För en tid sedan avtäcktes en nya Walk of Fame-platta på Stadiontorget i Malmö. Det var den 24:e i ordningen.

Den som ärades var Maria Bengtsson, en duktig och sympatisk badmintonspelerska, som dessutom ger tillbaka till sin sport som ungdomsinstruktör. På alla sätt en värdig representant för elitidrotten i Malmö.

Men jag är tveksam till att hennes meriter är tillräckligt stora för att placera henne bland Malmös 24 främsta idrottsutövare i ett över 100-årigt tidsperspektiv.

Två VM-silver, ett i dubbel och ett i mixed plus ett individuellt SM-guld är meriter som åtskilliga aktiva nått upp till.

Visst är reglerna spretiga och de har också ändrats sedan 2009 för att ge plats till Zlatan Ibrahimovic. Det gav möjlighet att senare uppmärksamma handbollsmålvakten Mats Olsson. Dessa båda världsstjärnor, idrottsskolade i MFF och Dalhem, har nått sina framgångar efter det att de lämnade Malmö. På listan finns också ”gästarbetare” med en kort tid i en Malmöklubb och med sina mest uppmärksammade prestationer från icke Malmöföreningar.

På listan fanns sedan tidigare från badminton Ewa Tvedberg. Lim Xiao Qing, singelmästare i EM och vinnare i All England, måste i framtiden vara en kandidat.

Det finns fler från många olika idrotter i Malmös breda idrottsliv. Men utan att nämna några namn – det är så lätt att glömma – finns det många idrottsmän och kvinnor värdiga att få sitt namn ingraverat på en bronsplatta och sin meritlista dokumenterad inskriven på en glasvägg invid MFF-shopen.

Det finns världs- eller Europamästare i biljard, bordtennis,bowling, boxning, brottning, budosporterna, bågskytte, friidrott, handboll, handikappidrott, kanot, squash och taekwondo som inte finns med. Det kan vara fler.

Och visst kan man diskutera några fler fotbollsspelare från exempelvis bronslaget 1994.

Det är en grannlaga uppgift att utse de 40 idrottsmän som till slut skall hedras på Walk of Fame,

Det krävs kunskap om Malmös idrottshistoria och ett tidsödande researcharbete.

Platserna på Walk of Fame skall innehas av de absolut främsta.

Sänk inte statusen!

Här har du listan:

Badminton: Ewa Tvedberg, Maria Bengtsson

Bordtennis: Jörgen Persson

Bowling; Annette Hagre/Johannesson

Brottning: Johan Richthoff, Calle Westergren, Gustav Freij, Karl-Erik Nilsson, Frithiof Mårtenson

Cykel: Sven-Åke Nilsson

Fotboll: Bosse Larsson, Erik Nilsson, Kjell Rosén, Zlatan Ibrahimovic, Lena Videkull, Therese Sjögran

Friidrott: Gunder Hägg, Lennart Strand, Lennart Strandberg, Ricky Bruch

Ishockey: Mats Näslund

Handboll: Mats Olsson

Handikappidrott: Marie-Louise Freij

Simning; Gunnar Larsson

Är listan representativ för Malmös idrottshistoria?

 

Sven

7 oktober 2014 15:37

Den första spontana kommentaren - Finns dessa spretiga regler att läsa någonstans? Den andra kommentaren är att jag tänker att de som föräras denna hedersbetygelse ska vara förknippade med Malmöidrotten - vilket jag inte tycker alla är - men jag behöver nog läsa reglerna först innan jag kan utveckla det så eventuellt återkommer jag längre fram.

Magnus Månsson

7 oktober 2014 16:11

Hej, Sven!
Jag har ej sett reglerna i text, hört detaljer från olika jurymedlemmar, av vilka jag anser några vara okunniga. Fritidsnämnden tillsätter någon eller några och en fritidspolitikers kunskap lär du väl känna till. Idrottshistoria lär inte vara deras specialitet.
Ha det bra!
MM

 

Rolf Liljeblad

11 oktober 2014 13:42

Upprörande att en fritidsnämnd, enbart försedd med korttida idrottsinsikter, ska få ha med detta att göra! Uppdraget är givet för Idrottsmuseet, som med sitt kunskapsperspektiv och nätverk besitter eller införskaffar nödvändiga förutsättningar till det delikata urvalet. Samtidigt ber jag att få tillföra ett helt försummat urvalskriterium, att också värderas utifrån sitt etiska föredöme att återföra något av den rikedom och de kvaliteter idrotten eller moderklubben skänkt den framgångsrike.

Magnus Månsson

11 oktober 2014 21:14

Vi är eniga i stort, Rolf!
Vi har tidigare diskuterat din synpunkt om det etiska föredömet. Det är svårt nog att utse rätt person och att sätta ytterligare kriterier gör det ännu besvärligare och att hämta in denna information kan bli omöjligt.
Maria Bengtsson är i detta sammanhang ett föredöme. I övriga fall har jag ingen större kunskap.
Mvh
MM

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Man har sina favoritlag. I alla idrotter. Det går att ha mer än ett. Helst då förstås på olika nivåer. Om dessa inte spelar, klappar mitt gammalmodiga idrottshjärta alltid för den klubb med den bredaste ungdomsavdelningen och som ger sina egna ta...

Tillbringade en del timmar på Stadionområdet i Malmö de tre senaste dagarna. Det var USM-finaler i handboll, 48 lag, 108 matcher på sex planer inom en radie på cirka 100 meter. Ett oöverträffat koncept. Det var tredje gången finalspelet avgjordes...

Det är mycket allsvensk fotboll nu. För mycket. Som nörd orkar jag med det. Men det täta programmet med tre matcher på åtta dagar ger inte sportslig rättvisa, när tv skall ha sitt med matcherna utlagda i stort varje dag. Det är en väsentlig ski...

Det där med ungdomsidrott är svårt. Vad är rätt och vad är fel? Och finns det något rättvisande svar? Tillbringade några helgtimmar i Heleneholms sporthall för att titta på några seriematcher i basket för 12—13-årsflickor. Basketen i Skåne ...

True Blues, TFF:s supporterklubb, vill inte att Vångavallen får konstgräs. En banderoll med budskapet: Konstgräs, nej tack fanns på plats vid gårdagsmatchen Trelleborg—Örebro 1—2. Men är det någon gång man önskar just konstgräs så är de...