Så är då handbollsfesten slut.

Och om pandemin tillåtet – och om Sverige klarar kvalet – väntar ett OS senare i år och i januari 2022 – och om Sverige klarar kvalet –ett EM. Den vanvettiga handbollstävlingskarusellen snurrar året runt.

Det innebär oerhörda krav, givetvis på spelarna, men även på förbundskaptensduon Glenn Sohlberg/Martin Boquist.

När skall de utan träningsmatcher hinna ge de unga talangerna den nödvändiga internationella landslagserfarenheten?

Om jag inte minns fel var under Bengt Johanssons och Sveriges storhetstid de främsta lagen från VM och EM direktkvalificerade för nästa mästerskap. Bengt Johansson utnyttjade detta och testspelarna i träningsmatcherna var många. Och inte minst hade bänkspelarna en oerhörd rutin, några med upp mot 200 landskamper.

Denna möjlighet har inte den nye förbundskaptenen och hans assistent. De hade behövt den.

***

VM-truppen bestod av 20 spelare. Hur många av de tio spelare som lämnat återbud som är aktuella inför fortsättningen, vet jag inte. De skadade bör väl vara det. Det innebär att det finns cirka 25 aktuella spelare. Om OS-reglerna i coronatider inte ändrats blir det en svår uppgift att forma en OS-trupp. En sådan får bara innehålla 14 spelare, plus två reserver på plats, Det innebär elva utespelare. En grannlaga uppgift att hitta rätt.

VM-succén med våra nya favoriter har gett laguttagarna svåra problem, i grunden angenäma. Men när skall man få tid att i hetluft pröva de riktigt unga, de som fick minimalt med VM-speltid?

***

Några korta sammanfattningsrader.

• De danska världsstjärnorna Niklas Landin (målvakten) och Mikkel Hansen var segerorganisatörerna, Men så lite det hade behövts för en verklig storsensation. Jag hävdar att i handbollsmatcher med en differens på ett eller två bollar är det marginalerna som avgör. Det fanns tillfällen då bollarna studsade försmädligt fel för Sverige. Detta sagt utan att förringa det danska guldet. Det var rättvist.
• Danmark är VM-etta i de två senaste mästerskapen. Men i den mellanliggande EM-turneringen eliminerades laget i första gruppspelet. Så tufft blåser det på toppen i den europeiska handbollen.
• Visst fanns det domslut att ställa sig frågande till, men domarstandarden var högre, inte minst i slutomgångarna, än i de senaste mästerskapen. Jag hade i alla fall turen att slippa se någon riktigt brutal match.
• Moderklubbarna för de svenska spelarna visar på den föreningsbredd som är så viktig för starka landslag. Samtidigt är den regionala spridningen smal. Skåne och Göteborgsområdet dominerar. Sävehof och H 43 Lund hade två spelare från sina ungdomsled med 20-mannatruppen, övríga  var fördelade på en klubb var. Inte oväntat var det i Alingsås de flesta fått sitt seniorgenombrott, fyra spelare

***

Nu blir det inhemsk handboll på menyn. Det gillar jag. De matcher som spelats under VM har dock inte haft någon högre klass. Gårdagsmötet HK Malmö—Alingsås, 23—28, var helt bedrövlig. Det erkände alla inblandade. Ja, inte CMores kommentator förstås. Han, vem det nu var, ansåg det vara en bra match och när han ville få medhåll av dem han intervjuade blev det näst intill pinsamt. Väluppfostrade som handbollsspelare vanligtvis är höll de med men man såg att de villa svara något helt annat. De ville inte undergräva journalistens trovärdighet.

Det var ingen bra journalistik. Med heders CMore att ni sänder!