Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Magnus Månsson - 9 mars 2014 12:21

Är nätet viktigare än pappret?

Är det så viktigt att snabbt få ut information via nätet att tidningsversionen dagen efter blir torftig?

Sydsvenskans sport markerade revir i går. Två medarbetare bevakade matchen Ängelholm—MFF live på nätet – jag lovar, jag läste inte och kommer aldrig att följa en match på detta sätt – och trots att den ordinarie MFF-bloggaren Max Wiman officiellt var ledig kunde han inte hålla fingrarna från datorn utan måste ge sina synpunkter. Inget kan ske i MFF utan en åsikt från Wiman!

Söndagstidningen då? Jo, ett alldagligt referat och spelarbetyg, som inte helt harmonierade med Wimans.

Att sätta betyg är svårt. Att ha olika synpunkter om fotboll hör till. Men att på samma redaktion i skrift ha olika uppfattningar inger inget förtroende.

Samma sak har hänt i SDS:s bevakning av Redhawks. Den ordinarie skribenten Kent Jönsson ger inte alltid samma betyg i sin blogg som reserven i tidningen.

Jag tycker i min enkla värld att herrar Jönsson/Wiman på sitt sätt diskriminerar sina kolleger/reserverna.

***

Ole Törner, Skånskans MFF-följare, menar i en krönika att MFF-tränaren Åge Hareide kommer att ha beslutsångest eftersom han har så många duktiga spelare att det kan bli svårt att nominera en ordinarie startuppställning.

Ångest har en negativt laddad betydelse. Jag tror inte för ett ögonblick att Hareide är bekymrad över situationen utan snarare precis tvärtom. Det är nu början av mars. I den bästa av MFF-världar kan tävlingssäsongen vara fram i december med många, många viktiga matcher. Det finns många tillfällen att hitta rätt. Det är inte nödvändigt att göra det i början av mars.

Och vad är en ordinarie startelva, sett över tid?

Allvarliga skador, småskavanker, avstängningar, formsvackor kommer att inverka.

Skall MFF infria sitt mål att bli bäst i Norden och utmana i Europa måste en trupp likna den som MFF har. Så ser det ut i de europeiska storklubbarna utan att det skapar någon tränarångest.

 

 

ANNONS
Av Magnus Månsson - 6 mars 2014 11:33

Det ligger naturligtvis i sakens natur att lokalpressen – eller om ni vill regionpressen – koncentrerar sig på hemmalaget.

Men har det inte det inte blivit för mycket av det goda? Det står nästan inget om motståndarna, det är nästan som om de inte finns. Jag tror – i min enfald – att läsarna även är intresserade av bortalaget, som kanske till och med är favoritklubben för inte så få.

Jag har en stilla förhoppning inför den förestående allsvenska säsongen i fotboll att få läsa även något om MFF:s motståndare och deras prestationer.

***

Även i handbollsreferaten ligger koncentrationen nästan helt på de lokala lagen.

Det har varit uppenbart den senaste tiden. Det har poängterats åtskilliga gånger att Lugi spelat utan Magnus Jernemyr och Niklas Gudmundsson (har förvisso haft fullgoda ersättare) och att Ystads IF spelat utan sitt nya stjärnskott Lukas Nilsson. Det finns fler exempel.

Men hur många gånger läser man om vilka nyckelspelare motståndarna saknar? Som nu att Drott i går mot YIF saknades sin vanligtvis främste målskytt Magnus Persson och att Lugis förvånansvärt (?) knappa seger mot Önnered också skall ses mot bakgrunden av att göteborgarna saknade två av sina absolut bästa spelare de två Andreas, Berg och Arrman.

När det gäller handbollsbevakningen tror jag – lite elakt – att den uteblivande informationen till stort del beror på okunskap om de övriga lagen.

På tal om Önnered: Laget har med ordinarie lag en stor chans att i kvalet behålla sin elitserieplats. Se upp H43!

***

Man får lätt uppfattningen att intresset för MFF är större än för konkurrenterna.

3 320 åskådare en februarilördag i cupmatchen mot Degerfors är i mitt tycke en bra siffra. Även om en blåögd krönikör trodde på cirka 6 000.

Siffran skall sättas i relation till att Hammarby—Ängelholm lockade 7 875 personer (förvisso inomhus) och att Sirius—Djurgården såg av lika många personer som MFF—Degerfors.

En bra siffra, 2 337, var också den till Höör utlokaliserade cupmatchen Helsingborg—Ljungskile.

Tidiga cupmatcher lockar på många platser.

När det gäller herrmatcher är väl bäst att tillägga.

Dammatchen Rosengård (LdB) mot KIF Örebro drog 150 personer. Det förvånar många.

Men lyssna på den idrottsintresserade allmänheten i Malmö! Den har svårt att ta klubben till sitt hjärta. Ett ekonomiskt dopat lag med utländsk dominans har svårt att bli riktigt populärt i Malmö.

ANNONS
Av Magnus Månsson - 3 mars 2014 16:52

Kval för att nå SHL för Malmö Redhawks.

Kval för att behålla sin statuts i division 1 och åter nå 2 för Pantern respektiver Limhamn.

Vill det sig väl/illa kan situationen i Malmöhockeyn bli densamma som i herrfotbollen, det vill säga ett lag i högsta serien och så ett glapp på två nivåer till nästa lag.

Det är naturligtvis inte bra med denna enklubbsdominans. Än värre är det i Handbollsmalmö. Där är differensen mellan HK Malmö och dess farmarlag (!) tre steg.

I och för sig är det inte så underligt att Pantern har det tufft för närvarande. Med ett publiksnitt i trakten av 100 – det finns matcher där klubben redovisat siffran 40 – är det givetvis svårt få en bra ekonomi i en konkurrenssvår miljö. Det är dyrt att driva hockey, stora trupper och många och långa resor i ett digert spelprogram.

Trots starka välgörare är det fantastiskt att Pantern så länge kunnat spela på nivån strax under eliten.

Men det är viktigt att Pantern och Limhamn spelar på så hög nivå som möjligt. Och givetvis för svensk ishockey. Såg listan över moderklubbarna för de svenska OS-silvermedaljörerna och frapperades över att i stort alla kom från föreningar utanför eliten.

Jag har ingen lista över spelare som via Pantern och Skäret/Limhamn hamnat i elitklubbar men har en bestämd känsla att det är ganska många.

Men underlaget i Malmö minskar.

Redhawks sportchef och vd Patrik Sylvegård berättade vid ett morgonmöte med Idrottsmuseets Vänner att han var orolig för rekryteringen.

Redhawks har en stabil grund. Deras J 20-, J 18- och U 16-lag spelar regelbundet på en hög nationell nivå med (självfallet) varierat resultat . Alla årgångar är inte lika bra.

Storklubben har i årgångarna under två lag/åldersgrupp.

I de två andra föreningarna är det värre. Båda har lag i J 20 och J 18 men med spel på en lägre nivå än tidigare.

Men sen kommer det oroande. Pantern har inget seriespelande lag i U 16 och inte heller i U 13 och U 12.

För att få lag i U 16 har Limhamn tvingats lierat sig med Lunds Giants och har en lucka i U 11.

Detta är givetvis oroande siffror, precis som Patrik Sylvegård betonade.

Ett lyckat kval för Malmötrion kan innebära en vändning.

Låt oss hoppas!

***

Lite ishockeystatistik från Malmös horisont.

Sedan 1946, då Skånes Ishockeyförbund grundades, har det funnits 28 klubbar i Malmö. Tre finns kvar.

Före 1946 hade även Malmö BI ishockey, Skånes första distriktsmästare.

***

När Malmö FF 1972 blev Malmö Ishockeyförening var grundtanken att alla de då verksamma föreningarna skulle ingå en paraplyorganisation. Två vägrade, Skäret och Pantern.

De är de enda som 2014 har verksamhet förutom nu MFF/MIF/Redhawks.

Av Magnus Månsson - 28 februari 2014 10:11

I morgon börjar tävlingssäsongen i fotboll.

För Malmö FF:s del med en match i Svenska cupen hemma mot Degerfors.

Var står MFF? Trots den enorma bevakningen i Malmös fyra tidningar och de till dessa relaterade bloggarna är det svårt att få ett klart grepp.

Träningsmatcherna har inte gett några klara besked. Men så har det alltid varit, träningsmatcher är just vad namnet anger.

Intressant är att notera att de fyra MFF-granskarna är oense om truppens numerär är tillräcklig för spel i Allsvenskan, Svenska cupen och Europa. En krönikör menar till och med att truppen är för stor.

Det är ett resonemang som jag har svårt att instämma i. Om – jag betonar OM – det blir ett långt avancemang i Champions League behövs det en bredare trupp med rutin och kunnande än den MFF har.

Matcher i de europeiska turneringarna sliter. Det är bara att studera resultaten från de större ligorna. Hur ofta tappar storlagen inte poäng mot lag från de nedre regionerna helgen efter en Europamatch. Och det är ändå klubbar med betydligt större och bättre trupper än MFF men förvisso också i kvalitetsmässigt bättre ligor.

Ett slitet, kanske också skadedrabbat, MFF har inte den kvalitet att laget går säkert mot lag som Gefle, Mjällby, Örebro och andra tippade lag från de nedre regionerna av Allsvenskan. Det har historian visat. Därför behövs en bredare trupp.

Och så åter till OM:et!

Det har – i alla fall i massmedia – påståtts att ett lockbete för MFF i jakten på etablerade stjärnor (exempelvis May Mahlangu) är att spel i Europa är ett utmärkt skyltfönster för ett steg ut i de större ligorna.

Men det kan faktiskt bli så att det bara blir en kvalomgång i CL. Det finns bra lag från öst redan i de första ronderna och en – eller två – sämre MFF-dagar och det kan vara slut med förhoppningar om lukrativa möten i gruppspel i Champions League alternativt Europa League.

Jag har skrivit det förr: Det är ett dilemma för MFF med en ansträngd ekonomi. Hur mycket spel blir det i Europa?

Snabb utgång i Europaspelet, då räcker truppen till för allsvensk toppstrid. Med många matcher i Europa, då är truppen för tunn för att försvara den svenska mästartiteln.

Tror man på ett långvarigt spel måste bredden på toppen förbättras. I detta perspektiv verkar en del av utlåningarna underliga. Även om syftet är vällovligt, att ge spelarna kontinuerligt spel i ett A-lag. 

Av Magnus Månsson - 24 februari 2014 22:56

Juridik är svårt.

Och idrottsjuridik blir ibland helt tokigt. Och orättvist. Som när den drabbade blir den store förloraren.

Jag tänker på Västerås i ishockeyns allsvenska.

Jag reagerade när Malmö Redhawks Robert Alvarez i lördags i matchen mot Västerås inte blev utvisad efter en våldsam tackling mot sargen. Västerås fick inte fördelen att i slutet av matchen spela i numerärt överläge. Nu kunde Malmö avgöra på straffar.

Några dagar senare blir Alvarez avstängd för tacklingen!

Men vad hjälper det Västerås?

Den förfördelade blev den lidande.

Västerås är i praktiken inte klart för kvalserien. Det uteblivna utvisningen kan bli dyrbar för Västerås.

De som bestämmer har dessutom desavouerat domaren. Hade det inte varit bättre att låta udda vara jämnt?

Jag köper att om Alvarez fått – minst – sin tvåa och sen en avstängning.

Men den här domen skapar irritation.

 

Av Magnus Månsson - 23 februari 2014 12:46

Efter mitt gårdagsinlägg i går fick jag två anledningar att följa upp mina åsikter.

Av en tillfällighet fick jag på nätet i Expressen se en krönika av Nicolinn Nilsson. Hon menade att de svenska slalomtjejerna borde skämmas, de som nådde placeringarna 5, 6, 11 och så en som körde ut.

Förlåt, att i en konkurrens med alla världens främsta nå dessa placeringar är detta något att skämmas över?

Jag vet inte vad Nicolinn Nilsson har för meriter, har knappast läst något av henne och kommer definitivt inte heller att göra det i fortsättningen. En sportjournalist med sådana värderingar har jag inget förtroende för.

Är det någon som borde skämmas så är det Nicolinn Nilsson.

***

Såg de två sista perioderna av Västerås—Redhawks.

Jag fick av expertkommentatorn Harald Lückner, elittränaren, lära mig att ”Hockey går ut på att stressa motståndarna till misstag”.

Han sa det mer än en gång.

Då är det ju inte så underligt att den konstruktiva hockey jag gillar att se är en raritet.

Men visst var det härligare att se Västerås kombinationsmål till 1—0 och delvis Malmös 1--1 än de slumpmål/misstag som gav de två sista målen!

Sen måste jag som moralist ställa frågan hur domaren kunde undvika att visa ut Malmös Robert Alvarez för hans ryggtackling in mot sargen på en hemmaspelare. Speciellt efter alla dessa diskussioner under säsongen.

Västerås fick inte chansen att spela i numerärt överläge, 4 mot 3, i förlängningen. Det kändes lite orättvist.

***

Nu skall jag se på OS-finalen. Och hoppas på på svensk seger genom bra spel och fina kombinationer och absolut inte genom ett stressat misstag av en svensk spelare.

Jag vill inte tro att ”Hockey går ut på att stressa motståndarna till misstag”.

Av Magnus Månsson - 22 februari 2014 13:45

Såg båda semifinalerna i OS-hockeyn.

Kunde inte undgå att tänka på uttrycket ”Sparka och spring”, det lite förklenade om fotbollslag som sparkar långt och sen försöker utnyttja sin löpförmåga och sätta press på motståndarna.

Så såg det ut i ishockeymatcherna, pucken ner i sarghörnen och sen ett försök att sätta in den mot kassen för att där skapa en tilltrasslad situation, som kan ge mål.

Eller om man nu inte kommer ner i hörnen så in med pucken mot målet för att se vad som händer.

Ok, jag överdriver något, men hur många kombinationer med mer än två tre pass inom laget – förutom vid power play – fick man se?

Farten och kraften dödar kreativiteten, eller rättare möjligheten att utföra det riktigt konstruktiva.

Men jag förstår att spelarna är duktiga idrottsmän, vältränade, starka, skickliga på skridsko och med klubba. För att inte tala om målvakterna med sin fantastiska reaktionsförmåga, i synnerhet med ”plocken”.

Jag kommer självfallet att med spänning och viss fascination se de två återstående OS-matcherna men jag saknar lite ”klapp-klapp-hockey”.

***

Femma, sexa, elva, utåkning. Att slalomtjejerna själva är besvikna, det förstår jag. Men att kommentarerna övervägande är negativa över insatsen har jag mindre förståelse för. Hur många realistiska medaljkandidater finns det i de individuella grenarna? Tio? Sju hamnar utanför pallen.

Har de misslyckats? Givetvis med sin egen målsättning/förhoppning. Men inte idrottsligt.

I min värld är det en stor skillnad.

Jag tippade 15 svenska medaljer. I min amatörkalkyl kom jag fram till Sverige hade något över 25 kandidater. Givetvis är det fullständigt omöjligt att alla skall lyckas.

Jag tror att de stora vintersportnationerna har samma procentsats i förhoppning kontra utfall.

Av Magnus Månsson - 20 februari 2014 17:40

Det räknas medaljer.

Jag också, har tippat 15 svenska. Det ger mig en liten vadvinst. Men jag tror det blir fler. Då blir det en ”rullpott” och det får man ta när det blir fel åt rätt håll.

I all denna fokusering på medaljer kommer många strålande prestationer i skymundan, en femte- eller sjätteplats blir liksom ingenting. Det stör min idrottsfilosofi något. Jag gillar bredd och i synnerhet bredd på toppen.

Därför ogillar jag den tabell som kallas Medaljligan, där man rankar nationerna efter antal guld. Som nu att Polen med sina fyra segar och noll pallplatser i övrigt rankas

före Sverige.

På den ”gamla goda tiden” gav guld 3 poäng, silver 2 och brons 1. Med denna rättvisa räkning skulle Sverige efter onsdagens tävlingar avancera från plats 13 till plats 8 med sina 20 poäng.

 ***

Det dyker med jämna mellanrum upp rubriker upp som säger att Sverige (och andra länder också för den delen) gör sitt hittills bästa OS.

Men är det så konstigt? Idrotterna och grenarna blir fler och fler och då vore det underligt om utdelningen för vinteridrottsnationerna inte också blev större.

  ***

 Än värre är det när massmedia konstaterar att den och den skidåkaren/skidskytten har fler medaljer i OS- och VM-sammanhang än gamla tiders storheter. Återigen, är det så underligt? Förr fanns det ett VM mellan två OS, nu två. Och dessutom som sagt åtskilligt fler distanser.

Idrottshistoria är inte den nya sportjournalistkårens starkaste gren.

  ***

Sprintstafett i skidor är fascinerande och dramatisk på många sätt. Men också i den utformning den fick på herrsidan i Sotji inte rättvis. Frågan är först om det är sprint, när en sträcka tar uppemot fyra minuter, och sen får första semifinalens lag en halv timmes längre vila än de kvalificerade från den andra semin.

Hade vilan rört sig om tre, fyra timmar så är det ok, men nu rörde det sig om dubbelt så lång paus, en timme mot en halv.

Men vad är det att bråka om? De tre medaljlagen åkte ju i andra semifinalen. Må så vara men sportslig rättvisa är det inte.

Samtidigt kan man konstatera att att det var en värdig medaljtrio.

 

 

Presentation

Fråga mig

17 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6 7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ manssonsport med Blogkeen
Följ manssonsport med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se