Det har varit en intensiv period med mycket idrott i tv och på plats.

Här några intryck/funderingar.

Vad gladde mest i samband med hockey-VM?

Svar: Den äkta glädje och lättnad Pär Mårts visade när guldet var klart.

Jag är inte mannen att bedöma hans kapacitet som förbundskapten men så ifrågasatt han varit, var det här guldet i mina ögon ett bevis på hans duglighet. Pär Mårts skapade ett vinnarlag.

***

Ett VM, där många av de främsta inte är tillgängliga, är inte ett riktigt VM. Den åsikten ändrar jag inte. Vilken betydelse NHL-spelare har, bevisar inte minst det svenska guldet. Sedinarna!!

***

Det är givetvis positivt för hockeyn att nationerna som utmanar de etablerade blir fler. Skall ”de små” fortsätta att utvecklas måste de dock få tillfällen att spela fler tuffa matcher mot ”de stora”. Euro Hockey Tour mellan Ryssland, Finland, Tjeckien och Sverige har något av inavel över sig. Är ekonomin viktigare än sportens utveckling?

***

Över till fotboll!

Det vilar en förbannelse över domaren Michael Lerjéus, när han dömer Malmö FF. Han hamnade åter i blåsväder i fredags i mötet mot Mjällby. Jag har min åsikt klar om hans insats. Vad jag tycker är givetvis ointressant i sammanhanget.

Dagens massmediala samhälle ger möjlighet att ta del av olika synpunkter från många olika håll. Jag bortser från bloggare på alla fan-siter (där det inte finns några nyanser) och inblandade spelare och ledare. Men enigheten bland krönikörer, reportrar och seriösa, neutrala (?) bloggare är inte speciell stor. Trots att man haft tid att fundera och också haft möjlighet att studera händelserna i tv-repriser.

Om två av händelserna är man eniga.

Rantie blir dragen i armen/axel av Robin Cederberg inne i straffområdet i början av matchen.

MFF:s 1—1-mål var offside. Här hade den välkända ramsan: Linjeman hallå … varit på plats. Lerjéus fick oförskyllt ta på sig hela kritiken för detta feldomslut.

Alla de övriga omdiskuterade fallen, då?

Jag har inte svaren, undrar bara.

***

Två klargöranden:

Vid vilket tillfälle ett mål kommer har givetvis betydelse för fortsättningen, både psykologiskt och taktiskt.

Straff är inte lika med mål.

Detta apropå dom som menade att om MFF fått straff i början så …

***

Såg semifinalen i U 17-EM mellan Ryssland och Sverige, 0—0, ryssarna vidare efter straffar. Det som förvånade mig var den dåliga individuella tekniken – hos båda lagen. Det var oroväckande.

***

Tittade på ett träningspass med ett division 2-lag från Malmö och blev lika förvånad då över bristerna i bollbehandlingen.

Var också på en division  2-match i veckan och fick då ytterligare ett bevis på undermålig teknik. Matchen var usel.

Det pratas om hur betydelsefull teknikträningen är i unga år. Har jag haft otur som på kort tid fått se så uppenbara tekniska brister?