Inlägg publicerade under kategorin Journalistik

Av Magnus Månsson - 24 april 2015 13:12

Såg hela den dramatiska sista SM-finalen i ishockey.

Det var en bra idrottsunderhållning med hög intensitet och i stort helt i avsaknad av de glyttiga låtsatsslagsmålen och de vårdslösa tacklingarna mot sarg och huvud. Några små handgemäng går väl tyvärr inte att undvika i en SM-final.

Men jag har svårt att acceptera att domarna inte beivrade ojustheter som i ”vanliga” matcher renderat utvisningar med motiveringen att det är en final. I idrott skall det inte löna sig att inte följa reglerna. Oavsett nivå!

Förlåt min gamelmodiga syn på hur idrott skall utövas och bedömas.

***

Med samma synsätt har jag mer och mer börjat reagera på hur man i massmedía bedömer och kommenterar ojustheter i fotbollens straffområden. Det skall alltid lite extra till för att man skall acceptera en straff – i alla fall mot det egna laget.

Tyvärr har domarna under den korta allsvenska säsongen i alltför många fall underlåtit att blåsa straff i situationer där man aldrig tvekat att blåsa för frispark.

Citys krönikör älter fortfarande tre veckor efter Sundsvalls straff mot MFF och menar att den var felaktig. Ett domslut som andra anser vara tveksamt och andra helt korrekt.

Jag blir så trött på sådan journalistik.

***

Det framförs ofta att motståndarna är extra taggade när man möter ett mästarlag, som nu Malmö FF.

Nonsens.

Visst tror jag att exempelvis Gefle vill vinna över MFF men jag är övertygad om att de är mer fokuserade när de möter Sundsvall, Falkenberg, Halmstad och andra presumtiva bottenkonkurrenter. Det är matcher som har större betydelse.

***

Åter till hockeyfinalen!

Jag har varit i Kristianstad och hört och sett det orangea havet vid IFK:s handbollsmatcher.

Okej, intrycket via tv kan vilseleda men jag tror aldrig jag hört ett sådan oerhört orangeat stöd som Lakers fick i Vidar arena.

Imponerande!

***

Jag satt klistrad alla perioderna framför tv:n. Men i min omgivning fanns det personer som var märkbart irriterade. Fyran tvingades stryka sista säsongsavsnittet av Badhotellet, en av många fantastiska danska serier som till och med jag följer, och hänvisade till play eller till söndagen.

Jag förstår irritationen.

Såg avsnittet på play efter dramatiken. Och längtar till en ny säsong.

***

Lika irriterad blir jag på de personer som förlänger och fördröjer fotbollsmatcher med sitt bengalbrännande. För att inte tala om de fysiska obehagen röken framkallar.

Hur kan sex procent – olika enkäter pekar på denna siffra – påstå att de svarar för den svenska publikkulturen?

Det är tur att det oftast är fotbollskanaler som sänder den inhemska fotbollen och inte behöver ta hänsyn till efterföljande program. Med alla förseningar hade kritiken blivit massiv. Som den nu blev efter hockeymötet.

 

 

 

 

 

 

 

ANNONS
Av Magnus Månsson - 18 april 2015 09:28

Det är mycket nu, slutspel och kval i vinteridrotterna, som dock numera fått niomånaders säsonger, och så fotboll på alla nivåer.

De många tv-kanalerna ger möjlighet att se “allt” det stora, tyvärr tar lathetsdjävulen ibland över och det blir tv-fåtöljen i stället för en stärkande cykeltur ut till någon match i de lägre fotbollsdivisionerna. När vädret blir något bättre lovar jag också en förbättring.

***

Kvartsfinalerna i herrarnas SM-slutspel i handboll är och har varit intressanta. Hammarbys kamp mot jätten Kristianstad är fascinerande. Det är idrott när den är som bäst, David mot Goliat,

Det är tack vare Fyran och dess olika ”syskon” man kan följa dramatiken. Tidigare var kommentatorerna/referenterna i Play-varianten under all kritik. Ledningen har förhoppningsvis insett att det i längden är ohållbart med så undermåliga medarbetare och i de senaste sändningarna har klassen varit bra med professionella journalister som Björn Hedman, Peter Ahnberg, Patrik Westberg och Glenn Göransson vid rodret.

Sen också beröm till Tomas Axnér i Fyran som ihärdigt försöker få kommentatorerna Daniel Kristiansson och Felix Hall att i alla fall lära sig de elementära reglerna. Den gode Tomas har några matcher till på sig, innan han går över till andra uppgifter. Förhoppningsvis hinner Kristiansson och Hall att lära sig att handbollskunnande inte ligger i att rabbla statistik.

***

Har sett ett par tre perioder i ishockeyns finalserie mellan Skellefteå och Växjö. Följde också Rögles och Redhawks kval till SHL. Ok, finalen är mellan landets två bästa lag och det är då en naturlig skillnad i kapacitet till lag som kvalar för att nå eliten.

Men att skillnaden var så stor i tempo och intensitet, det trodde jag aldrig.

 

 

ANNONS
Av Magnus Månsson - 16 april 2015 13:15

I går var det hemmapremiär i fotbollsallsvenskan för FC Rosengård mot Hammarby.

Det kom 667 personer för att se ett av världens bästa damlag. Jag är inte förvånad över det låga antalet åskådare. Däremot mycket förvånad över att Sydsvenskan varje gång blir förvånad över det klena intresset för allsvensk damfotboll. Det är ju så här det ser ut år efter år när Rosengård spelar seriefotboll.

***

Nedskärningarna på redaktionerna sätter givetvis sina spår i bevakningarna. Därför känns det inte så lite underligt att sända tre skrivande journalister för att bevaka Rosengård mot Hammarby. Det finns ju så mycket annat att lägga resurserna på för att skildra regionens breda idrottsliv.

Många sporter med elitidrottare och elitlag känner sig med rätta förfördelade i den moderna massmediala världen.

***

Att hitta toppformen till de viktiga tävlingarna/matcherna har alltid varit svårt. mycket svårt. Ett fotbollslag har i regel inte just detta problem, det gäller att ha en jämn form under hela säsongen utan alltför djupa svackor. Inte ens Malmö FF kan “gå ner sig” under en period och då lägga in extra tuff träning. Kvalet till Champions League börjar redan under sommaren med redan då svårt motstånd. Om det vill sig väl skall laget hålla en hög standard in i december och det från mars, Svenska cupen.

Det är en svår konst. Givetvis underlättat av en bred trupp.

***

För idrotter med slutspel är det annorlunda. Kanske speciellt inom den svenska ishockeyn med sina över 50 matcher i grundserien. Lagen har råd med svackor. Det finns så många sträck och sätt att på vårkanten med rätt form att uppnå sin målsättning. Speciellt som inga lag riskerar att degraderas direkt.

Redhawks och Rögle är två utmärkta exempel på vikten att hitta formen i rätt period. Båda lagen hade svackor men återfann den rätta kapaciteten när den som mest behövdes.

***

Ystads IF:s handbollslag och tränarteamet kritiserades hårt för ett man under VM-uppehållet prioriterade tuff träning och underlät att med tunga och trötta kroppar spela meningslösa träningsmatcher. Okej, laget levde lite farligt i februari och det fanns väl farhågor att YIF till och med skulle missa slutspelet.

YIF litade på sitt koncept, formen stegrades och laget är nu i semifinal. Nu hyllas YIF:s upplägg av samma kritiker som tidigare i år var negativa.

Vägen till framgång och uppskattning är många.

Och vem vet egentligen vilken som är den rätta?

 

Av Magnus Månsson - 7 april 2015 09:31

Så är den då igång, den allsvenska fotbollen.

Och tyvärr också debatten om domarinsatserna.

Här nere i söder diskuteras Sundsvalls straff mot Malmö FF och den åtföljande utvisningen av Adu. De olika tv-bolagen har sänt repris på repris och situationen kan ses på tidningarnas hemsidor ur en massa vinklar.

Och trots att sändningarna visas i slow-motion är experterna inte eniga. Åsikterna divergerar.

Pelle Blohm velar i c-more och mumlar “nja”, “hm”´, “nej” och kommer efter sitt långa funderande fram till: tveksam.

Markus Johannesson i SVT säger: hårt dömt. Vad är “hårt dömd”?

Jens Fjellström gav Hellenius i Hammarby kredit för att han stod på fötterna i straffduellen mot Wahlström i Häcken. Nu gjorde Sundsvalls Chennouti detsamma, alltså försökte göra mål trots obalansen efter axeldragningen. Fjellström menade då att Sundsvalls fått två chanser. Inte två likvärdiga i alla fall!

Max Wiman i Sydsvenskan gör den verkliga saltomortalen. Han tycker sig se Adus hand på Chennoutis axel men anser likväl att straffen är felaktigt dömd och som en följd av detta givetvis även utvisningen. Detta får jag inte att gå ihop.

Tänk om Michael Lerjéus haft samma tid och hjälpmedel som alla experter!

Min åsikt, då? Efter att ha haft hjälp av alla repriser menar jag att Lerjéus gjorde rätt. En ojusthet i målchansläge skall innebära rött kort och sker händelsen innanför straffområdet är det straff.

Dessa beslut fattade en rätt placerad Michael Lerjéus utan hjälp av repriser och också direkt.

Heders, Lerjéus!

 

 

 

Av Magnus Månsson - 1 april 2015 13:28

I går spelade Sveriges A-landslag i fotboll mot Iran.

En ur många synpunkter intressant match, inte minst ur ett idrottspolitisk perspektiv. I min värld fanns det många ingångar till en krönika. På nätet har jag hittat en del läsvärda artiklar i krönikeform. Men inte i de två morgontidningar jag betalar för att få i brevinkastet vid 5-tiden. Där prioriterade man en match i U-21-serien för ett A- U-lag från Malmö FF mot ett ungt Helsingborgs IF och den sedan några dagar kända ”nyheten” om Rasmus Bengtssons återkomst till MFF.

Läsarna av Malmötidningarna fick nöja sig med texter från TT, varav den ena dock hade en klar MFF-vinkel, Anton Tinnerholms härligt självkritiska kommentar till sin ojämna insats.

Men ingenstans om tidningarnas åsikter om lämpligheten av att spela en träningslandskamp mot en omdiskuterad och ifrågasatt nation som Iran och heller inget om förbundskapten Erik Hamréns något kryptiska uttalanden inför matchen. Lika lite om vad man tyckte om hur de olika spelarna skötte sig i detta viktiga test inför kommande EM-kval.

Jag hade förväntat mig att tidningarna och dess fotbollshuvudskribenter skulle lyfta blicken förbi MFF, i alla fall när landslaget spelar. Och när det dessutom inte ens är A-laget.

***

Det var en bra träningslandskamp. Iran var bra. Inramningen härlig. Kändes på något sätt sympatiskt att så

många iranier, som av olika orsaker bosatt sig i Sverige, fick en chans att se sitt duktiga lanslag.

 

 

Av Magnus Månsson - 21 mars 2015 14:09

Det är ofta man vill ha en fortsättning på en mening i en tidningstext.

Som på den här: Ett Mjällby i stark förändring ...

Detta efter gårdagsmatchen Mjällby mot Malmö FF,

Vad har förändrats? Det man får veta om Mjällby är att Asper stod i mål och i den andra morgontidningen noterades det att Linderoth var tränare. Två namn som man knappast förknippar med förändring.

Vad var det för lag Malmö FF mötte? Hur många spelare fanns kvar sedan höstens degradering? Var det ett ungt orutinerat Mjällby?

I min värld hade det varit intressant att få svar på dessa och andra frågor för att vädera siffrorna 0--5.

***

En enkät har visat att den fotbollsintresserade svenska allmänheten följer Allsvenskan hellre än de stora utländska ligorna. Jag tillhör denna kategori trots att jag ser att fotbollen i de ligor som visas i tv håller betydligt högre klass. Igenkänningsfaktorn är viktig. Och då inte enbart kännedomen om hemmalaget. Men i referaten i de regionala tidningarna kretsar allt kring det egna laget. Hur ofta nämns en spelare i motståndarlaget? Om en nyckelspelare i hemmalaget är borta poängteras det men aldrig -- nästan i alla fall -- i fråga om motståndarna. Jag menar att journalisterna underskattar genomsnittsläsarens -- dit räknar jag inte fanatikernas -- intresse för andra lag.

Likaväl som jag vill läsa om Mjällby lag, vill jag veta något om statusen på MFF:s motståndare i den kommande Allsvenskan.

***

Samma symtom finns i handbollsrapporteringen. Att HK Malmö och Lugi har och har haft stora skadeproblem den här säsongen kan ingen handbollsläsare ha missat. Men hur många gånger har vi fått läsa om motståndarnas frånvarolista?

Det har faktiskt hänt att klubbarnas hemsidor i rättvisans namn även noterat bortavaron av nyckelspelare hos motståndarna. Heders åt dem, men inte godkänt till skribenterna.

***

Såg i går på TV 4 play en märklig match, Lugi--Sävehof 22--22. Jag kan inte minnas att jag sett ett lag, Sävehof, få åtta utvisning mot sig, motståndarnas noll. Eftersom jag inte såg matchen på plats och tv-sändningen är en billighetsproduktion vill jag inte diskutera riktigheten i utvisningarna. Men jag har förståelse för Sävehoftränare Magnus Johanssons irritation. Speciellt

som hans lag gick miste om tre, fyra straffar för Lugiförsvarets arbete i egna målområdet.

Widels och Åströms insats var inte godkänd och inte acceptabel i en match av den här betydelsen för så många lag. Herrarna skall vara nöjda att det inte var fotboll eller ishockey. Då hade rubrikerna i kvällspressen varit svarta.

***

Sen fick man uppleva ännu ett bottenapp hos en TV 4-play-referent:

-- Det här ser ut att bli en lika jämn match som vi förväntat oss.

-- Vilken fantastisk räddning. Den kan vara matchavgörande.

Detta sagt vid typ 4--4 efter sju minuter.

Andra pinsamheter att förglömma.

Men matchen var spännande -- och förväntat jämn.

 

 

Av Magnus Månsson - 19 mars 2015 10:22

Ishockey tillhör inte mina favoritidrotter.

Det är, som jag sagt tidigare, lite för mycket av slumpens skördar. Exmplifierat i de två senaste matcherna mellan Malmö Redhawks och Leksand. In med pucken framför kassen och se vad som händer. Det kan bli mål och det blev det också, två “självmål” och avgörande sådana.

Hur många gånger fanns det kombinationer med tre, fyra pass inom egna laget i anfallszonen i spel fem mot fem i gårdagsmatchen? Malmös 2—0 var ett strålande exempel, om än inte ensamt så ganska sällsynt. Annars var det mycket det som i fotboll kallas ”sparka-spring”.

Jag vet att intensiteten vad gäller tempo och styrka höjs säsong från säsong och gör det svårt att alltid hitta de kreativa lösningarna, de som tilltalat mig i lagbollspelen.

Men hockey kittlar naturligtvis med sin intensitet och jag har den senaste tiden varit en flitig tv-tittare på matcherna för att nå SHL. Grundseriens 45 första omgångar är ointressanta, en transportsträcka.

De lokala – nej, vi säger regionala, Rögle skall vara med – intressena har gjort sitt till för det myckna tv-tittandet.

Det är Viasat som har sändningsrätten och teamen gör bra program. Jag gillar Niklas Jihde – hans elitidrottsbakgrund märks och hans framtoning är inte lika påträngande egoistisk som storebror Peters – och hans medhjälpare i olika roller Per Forsberg, Harald Lückner, Håkan Södergren och Leif Strömberg. Och även Isabel Boltenstern. Om hon inte bara lät så arg.

Nu kan förstås mina lovord bero på egen okunnighet i hockeyns inre mysterier. Jag märker inte eventuella fel av olika dignitet.

***

Det tror jag mig dock göra när det gäller Fyrans hanbollssändningar från Elitserien. Det är förvisso billighetsproduktioner men referenterna – inte kommentatorerna, Tomas Axnér! – håller inte någon högre klass, ibland helt bedrövlig. De gömmer sig ofta bakom statistik.

Glenn Göransson från Kristianstad är kunnig. Björn Hedman är helt outstanding. Han var suverän under matchen Ystad—Sävehof.

 

 

 

Av Magnus Månsson - 9 mars 2015 15:42

Lite funderingar en måndagseftermiddag.

Över 41 000 åskådare på cupmatchen mellan AIK och Hammarby är en fantastisk siffra. Hammarby kommer att höja publiksnittet i Allsvenskan radikalt. Glädjande!

Stockholmsderbyt gav förstås en viss oro. Detta förbannade bengalbrännande. Försenade och förlängda matcher är irriterande för alla -- ja inte för “brännarna” förstås.

Finns inte risken att några tv-bolag tröttnar, när man tvíngas stryka program i tablån -- som i lördags -- för detta okynne?

Okej jag är gammal, men ingen kommer kunna övertyga mig om att tända bengaler är stämningshöjande.

***

En tidning skall överraska. Det är en uppgift. Mina morgontidningar överraskar varje dag. Man vet aldrig vad man får. Jag tänker då på resultatredovisningen på idrottssidorna. Där vill jag inte bli överraskad. Har man en gång bestämt sig (?) för att under en säsong redovisa tabeller, facit, resultat från en viss nivå kan man -- det kan man förstås tydligen -- inte ändra sig vecka för vecka.

Är det så svårt att fixa ett pm där det fastställs vad som skall vara med varje gång?

Sen har jag som Malmöbo svårt att förstå Skånskans prioriteringar på Sporten. Den tidpunkt närmar sig då jag kommer att avsluta min prenumeration. Tyvärr, det finns kvaliteter både på Sporten och de andra avdelningarna.

Men det är aldrig bra för blodtrycket att irritera sig.

***

Jag äter frukost vid 8-tiden, läsande Sydsvenskans A-del. B-delen, har snart lärt mig den nya indelningen, har jag läst tidigare i sängen. Strax efter 8 har Radiosporten en sändning, som ofta, ofta, ofta inleds med de svenska målskyttarna i nattens NHL-hockeyn. Är detta vad den stora idrottsallmänheten först av allt vill veta?

***

Vad är det som fascinerar sportjournalister att skriva så mycket om en proffsboxare som Malmögrabben Sven Fornling? I fredags vann han en match i Tyskland, är obesegrad som proffs. Han rankas på plats 586 i världen, i Europa som 267:a.

Sven förärades intervjuer både före och efter matchen i Malmötidningar.

I vilken annan idrott kan en aktiv med denna rankning få en sådan uppmärksamhet?

I Bundesliga finns många av Malmös elitbrottare av världsklass, som med jämna mellanrum vinner meriterande segrar. Utan någon som helst medial uppmärksamhet.

 

 

Presentation

Fråga mig

17 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3
4
5
6
7
8
9
10 11 12 13 14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ manssonsport med Blogkeen
Följ manssonsport med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se