Jag tror inte att något retar de många ideella ledarna mer än nonchalans och maktfullkomlig överlägsenhet från makthavarna.

För någon tid sedan såg jag ett uttalande av Malmös fritidsdirektör Bo Sjöström som, just nonchalant, föreslog att IFK Malmö kunde spela sina division 3-matcher i fotboll på en av de nedslitna konstgräsplanerna söder om Stadiongatan, om (jag skriver om för det lär finnas ett otal oklarheter innan de ekonomiska garantierna från stiftelsen MAI är godkända) friidrottsbanorna läggs om inför (den eventuella) Boltgalan.

IFK ville spela på den nylagda konstgräsplanen på Malmö idrottsplats. Bo Sjöström deklarerade då att fritidsnämnden bestämt att på idrottsplatsen skall det endast spelas damfotboll.

Lika självklart som att planens skall utnyttjas av MFF för träning och matcher under våren lika självklart borde det vara att idrottsplatsen skall vara reservalternativ för de herrlag som under längre eller kortare tid står utan sin ordinarie hemmaplan.

Man anlägger väl en konstgräsplan för att den skall utnyttjas optimalt? Eller?

Det borde inte vara svårt att hitta luckor i FC Rosengårds allsvenska spelschema.

För det är väl inte meningen att flickfotboll skall gå före herrfotboll?
I så fall bryter Malmö mot Skånebolls fördelningsregler.

 ***

Om nu IFK hänvisas till en annan idrottsplats (Kroksbäck är ett alternativ) kräver den sällan helt påläste ordföranden Sten Thynell att lag på division 3-nivå skall ha läktare med tak. Jag har tidigare påpekat att fritidsnämnden i Malmö nonchalerar småklubbsfotbollens åskådare. Ingen av de

nyanlagda idrottsplatserna har försetts med läktare.

Stadionanläggningarna, Idrottsplatsen, Hästhagen, Heleneholm. Limhamn. Lindängen (byggt av BK Olympic) är de enda idrottsplatser med läktare med tak. Rosengård har ett regnskydd på ståplats.

På många av de övriga har det spelats fotboll på högre nivå än 3.

Det lär inte bli någon läktare på Kroksbäck.