Om alla kort faller rätt --eller om något blir fel -- kommer Malmö FF att till hösten sätta ett svenskt rekord.

Kanske till och med världsrekord.

Jag tror ingen klubb i Sverige eller i världen på den högsta nivån från en vårsäsong till höstsäsongen året efter bytt tio av elva startspelare. Så kan det bli om alla nyförvärv under tid håller den klass tränaren och sportchefen, uppackade av de trogna skaran av MFF-följare från massmedia, tror.

Om Molins inte blir helt kurant och Filip Helander såld (och även om han blir kvar är väl hans ordinarie plats inte helt säker) är det i så fall endast Markus Rosenberg som är kvar från 2014 års våruppställning.

Givetvis har jag inte kollat om det hänt tidigare i fotbollsvärlden, men det låter otroligt.

Sönderköpt säger många. Okej, några har fått lukrativa anbud utifrån men Halsti och Richardinho ville man bli av med. Samtidigt finns det i klubbens filosofi att man måste sälja spelare för att säkerställa en trygg, långsiktig ekonomi, det eller de då år framgångarna och de stora inkomsterna i Europaspelet uteblir.

Man kan inte både äta och ha kvar kakan.

Utifrån verkar det som man under året köpt bänkspelare samtidigt som man inte litar på sin egenproduktion.

Nu har MFF köpt en ny frälsare, Nikola Djurdjic. Jag minns honom som en mycket duktig spelare under tiden i Helsingborg. Och visst kommer han från en tysk klubb, Augsburg, från det övre mellanskiktet av Bundesliga, men varför vill Augsburg låna ut honom? För att få bort en stor lönekostnad för en spelare man inte tror på?

Det finns de som menar -- med rätta?-- att MFF handlat på ÖoB, bänkspelare från de något större ligorna. Nikola Djurdjic och andra har en del att bevisa under hösten.