I kväll är det upp till bevis.

Sverige mot Egypten i handbollens VM. Den svenska inledningen har varit lovande, stundtals strålande. De tre stabila vinsterna har grundlagts tidigt i matcherna. Sverige har sluppit den press som infinner sig i slutskedet av jämna matcher. Att klara av stressen är det som skiljer lagen på denna höga nivå. Jag har sett några VM-matcher, där det varit jämnt fram till de sista tio minuterna men där storlaget/favoriten rett ut det hela och fixat minst en poäng. Det är i sådana situationer styrkan/klassen visar sig.

Jag har sett Egypten en gång, förvisso mot ett svagt Algeriet, men det var ett bra, tungt lag med styrka och intensitet. Experterna som sett Egypten fler gånger är av ungefär samma uppfattning.

Varningen är utfärdad!

***

Delaktighet i en trupp är viktigt. Alla skall känna att de är med i processen.

Därför var det sympatiskt att alla fick spela i den avslagna matchen mot Algeriet. Men samtidigt tycker jag inte att de orutinerade spelarna fick sin rättmätiga chans. Det blev för mycket nytt, de fick inte den nödvändiga stöttningen i ett sport som är så uppbyggd på strukturer och kombinationer som handbollen. Det blev rörigt och några av spelarna var -- ärligt talat -- direkt dåliga och lämnade arenan med sänkt självförtroende.

Jag har sett samma matchning på många nivåer med samma negativa utfall. Speciellt illa är det i ungdomsmatcher i handboll och basket, där ofta några få spelare “håller” i spelet. Byter man ut dessa i jämlikhetens sympatiska tecken blir det kaos. Ingen utvecklas.

Byt gärna och ofta men bibehåll en stabil stomme!

***

I Sverige skall man alltid jämföra, som nu om VM-bevakningen är bättre i femman än tidigare i fyran.

Min uppfattning är att de båda har sina för- och nackdelar, men båda har hög klass. Men jag möter hellre ett glatt leende av Ljubomir Vranjes än en trött Thomas Axnér.

Oscar Carlén är en ny röst, en kunnig sådan. Han pratar kanske något för mycket. Oscar är dock ursäktad, generna -- på faderns sida -- gör sig påminda.

Före VM var Hammarbys Josef Pujol kommentator i en match. Han var lika lysande i den rollen som han är som spelare i Hammarby.

***

Jag är ingen van tittare på Eurosport. Det har nu blivit några VM-matcher och jag har blivit förbluffad över kommentatorernas/referenternas okunnighet i den ädla sporten handboll. Reglerna kan de inte och vad som är en finess vet de inte heller. Alla målvaktsräddningar är fantastiska, liksom alla mål! Lite överdrivet men ändå.

Tacka vet jag fyran och femman!

 

Rolf Liljeblad

22 januari 2015 23:44

Gemensamt för samtliga kanaler är att det inte är tillåtet att kritisera svenska
målvakter. Eller påtala att det svenska målvaktspelet är uselt. Våra "fantommålvakter" är helt enkelt - till skillnad från övriga lagmedlemmar - (p)åtalsimmuna. Så har det alltid varit.

Magnus Månsson

23 januari 2015 13:53

Rolf!
Du sände två gånger. För att få bort det från systemet måste jag besvara båda-
Det blir samma svar.
MM

 

Rolf Liljeblad

22 januari 2015 23:48

Gemensamt för samtliga kanaler är att det inte är tillåtet att kritisera svenska
målvakter. Eller påtala att det svenska målvaktspelet är dåligt. Våra "fantommålvakter" är helt enkelt - till skillnad från övriga lagmedlemmar - (p)åtalsimmuna. Så har det alltid varit.

Magnus Månsson

23 januari 2015 13:50

Jag tror inte det är många som håller med dig om att det svenska målvaktsspelet är -- även tidigare, tydligen -- dåligt. Varför då kritisera? I den kanal jag såg träningslandskampen Danmark--Sverige fick Johan Sjöstrands första halvlek svidande kritik.
Nu är jag konspiratorisk: Kan din kritik mot svenska handbollsmålvakter bero på deras tränare är Dalhemsfostrade Mats Olsson, som du i tidigare inlägg haft en mycket avog inställning till?
Mvh
MM

 

Rolf Liljeblad

24 januari 2015 23:59

Mitt inlägg om svenska handbollsmålvakters påtalsimmunitet sträcker sig
långt bak till Bengans dagar. Därmed säger jag inte emot att Sverige alltid har haft fantastiska målvakter. Utan enbart att man, bland allt beröm, också ska kritisera eller påtala när vårt målvaktspar mot Egypten inte rörde en boll på upp till 10 minuter. Då säger ingen kommentator t ex att "nu har Andersson haft en lång period utan räddningar, hemskt illavarslande om han inte kommer igång snart" - utan det bara tigs hela denna långa lidandets period. Alltid är det så. Medan samtliga utespelare värderas och kommenteras i stort sett varje anfall - vilket man givetvis tackar för. Men den kompakta tystnaden om våra målvakters schackningsperioder mot de duktiga, disciplinerade egyptierna är oförklarbar.
Eller så är kommentatorernas självcensur målvaktsundantagande.

Magnus Månsson

25 januari 2015 09:06

Du har framfört din uppfattning.
jag delar dem inte.
Nu tar vi Frankrike i finalen.
MM

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Fyra allsvenska omgångar är avklarade. Ett enda lag har idel segrar, inte oväntat Malmö FF. Dels är MFF storfavorit och dels har man haft ett gynnsamt öppningsprogram med Hammarby hemma och övriga möten mot lag som allmänt tippas hamna i de nedre...

Hur skall man tolka Malmö FF:s 1—0-vinst mot nykomlingen Västerås SK? Segrar förlåter alltid – nästan i alla fall – det mesta. Och det finns ingen anledning att ifrågasätta det rättvisa i hemmavinsten. Samtidigt har jag åtskill...

Sydsvenskan har den senaste tiden haft två insändare, som pläderat för att Malmö åter skall få ett idrottsmuseum. Jag håller helt med Jörgen Ekdahl, tidigare handbollsspelare och ledare (och före detta elev från Augustenborgsskolan) och förre friti...

Kvartsfinalerna i herrarnas SM-slutspel är avklarade. Damerna har precis börjat sina. Den inhemska säsongen varar ända in slutet av maj med finalerna. Hur klarar handbollen publikmatchen mot fotbollen och ishockey, som har ett VM väntande efter...

Jag har haft en minisemester, tre dagar i Stockholm. Trevligt, teaterbesök (Änglagård, värt ett besök), sightseeing (alltid nostalgiskt att åter se platser från olika epoker i ens liv) och samvaro med en häften av familjen. Men också lärorikt. Av...