk varudeklaration.

Nåväl. Med fem Malmöklubbar i en och samma serie på pass hög nivå (trots allt) tycker jag nog att någon liten förhandsinformation vore på sin plats. Även i Sydsvenskan. Skånskan och Skånesport.se har haft.

Kvarnby IK, BK Olympic, Prespa-Birlik, FC Rosengård och IFK Malmö har alla sina anhängare och även om publikintresset vid matcherna är klent, tror jag att ”läsintresset” om lagen/klubbarna är större än vad de ansvariga har en aning om. I alla fall med information inför en säsong med 20 Malmöderbyn.

***

Det fanns en tid, på 20 år, då jag var ansvarig för ett uppslag lokalsport/Malmösport en gång per vecka. Min kollega Stefan Eckerström hade sin Lundasport och Omkretsensporten. Av kommentarerna då –  och även långt senare – var dessa sidor populära.

I en förändrad tidningsvärld har jag full förståelse att det inte finns resurser för en så djup bevakning. Men man har gått för långt i sin koncentration på några få elitklubbar och vissa idrotter. Många bra idrottsprestationer får inte de utrymmen de förtjänar.

Jag har sagt det förut.

Division 2-fotboll är givetvis inte speciellt elitmässigt, men i stora delar av Fotbollsmalmö tilldrar sig den Sydvästra Götalandsgruppen i år extra uppmärksamhet.

Det ligger i en tidnings uppgift att tillgodose läsarnas intressen.

***

Tidningsvärlden må ha ändrats. Men jag är inte säker på att tidningsläsaren ändrats i samma utsträckning. Det är ju de unga som sviker, inte vi gamla, trogna.


Av Magnus Månsson - Tisdag 3 april 18:47

Det börjar bli tunt på favorithyllan.

Först Jerry Williams och i dag Lill-Babs.

Det är fortfarande ett klart minne, en sommarkväll i Surbrunnsparken i Ystad i mitten av 1950-talet. Lill-Babs besökte Ystad. Det var fullt kring scenen. En blyg tonåring beundrade mer än hennes sång. Hon hade utstrålning.

Precis som Jerry Williams, som jag bland annat såg och hörde när han besökte Malmö arena för något år sedan.

Tänk vilken vitalitet de båda hade ända fram till slutet! Den var beundransvärd.

Härliga minnen av två personligheter.

***

Vädret förhindrade tyvärr en tur på den skånska konstrundan. Det gav tid till en del timmar – för många faktiskt – med sport i tv.

Såg bland annat första semifinalen i hockey mellan Växjö och Malmö. Spännande visst, jämnt i målprotokollet, och då vet man aldrig vilken väg en puck tar. Har tidigare sett några andra slutspelsmatcher. Och då kommer avarterna fram, de löjliga slagsmålen utan något straff. Men var drar man gränserna? Växjös Daniel Rahimi knockade Malmös Fredrik Händemark med en klockren träff. Rahimi riskerar nu avstängning. Mitt allmänna idrottsrättsligatänkande säger: Givetvis. Samtidigt, skall han straffas för att han får in en fullträff som ”alla andra” hoppats att de fått? Negligerar man alla de löjliga klungslagsmålen utan någon åtgärd alls, kan man inte ge någon eller några matchers avstängning för att någon är en ”bättre boxare”.

Stämma i bäcken framför i ån. Gammal moralist, okej, det pallar jag för. Det som är röda kort och avstängningar i andra idrotter får inte bli en straffri bagatell i ishockey.

En ishockeymatch blir inte intressantare för att den innehåller regelvidriga slagsmål.

För en sann idrottsvän höjs värdet om man håller sig till reglerna.

***

De båda kvällstidningarna utnämnde honom till Bäst på plan. CMores kunnige expert Anders Andersson berömde honom. Men Sydsvenskans betygsjury tyckte att Alexander Jeremejeff var högst medelmåttig i mötet Elfsborg—Malmö FF och gav honom en ”mesig” tvåa på femgradig skala.

Nu såg jag matchen och har min uppfattning klar. Och vem jag skall lita på i framtiden. Men det visste jag förresten redan.


Av Magnus Månsson - Söndag 1 april 14:26

Läste med glädje Pia Rehnquists, Sydsvenskans chefredaktörs, nyhetsinlägg i dagens tidning.

Självfallet är det glädjande att fler än tidigare läser Sydsvenskan även om det inte fullt framgår vari hela ökningen kommit. De digitala betalande har tydligen blivit fler men hur ser utvecklingen ut för papperstidningen?

Glädjande är också att Sydsvenskan kommer att satsa utanför det traditionella spridningsområdet. Inte för ett ögonblick tror jag att Pia Rehnquist någonsin läst min anspråkslösa blogg, men jag har åtskilliga gånger menat att Sydsvenskan tappat läsare på grund av sin ibland rigida åsikt att det som inträffat utanför Omkretsen inte intresserar dess läsare.

Sporten lovade i veckan att man kommer att bevaka TFF:s herrallsvenska matcher likvärdigt med FC Rosengårds och LB 07:s i Damallsvenskan. Skam vore det väl annars, speciellt med TFF:s tydliga Malmöanknytning.

Pia Rehnquist nämner också Ystad om en utökad bevakningsområde. Kan man då från Sportens sida inberäkna något mer om Ystads IF och IFK Ystads insatser i Handbollsligan? Vi många handbollsintresserade i Malmö- Lundregionen hade uppskattat detta,

***

Innan jag kom till Pia Rehnquists inlägg på sista sidan i A-delen hade jag läst Henrik Bredbergs ledare om statistik i ett tidsperspektiv. Pia Rehnquist borde ha tagit till sig av Henrik Bredbergs åsikter. Den femprocentiga ökningen av antalet betalande läsare är – som jag skrivit – glädjande. Men vad är fem procent i reella siffror? Det intressanta är vad man utgår från. Som Henrik Bredberg påtalade på sidan 2.


Presentation

Fråga mig

17 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ manssonsport med Blogkeen
Följ manssonsport med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se