Jag är en obotlig tidningsläsare, har varit det sedan barnsben.

Läser dagligen Malmös två morgontidningar, bläddrar oftast igenom City, snyltar, också dagligen, på nätet.

Under en period nöjde jag mig med Sydsvenskan men den täckte inte mina behov. Området öster om Svedala är inte intressant för SDS. Som uppvuxen i Skurup och med Ystads Allehanda som komplement till Sydsvenskan är det den region som jag vill läsa om hellre än om kommunerna norr om Lund. Det blev att åter prenumerera på Skånskan, vars kultursidor oftast också ligger närmare mina intressen än Malmökonkurrentens. Sen finns det avdelningar som i Sydsvenskan är vida överlägsna en i det stora hela ostrukturerad Skånska.

Men vad kan man som kund – jag får som före detta medarbetare förvisso Sydsvenskan gratis men förmånsbeskattas – begära av en tidning?

Vad som prioriteras kan man givetvis ha synpunkter på. Och det har jag som sagt – men det tar vi en annan gång.

Men på ett område trampar tidningsledningarna på oss idrottsintresserade. Efter vad jag förstått, och tagit reda på, kan personer helt okunniga i och ointresserade av idrott redigera idrottssidorna. Det märks i stort dagligen speciellt på resultatsidorna. Det är skrämmande. Och det irriterar mer än mig.

Jan Wiftrand, bland annat en gång chefredaktör på Sydsvenskan, sa vid ett tillfälle att just sportsideläsarna är de på sitt område kunnigaste läsarna. Så ser tydligen inte dagens chefer på det hela.

Då hade det inte sett ut så här. Förtroendet minskar radikalt.

Jag känner mig som kund lurad när jag får se hur alla halta hästar på Halmstadstravet placerat sig men inte en tabell från Elitserien i handboll.

***

Sverige—Portugal, då?

Det är enklast att sammanfatta så här: Portugal var bättre.

Syndabockar skall förstås alltid hittas. Återigen var det det svenska försvaret som fick bära hundhuvudet. Men det är ju som Anders Svensson påpekade: Ett försvarsspel sker över hela planen.

Vem skulle ta hand om Moutinho, som slog de fantastiska passningarna till två Ronaldos mål? Och detta i lägen då Sverige chansspelade.

Kim Källström, ofta pålitlig passningsleverantör till Zlatan, fick inte samma utrymme som Moutinho.

***

Och så här det med betygsättning. Var gårdagens svenska insats värd mer än ett betygsteg mindre per spelare än i Lissabon?

Var insatserna inte ganska likvärdiga? 0—1 eller 2—3, vad är skillnaden? Stod Sverige inte upp till och med bättre i går än i fredags?

***

Ett VM utan Sverige är givetvis trist. Men ett VM i fotboll är så stort i sig att det är lika fängslande ändå. Till skillnad från exempelvis ishockey!