Malmö FF förlorar en allsvensk fotbollsmatch.

Till och med mot seriens särklassiga jumbolag, AFC Eskilstuna.

Hela MFF-världen rämnar. Och till den räknar jag den stora delar av Malmös sportjournalistkår.

Det skrivs om MFF:s sämsta halvlek (0—3 i paus) någonsin – smaka på ordet någonsin!  Någonstans dristade man sig att ranka MFF:s genomklappningar, också sett över tid. AFC-matchen platsade. Givetvis.

Den stora morgontidningen underkänner åtta av startspelarna, sett över 90 minuter. Det var kollaps på kollaps från ledare till spelare.

Och naturligtvis berodde alla E-tunas mål på MFF-misstag. För inte kan väl målen ha kommit efter bra prestationer av hemmaspelarna? Fast nog var det så att AFC i går hade spelare med kapacitet att till och med platsa på MFF:s avbytarbänk. Annars låter ju MFF-mantrat som att: Det finns knappast någon av de allsvenska konkurrenterna som har någon spelare som kan slå sig in i MFF-truppen.

Att ett MFF-nederlag, eller i varje fall poängtapp, var på gång var väl ingen större överraskning. De sex senaste bortapoängen mot Sundsvall och Djurgården var maxutdelning med tanke på prestationerna. En poäng, mot Sundsvall, totalt hade inte varit orättvist.

Och självfallet kan man inte dra för stora växlar på 1—3 mot ett bra Eskilstuna. Precis som MFF hade en dålig lördag, hade Kalmar FF det i förra omgången på Swedbank, då 6—0[MS1] .

Så ser idrotten ut, ups and downs. Tack ock lov.

Inte ens Malmö FF står utanför verkligheten.

***

AFC, ja.

Klubben är tydligen en nagel i ögat på många. Aversionen är så stor att AFC i år tillägnats nästan två identiska krönikor på Sydsvenskan sportsidor.

Jag har inte AFC som någon favorit. Men nu är det 2017 och idrottsvärlden ser inte ut som på Åshöjdens tid. Visst kan man önska sig ett Degerfors, Mjällby osv åter i Allsvenskan men den tiden lär tyvärr vara borta. Något år kanske, men inte beständigt. Det behövs kapital.

AFC har ju inte heller gjort något olagligt.

Det som irritera mig mest i fallet AFC ur Malmösynpunkt är, att det just i den här stan finns två elitklubbar som tagit sig upp till högsta nivån genom krav på namnbyte av sponsorer och övertagande av föreningsnummer. I ett av fallen utan någon större medlemsuppslutning vid årsmötet,

Detta utan indignerande krönikörer.

Förvisso har klubbarna ej bytt spelort. Men det har funnits basketklubbar från Malmö som elitmässigt bytt både namn och också speladress vid många tillfällen under en och samma säsong.

I det vällovliga syftet att sprida pr för sin idrott. Detta applåderades då.

Om AFC stannat i Stockholmsregionen som Athletic FC United hade deras publiksnitt inte legat över 3 800 personer.

Jag har ingen sympati för AFC men jag efterlyser att alla  skall bedömas lika.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har haft en minisemester, tre dagar i Stockholm. Trevligt, teaterbesök (Änglagård, värt ett besök), sightseeing (alltid nostalgiskt att åter se platser från olika epoker i ens liv) och samvaro med en häften av familjen. Men också lärorikt. Av...

Fotbollen har fått sin Leif GW Persson. Ja, ni vet den där gubben som dyker upp i all media och muttrar fram sina tankar – i Leif GW:s värld givetvis sanningar – om allt som tilldragit sig i världen. Men är man professor i kriminologi r...

Två allsvenska fotbollsomgångar och redan har domarna hamnat i fokus. Illavarslande förstås. Mina funderingar kring de omdiskuterade straffsparkarna: Finns det någon annan idrott där ett normalt rörelseschema bestraffas? Vi har fått två armar f...

I kväll är det en stormatch i handboll i Malmö. Jag menar att en kvartfinal i SM mellan HK Malmö och landets för närvarande mest intressanta lag, Sävehof, är värd epitetet ”stormatch”. Det är troligen HK:s sista hemmamatch den här säs...

SM-slutspelet i handboll för herrar inleddes med tre väntade hemmavinster, Kristianstad mot Hammarby, Ystads IF mot Alingsås och Skövde mot Önnered. Såg delar av alla tre matcherna i och det är givetvis för lite för att dra några slutsatser inför f...