Hur orkar dom?

Fotbollsledarna på de lägre nivåerna.

Dagligen ser jag rubriker – speciellt i Skånskan – som lyder:

Tio nya spelare till X, men åtta lämnar.

Det är inte en enstaka klubb som har denna omsättning, det är många, många.

Fritt översatt från en officiell hemsid a:

Inför 2013 skaffade vi tio nya spelare för att vinna division 4, nu skall vi byta ut många av dessa och få ett lag som skall vinna division 3.

Ett exempel från Skurups kommun. I år vann Skurups AIF division 6 i konkurrens med bland andra kommunkollegan Janstorps AIF. När övergångsfönstret för fria transfers för icke kontraktsbundna spelare stängdes hade åtta spelare lämnat SAIF för – Janstorps AIF.

Var finns den sportsliga ambitionen?

För pengar kan det ju inte röra sig om. Det förnekar ju alla. Och inte ljuger man, spelare och ledare.

Vad driver ledare att frivilligt ägna sig åt detta förhandlande – för något erbjuder man givetvis – med mediokra spelare?

Jag förstår inget.

Att följa ett lag, en klubb, på vilken nivå det än må vara, är att känna samhörighet, att känna igen spelarna, att se hur de utvecklas säsong efter säsong.

Ja, så vill jag, en åldrande nostalgiker, ha det. Men det är en försvunnen tid. Jag saknar den.

Det som sker varje höst i småklubbsvärlden ger i alla fall mig en smått olustig känsla.

Hur orkar dom, fotbollsledarna?