Naturligtvis var jag på match i går, det ur alla synpunkter intressanta, spännande och stämningsmättade mötet mellan Malmö FF och Salzburg.

Det mesta är skrivit, i alla fall är alla överord använda.

Men jag hade väntat mig att någon skulle ha kommenterat domarinsatsen. Det fanns anledning, i lika hög grad som det fanns vid matchen i Österrike. Där domaren kom i centrum.

Vi som var på matchen i går hajade väl till när en österrikisk anfallare föll i straffområdet vid 2--0 och tv-bilderna visade tydligt att en straffspark inte hade varit omotiverad. En straff är givetvis inte lika med mål men väl en rejäl målchans.

Den enda kommentar jag hittat i en Malmötidning om domaren är, att en MFF-bloggare/krönikör menar att fyra minuters tillägg i andra halvlek var för mycket. Det fanns många tillfällen att stoppa klockan. Fyra minuter var kanske till och med för lite. Ta insparkarna från alldeles utmärkte målvakten Johan Wiland, de tog mellan 22 och 31 sekunder varje gång. Och insparkarna var många. Wiland slapp undan varning.

Till MFF-bloggarens/krönikörens försvar skall sägas att han i sin presentation medger att han håller på Malmö FF, medan hans kollega i Malmös andra morgontidning ofta -- av någon anledning -- poängterar att han är journalistiskt neutral. Nåja ...

***

Taktik tillhör spelet. Givetvis skall MFF ha allt beröm för hur laget genomförde matchen. Och det fick man utan att någon nämnde ”parkerade bussar” eller kritiserade alla maskningar. Jag förväntar mig att kommande allsvenska gäster på Swedbank bedöms efter samma måttstock som gårdagens MFF.

***

Ser fram mot en intressant höst med fler internationella matcher i Malmö.