Vilket är bäst för svensk handbolls framtid: Sävehofs filosofi att bygga ett svenskt mästarlag eller IFK Kristianstads?

Det var två olika ideologier som gav SM-guld vid söndagens handbollsfest i Malmö Arena, Sävehofs långsiktiga satsning på egna talanger kompletterade med förmågor från Göteborgsregionen och IFK Kristianstads ”köp och släng-metod”.

För ärlighetens skull skall vi inte glömma att damfinalens i min bok särklassigt bästa spelare var norskan Stine Lund Andreassen (nr 10).

”Köp och släng”, kanske lite hårt! Eller.  Men inför den just avslutade säsongen lämnade fem spelare IFK, sju kom. Redan nu är det klart att åtta spelare lämnar mästarlaget.

Svaret på den inledande frågan är givet: Sävehofs filosofi är det bästa för svensk handboll. Det är Partilleföreningens arbete som även lagt grunden för att det svenska damlandslaget tillhör de främsta i  världen. Åtta SM-guld på raken är inget annat än respekt.

IK Sävehof har landets bästa handbollsförening med två elitlag plus den bästa och bredaste ungdomsverksamheten.

Respekt var ordet.

***

Men. Det finns ju alltid ett men.

IFK Kristianstad har visat att det går att bygga upp ett för handbollssporten exceptionellt intresse.

”Vi får inte slås ner utan inspireras av Kristianstads framgångsrecept”. Det menade en av de tongivande ledarna i HK Malmö, när vi hade ett kort samtal på vår cykelfärd från SM-finalerna.

Självfallet är det rätt resonerat. Men – nu är vi där igen.

Går det att skapa ett så stort intresse någon annanstans än i Kristianstad, där handbollen även under IFK:s nedgångsperioder varit den stora idrotten? När kommunen byggde en ny arena med de utrymmen som en modern publik kräver blev publikkapaciteten över 5 000. När Ystad byggde nytt fanns det plats för cirka 2 500. Förvisso har kommunen Kristianstad tre gånger så stor befolkning.  De nya hallarna i Halmstad, Alingsås och Skövde har inte heller alls samma dimensioner som Kristianstads. Det är ju så att det är de där extra 2- 3 000 åskådarna som ger de riktigt stora pengarna, lockar flera sponsorer, ja det ger extra allt av allt.

Tyvärr är det så att handbollsintresset är som minst i de tre storstäderna, där det naturligtvis finns en publikpotential. Men också konkurrens av både elitfotboll och elitishockey. Plus att handbollsmatcherna där spelas i omoderna hallar. (Jag har ingen aning om hur den nya Partillebohallen kommer att se ut.)

Önskan/hoppet att utmana IFK Kristianstad är naturligtvis vällovligt men jag tror tyvärr att utmaningen är hopplös. Kristianstad köper vad man vill, antingen från Sverige eller från utlandet.

Till glädje för den fantastiska och fanatiska publiken. Man har ju inte så mycket annat att glädja sig åt i Kristianstad.

***

Inget ont om IFK Kristianstad. Men det känns skönt att handbollsfamiljen även rymmer klubbar som IK Sävehof.